Hugo och Josefin (1967)

Media (3 st)

Kjell Gredes debutfilm Hugo och Josefin, efter Maria Gripes böcker, har gått till den svenska filmhistorien som en verklig klassiker och är enligt många den bästa svenska barnfilmen genom tiderna.

Hugo och Josefin hade biopremiär 1967 och bygger på Maria Gripes populära böcker som gavs ut mellan 1961 och 1966. Manuset skrevs tillsammans av regissören och författaren och Maria Gripe har berättat om detta lustfyllda arbete, att de försökte undvika att göra en bokstavstrogen filmatisering och i stället förhålla sig fritt till den litterära förlagan: "Det ingick i förutsättningarna att så mycket som möjligt spränga bokpärmarna och släppa lös Hugo och Josefin men försöka bibehålla karaktärerna och atmosfären. Särskilt är det därför filmen kunnat bli en så stark konstnärlig enhet.”

Skådespelarna gavs också stor frihet att improvisera under inspelningen, vilket man tydligt kan avläsa i barnens agerande. Man får ofta en känsla av att Marie Öhman nästan leker fram sin Josefin. Också Beppe Wolgers, som spelar trädgårdsmästaren Gudmarsson som blir något av en fadersfigur för de båda barnen, gavs också ett ovanligt stort utrymme. Filmens berömda slutscen, då han lär barnen konsten att ta farväl genom att berätta en saga om familjen Bombassat, skrev han till exempel själv.

Det finns naturligtvis många och subjektiva förklaringar till att just Hugo och Josefin blivit en riktig milstolpe i den svenska barnfilmshistorien men jag vågar nog påstå att tre av dem är:

1. Det konsekventa barnperspektivet. Berättelsen ses nästan uteslutande ur Josefins ögon; hennes känslor kan avläsas i framställningen av de elaka skolkamraterna och den alldeles särdeles fantastiska vännen Hugo. Resultatet blir en nyskapande filmestetik som man kan kalla ”barnets realism” – en realism som färgas av barnets upplevelser.

2. Den starka tilltron till barnpubliken. Filmen följer inte en traditionell dramaturgi med avgränsad början, mitt och slut utan är snarare ett kollage av händelser, av stämningar och tillstånd. Den här typen av berättande kräver kanhända mer av barnpubliken, som aktivt måste medverka till att utforma berättelsen, men å andra sidan får publiken också en mycket starkare filmupplevelse genom detta medskapande. Man kan också hävda att den här berättarstrukturen faktiskt ligger närmare barnens eget sätt att uppleva tiden där somligt är långsamt, fördröjt och utdraget, annat bara snabbt flimrande förbi som fragment. 

3. Den ärliga skildringen av barndomen. Barndomen i Hugo och Josefin framställs inte, som så ofta, i ett romantiskt skimmer. Att vara barn är här att vara människa; det vill säga att ömsom njuta av livets härligheter, ömsom kämpa med svåra känslor och tankar. Josefins tillvaro är just så komplex som alla levande barns tillvaro faktiskt är och utan Hugo känner hon sig ofta annorlunda, ensam och utanför i livet.

Kjell Gredes Hugo och Josefin är i flera avseenden en produkt av sin samtid, sent 1960-tal, samtidigt som den också förebådar en ny typ av svensk barnfilm som skulle få sitt stora genomslag ett decennium senare, 1977, med filmer som Mamma pappa barn (Marie-Louise Ekman), Elvis! Elvis! (Kaj Pollak) och Bröderna Lejonhjärta (Olle Hellbom).

Hugo och Josefin kom nämligen till i en tid då barnen, kulturen och barnkulturen hade börjat debatteras flitigt i Sverige. Många efterfrågade en ny sorts barnkultur som gav en ärligare bild av verkligheten, som tog barnpubliken på allvar och gav dem starka upplevelser. En av de flitigaste debattörerna, Gunila Ambjörnsson, skriver till exempel i sin bok "Skräpkultur åt barnen" att hon vill "spränga idyllen och vädra ut" och efterfrågar "film för barn, minst lika rikt differentierad som film för vuxna, en film som verkligen belyser tillvaron ur så många aspekter som möjligt, ger underhållning och sund spänning, likaväl som information och komplikationer".

Inom televisionen, litteraturen och dramatiken hade den här nyorienteringen mot en seriösare barnkultur redan skett men barnfilmen släpade efter och det dröjde alltså tio år innan Gunila Ambjörnssons vision om den svenska barnfilmen kom att bli verklighet. Men Kjell Gredes Hugo och Josefin var alltså en föraning av vad som komma skulle – och en synnerligen lyckad sådan. Tidlös, vacker och med en osviklig solidaritet med det utsatta och sensitiva barnet fortsätter den att gripa tag i nya generationer. 

Malena Janson (2014)

 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Hugo och Josefin
Svensk premiärtitel	Hugo och Josefin
Internationell titel	Hugo and Josefin
Distributionstitel	Hugo und Josefin (Västtyskland) Hugo y Josefina (Spanien) Hugo et Joséphine (Frankrike)

Regi	Kjell Grede
Manus	Maria Gripe Kjell Grede
Producent	Göran Lindgren
Foto	Lasse Björne (som Lars Björne)
Musik	Torbjörn Iwan Lundquist (som Torbjörn Lundquist)
Scenograf	- (ingen)
Klippning	Lars Hagström
Ljudtekniker	Lennart Engholm
Regiassistent	Jutta Ekman
Scripta	Ulla Stattin
Inspelningsledare	Boarne Vibenius (som Bo A. Vibenius)
Kameraoperatör	Lasse Björne (som Lars Björne)
B-foto	Lars Johnsson
Stillbildsfoto	Lars Johnsson
Musikarrangör	Torbjörn Iwan Lundquist (som Torbjörn Lundquist)
Musiker	Roland Bengtsson (gitarrsolist)
Rekvisita	Jutta Ekman
Kläder	Eva-Lisa Nelstedt
B-ljud	Bengt Kåring
Specialeffekter, ljud	Lars Hagström Bengt Kåring
Mixning	Olle Jakobsson
Övrig medarbetare	Pierre Lindstedt (filmarbetare) Ulf Sörenson (filmarbetare)

Fredrik Becklén	Hugo Andersson
Marie Kylling Persson (som Marie Öhman)	Josefin (Jenny Grå)
Beppe Wolgers	Gudmarsson, trädgårdsmästare, Hugos morbror
Inga Landgré	Josefins mor
Helena Brodin	fröken Ingrid Sund, lärarinnan
Bellan Roos	Lyra, den ensamma tanten på cykel
Karl Carlsson	Karl Carlsson
Tord Stål	Josefins far (röst)

Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB	1967
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2019
Distributör i Sverige (DVD)	Sandrew Metronome Distribution Sverige AB	2008
Laboratorium	FilmTeknik AB

Josefin bor i en prästgård på landet och skall börja skolan. Hon känner sig ensam eftersom hon inte har någon lekkamrat. En dag packar hon en väska och ger sig av hemifrån. På vägen råkar hon stöta omkull en svartklädd tant på cykel (Lyra) och klagar sin nöd för henne men får till svar: "Vem tror du inte är ensam?"

Mot sin makes inrådan anställer Josefins mor en trädgårdsmä- stare - Gudmarsson. Något är inte rätt ställt i Gudmarssons förflutna men Josefin tycker han ser snäll ut. Dessutom är han stor och liknar Gud på en av tavlorna i prästgården. Han lyfter henne varligt ur Änglabäcken när hon olovandes gått dit för att bada. Det bästa med trädgårdsmästaren är dock att han känner en pojke som heter Hugo och bor långt inne i skogen.

Skolan börjar. Lärarinnan ropar upp namnet Jenny Grå men Jo- sefin svarar inte för hon har själv bestämt att hon heter Josefin. Ingen svarar när Hugo Andersson ropas upp, hans plats står tom. Några skolkamrater hånar Josefin för att hon ingen har att leka med men hon säger att hon har Hugo. Efte- rsom de inte sett Hugo menar de att hon hittar på. Längs vä- gen till skolan träffar hon på Hugo. Han har inte kommit till skolan för att han helt enkelt inte hunnit. I naturen har det funnits så mycket att se och lära sig, så mycket att samla på. En dag kliver han i alla fall in i klassrummet och hälsar på eleverna. I ryggsäcken har han sina samlingar: ett doftande stycke enträ skickas runt i klassen.

Nu har Josefin fått en riktig lekkamrat och tillsammans upp- täcker de det lilla samhället och naturen. I det övergivna tegelbruket, där dödsuret tickar och okända små män vistas, hittar Hugo en gammal höghjulig cykel som han triumferande lär sig att hantera.

Så en dag är Hugo plötsligt borta. I skolan får Josefin höra att Hugos far sitter i fängelse. Då hon tar honom i försvar blir hon slagen. Senare får hon uppgiften bekräftad i präst- gården; Hugos far har dömts för värnpliktsvägran. När livet ser som mörkast ut stöter hon ihop med Gudmarsson och de två tröstar varandra. Han lovar att skaffa Hugo tillbaka till skolan. Och mycket riktigt kommer Hugo ut ur skogen och fly- ttar hem till Gudmarsson, som egentligen är hans morbror. Nu fortsätter barnen sina lekar och upptäcktsfärder.

Hugos far skall släppas efter avtjänat straff. Gudmarsson känner sig överflödig och lastar sina saker på bilen för av- färd. När Josefin upptäcker att han tänker lämna dem blir hon förtvivlad och försöker tillsammans med Hugo hindra hon- om. Lyckligtvis tappar trädgårdsmästaren ett par stolar från flaket och måste stanna. Mitt på vägen ordnar de tre nu en avskedsmåltid. Gudmarsson berättar sagan om familjen Bombas- sat där alltid någon skall resa fast ingen är riktigt ledsen för det. Precis som familjen i sagan äter Hugo och Josefin hårdkokta ägg och skrattar och trädgårdsmästaren tar farväl av dem i skymningen mitt inne i en historia om en resa över Atlanten. Men i bilen kommer tårarna. Då sätter han på vind- rutetorkarna.

Censurnummer	106187
Datum	1967-11-24
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2255 meter

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2255 meter
Längd i minuter	82 min
Akter	4 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

"Hugo och Josefin" hälsades som ett lovvärt försök att öppna "en ny, artistisk väg för svensk barnfilm" (SvD). Denna dominerades sedan mitten av 60-talet av Olle Hellboms och Astrid Lindgrens sommarskildringar från skärgårdsön Saltkråkan och flera kritiker drog paralleller. Jurgen Schildt (AB) menade att Gredes film hade två saker gemensamt med Saltkråkefilmerna: "förtröstan på att barn är orädda aktörer och insikten att deras beteende i första hand låter sig beskrivas med ord som lustigt, klurigt eller avväpnande". Men, fortsatte kritikern, det oväntade låg i att den hade ett betydligt bredare grepp: "Med tassande steg närmar den sig ett slags naiv absurdism. Den spränger den ram inom vilken filmade barn är vana att röra sig. Den ställer frågor som lämnas obesvarade. Den visar fram en idyll, men låter aldrig idyllen stå oemotsagd. Utanför lurar det andra, det främmande, det väldiga". Kritikern framhävde särskilt Beppe Wolgers insats och kallade slutscenerna "betvingande". "Säkert är detta den klyftigaste svenska barnfilmen tills dato", skrev Schildt som sammanfattande omdöme.

Under rubriken "Förtrollande verkligt" skrev Mauritz Edström i DN att Grede gjort "något så sällsynt som en barnskildring på film, där världen ses med barnens ögon, där saga och verklighet blir två sidor av samma fantastiska sak och tingens bisarra poesi färgar hela livet". Grede hade, menade kritikern, lyckats upphäva gränsdragningen mellan vuxenfilm för barn och barnfilm för vuxna och undvikit sentimentalisering: "Det välgörande med Grede är nämligen att han inte uppfattar Hugo och Josefin som kategorin barn utan som små människor och att filmen inte exploaterar dem för lättfångna effekter, vare sig gråtmilda eller komiska. Han spejar och lyssnar inåt barndomslandet och har funnit fram till en enkelhet som är förbluffande rik båda på realistiska iakttagelser och roande övertoner."

"Det är en förtrollande underbar bild av livet som ett bebott äventyr Kjell Grede lyckas ge", slutade Edström.

Lasse Bergström (Expr) tyckte att filmen ibland blev "lite väl medveten i sina antydningar" och Hanserik Hjertén (SvD) hittade ett par överbetonade scener i vilka han fann "symboliken krampaktig" men i övrigt var bägge kritikerna positiva. Hjertén framhävde i inledningen av sin recension Gredes konstnärliga ambitioner: "'Hugo och Josefin' är ett fint försök inom svensk barnfilm. Jag skriver försök, inte därför att Kjell Gredes film skulle vara sämre än de barnfilmer som gjorts förut. Snarare tvärtom. Men han har velat lyfta denna genre till ett modernt konstnärligt plan, till en poetisk frihet i uttrycksmedlen som brukar vara förbehållna våra vuxenfilmer. (-) I denna konstnärliga strävan har Grede växlande framgång. Men till stora delar är "Hugo och Josefin" ett lyckat och mycket glädjande försök."

Kommentar Svensk filmografi

Med "Hugo och Josefin" gjorde Kjell Grede debut som långfilmsregissör.

Till grund för filmen låg Maria Gripes barnbokserie "Josefin" (1961), "Hugo och Josefin" (1962) och "Hugo" (1966), utgivna på Bonniers förlag. Omkring 1200 barn testades innan regissören bestämde sig för Fredrik Becklén (11 år) och Marie Öhman (10 år). Inspelningen förlades till Kårsta i Uppland, bl a utnyttjades ett nedlagt tegelbruk samt Backa gård i en familj Lindgrens ägo. Tagningarna pågick från slutet av juni till mitten av september 1967. Lindgrens fick ett särskilt tack i filmens förtext.

Filmen fick ett mycket positivt mottagande i utlandet och visades vid festivaler i bl a San Sebastian (Spanien, juli 1968), Sorrento (Italien, september 1968), New York (septem- ber 1968), San Francisco (november 1968) och London (november 1968). 1970 deltog den i barnfilmfestivalen i Teheran. I San Sebastian erhöll den Concha d'Argento (Silvermusslan) för bästa debutfilm. Vid barnfilmfestivalen i Gijon, även den i Spanien samma år, erhöll filmen en annan utmärkelse: Premio Asturias. I Teheran tilldelades Maria Gripe och Kjell Grede Grand Prix.

I Sverige premierades såväl filmen som Grede personligen i olika former. Svenska Filminstitutets jury placerade den med 1,8 poäng högst av 10 filmer, vilket innebar ett bidrag på 427.969 kronor. Juryn tilldelade dessutom Kjell Grede en av 1968 års s k Guldbaggar. Tidigare hade tidskriften Chaplin utdelat ett av sina priser för 1967 års produktion till regissören. föll Grede; det ena på 2.500 kr var Svensk Filmindustris stipendium för 1968, det andra utdelades av Anders Sandrews stiftelse och löd på 5.000 kr.

Två mindre tidningsdebatter uppstod kring "Hugo och Josefin". Den ena kom att gälla frågan om inte författarinnan Maria Gripes insats kommit helt i skymundan, den andra, som initi- erades av journalisten Eva von Zweibergk (DN 22.1.1968), rörde sig kring filmens brott mot rådande konventioner för barnfilm och det berättigade i Gredes försök att ge denna genre ett nytt innehåll.

Originaltitel	Josefin (Barnbok)
Författare	Maria Gripe

Originaltitel	Hugo och Josefin (Barnbok)
Författare	Maria Gripe

Originaltitel	Hugo (Barnbok)
Författare	Maria Gripe

				1967-06	1967-09
Kårsta	Vallentuna kommun	Sverige
Kårsta, Backa Gård	Vallentuna kommun	Sverige

Sverigepremiär	1967-12-16	Royal	Göteborg	Sverige	82 min
	1967-12-16	Royal	Linköping	Sverige	82 min
	1967-12-16	Saga	Mjölby	Sverige	82 min
	1967-12-16	Grand	Stockholm	Sverige	82 min
Urpremiär	1967-12-16	Royal	Göteborg	Sverige	82 min
	1967-12-16	Royal	Linköping	Sverige	82 min
	1967-12-16	Saga	Mjölby	Sverige	82 min
	1967-12-16	Grand	Stockholm	Sverige	82 min
Annan visning	1969		Warszawa	Polen
TV-visning	1995-09-30	Femman		Sverige	79 min
	1999-01-02	SVT1		Sverige	79 min
	2001-01-21	SVT1		Sverige	79 min
	2003-01-07	SVT1		Sverige	79 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2005-05-31
Dvd-release	2008-01-30			Sverige	79 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2010-02-24
TV-visning	2010-07-06	SVT1		Sverige	79 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2010-10-24
TV-visning	2012-12-18	SVT1		Sverige
Festivalvisning	2014-03-11	Spegeln A	Malmö	Sverige		BUFF filmfestival.
TV-visning	2014-08-18	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2014-09-28
TV-visning	2017-01-07	SVT2		Sverige
	2019-03-26	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2022-02-27		Stockholm	Sverige

Originaltitel	Härlig är jorden
Textförfattare	Bernhard Severin Ingemann	(dansk text 1850 - "Dejlig er Jorden")
	Cecilia Bååth-Holmberg	(svensk text 1884)
Arrangör	Jan Yngwe
Sångare	Marie Öhman	(repris)

Originaltitel	Din klara sol går åter opp
Kompositör	Johann Georg Störl	(1710)
Textförfattare	Johan Olof Wallin	(svensk text 1814)
Sångare	kör	(barnkör)

Originaltitel	Morgon mellan fjällen
Kompositör	Johann Christian Heinrich Rinck	(melodi 1 1814))
	Karl Heinrich Ernst Hauer	(melodi 2 före 1852)
Textförfattare	Betty Ehrenborg-Posse	(svensk text 1852 efter amerikanskt original)
	-	(okänd amerikansk textförfattare)
Sångare	kör	(barnkör)

Originaltitel	Domaredansen

Originaltitel	Symfoni, nr 9, op. 125, d-moll. Sats 4 (Presto) med slutkören "An die Freude"
Kompositör	Ludwig van Beethoven	(1824)
Textförfattare	Friedrich von Schiller	(1787)

Originaltitel	For Unto Us a Child Is Born
Kompositör	Georg Friedrich Händel
Textförfattare	Charles Jennens

Evangelische Filmgilde		1972			(monatsbeste)
Festivalpris	Teheran	1970			(hederspris)
	Teheran	1970			(barnfilmer; Grand Prix)
Concha d'Argento (Silvermussla)	San Sebastián	1968		Kjell Grede	(bästa debutfilm)
Festivalpris	Gijon	1968			(barnfilmer; Premio Asturias)
	Barcelona	1968			(färgfilmveckan; utmärkelse)
Pris	Stockholm	1968		Kjell Grede	(SF-stipendium; 2.500 kr))
Guldbagge	Stockholm	1968	Bästa regi	Kjell Grede
	Stockholm	1968	Högsta kvalitetspoäng		(Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag om 427 969,94 kr)
Chaplin-priset	Stockholm	1967		Kjell Grede

Från spex till sex (1971)	Citat ingår från	Hugo och Josefin (1967)
Minns ni? (1993)	Citat ingår från	Hugo och Josefin (1967)
Shortcuts från Sandrews (1999)	Citat ingår från	Hugo och Josefin (1967)

Barn

Barndom

Barnfilm

Byoriginal

Debutfilm

Filmdebatter

Främlingskap

Föräldrar och barn

Mobbning

Skolor

Velociped/ca 1870

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2265

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2246

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2255

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2255

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HUGO * JOSEFIN Färgfilm av Kjell Grede
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HUGO OCH JOSEFIN Färgfilm för dig och dina barn
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	HUGO * JOSEFIN Färgfilm för dig och dina barn
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Zaczarowany swiat dziecinstwa w filmie szedzkim HUFO I JOSEFINA
Affischdesign	[?] Piwon

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	HUGO * JOSEFIN Färgfilm för dig och dina barn
Tryckeri	American lito

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	HUGO * JOSEFIN Färgfilm för dig och dina barn
Tryckeri	American lito

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hugo och Josefin av Maria Gripe och Kjell Grede.
Omfång	121 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Hugo and Josephine. English dialogue list.
Omfång	19 s. + 1 s. dialoglista trailer i ett ex.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Hugo och Josefin av Kjell Grede efter Maria Gripes böcker om Hugo och Josefin.
Omfång	24 s. + 1 s. trailer.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Typ	Dialoglista
Manustitel	Hugo und Josefine von Kjell Grede nach den Büchern von Maria Gripe um Hugo und Josefine.
Omfång	30 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Subtítulos de - Hugo y Josefina.
Omfång	15 s. + 1 s. dialoglista trailer.
Språk	Spanska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Hugo and Josephine.
Omfång	15 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Hugo and Josephine. English subtitles.
Omfång	14 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Hugo och Josefin av Maria Gripe och Kjell Grede.
Omfång	121 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	18
Färg papper	4
Dia	1
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Längd i minuter	83 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264