Ballad (1968)

Media (1 st)

Originaltitel	Ballad : En film om 1930-talets Europa?
Svensk premiärtitel	Ballad

Regi	Gösta Ågren
Manus	Gösta Ågren
Produktionsledare	Gösta Ågren
Foto	Per Åke Dahlberg
Arkitekt	Gösta Ågren
Klippning	Gösta Ågren
Ljudtekniker	Pekka Lampela Palle Budtz
Regiassistent	Palle Budtz
Inspelningsledare	Erik Ågren
B-foto	Stig Winqvist
Stillbildsfoto	Stig Winqvist
Negativklippning	Barbro Lidell
Exekutör	Ann-Britt Aho (sång) Elis Andersson (violin)
Rekvisita	Erik Ågren

Stig Torstensson	Leo, journalist
Vivian Gude	Elisabeth, hans hustru
Lennart Snickars	Eriksson, gammal socialist
Stefan Ekman	Israelsson, Leos vän
Jarl Lindblad	Ledaren
Eric Nyström	Bonden
Ernfrid Rönnholm	Hataren
Gösta Ågren	Exekutius, präst
Jan Sangberg
Martta Rönnholm
Palle Budtz
Tom Nyström
Erik Ågren
Elisabet Gustavsson
Gerda Rönnholm

Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Gösta Ågren
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB
Sales	AB Svensk Filmindustri	2013-02-01	enl dnr sfi-2013-237

Någonstans i finska Österbotten blir en arbetare nedskjuten. Mördaren tillhör den kontrarevolutionära Lapporörelsen, i vars verksamhet likvidation av kommunister och andra vänsterradikala ingår. Det är i början på 30-talet och fascismen breder ut sig över Europa. Leo och hans hustru Elisabeth är bosatta på trakten. Han skriver protestartiklar mot den bru- na terrorn, hon är violinist. Skrivandets meningslöshet står plötsligt klart för honom. Ordens tid är förbi, kulornas har kommit. Leo och Elisabeth har förlorat det viktigaste inslaget i kärleken: tron på framtiden.

En tidigare granne och vän till Leo - Israelsson - har anslutit sig till en fascistisk grupp och förråder nu Leo till dess ledare. Denne beslutar att likvidera Leo och ger uppdraget till Israelsson. Leo flyr. I en övergiven fabrik ser han tillbaka på sitt liv. Barndomen är präglad av svält och död. Modern och syskonen är borta. Själv har han stulit och hamnat i fängelse. Där möter han Eriksson, en äldre socialistisk arbetare som ger honom något att tro på och ett politiskt medvetande. Israelsson spårar Leo till fabriken men modet sviker honom när han skall skjuta Leo.

I en kyrkoruin möter Leo domprosten Exekutius från 1600-talet. Han anklagar Leo för att förakta folket. Elisabeth och Eriksson, nyss frigiven, kommer dit och tillsammans återvänder de till fabriken för att invänta fascisterna. I en fingerad rättegång analyserar de våldets orsaker. Hatet hos Ledaren och hans män har sin grund i svåra förödmjukelser som de själva eller deras närmaste utsatts för. Hos Israelsson är det hans egen svaghet som drivit honom att ansluta sig till rörelsen.

Eriksson anser att man har rätt att bruka våld för att försvara sig och överleva men Leo vill inte agera bödel. Slutligen finner Eriksson en väg ut ur den moraliska konflikten. Han apterar ett sprängförsåt i fabriken varefter han tillsammans med Leo och Elisabeth gömmer sig vid en närliggande älvstrand. Ledaren och hans följeslagare tar sig in i fabriken i tron att Leo gömmer sig i mörkret. Då Israelsson vägrar att utföra Ledarens befallning blir han nedskjuten av denne. Ett andra skott utlöser en explosion: våldsmännen har förintat sig själva. Eriksson, Leo och Elisabeth tar sig över älven i en liten båt medan filmens musikaliska ledmotiv, balladen om brodermördaren "Sven i Rosengård" ackompanjerar bortfärden.

Censurnummer	107372
Datum	1968-10-29
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2200 meter

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2685 meter
Längd i minuter	98 min
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Gösta Ågrens debut i långfilmsformat möttes med sympati men man underströk bristerna. Göran O. Eriksson (DN) tyckte att det mest diskutabla i Ågrens historiesyn var att han för- vandlade politiken till lyrik: "Han talar för en socialistisk ståndpunkt och motiverar den delvis utförligt och tydligt, i polemik mot ett våldstänkande som är på väg att växa sig li- ka starkt idag som för trettio år sedan. Men Ågren polemise- rar från en individualistisk hållning som tvingar honom att se de politiska motsättningarna i lyriska bilder för att gö- ra dem gripbara, och dessa bilder förskjuter hans egen dis- kussion en aning. Rättare sagt: de lösgör sig från den, så att diskussionen blir abstrakt. Vad vi ser i dessa bilder är främst ett våldsamt trettiotal som mer för tanken till "Bon- nie and Clyde" än till någon socialistisk historieskriv- ning, och följaktligen blir också polemiken mot våldet av samma art som där - alltså mer sentimental än ideologisk." Men Eriksson var ändå imponerad av filmen: "Dess svaghet är decenniets, vårt eget decenniums, och han uttrycker den dra- matiskt och klart (och med utomordentlig hjälp av åtminstone en skådespelare, tidigare okänd för mig: Lennart Snickars som den gamle socialisten). Hade han undvikit den svagheten i stället hade hans film blivit mer helgjuten, men förmodli- gen också mer lögnaktig."

Hanserik Hjertén (SvD) beskrev "Ballad" som "en film på gott och ont" och räknade till det goda att Ågren drog in "ett mörkt, kraftfullt verklighetsmotiv genom det rikssvenska i- dyllstängslet". Till det mindre goda räknade Hjertén bristen på en form för författarens reflektioner: "Filmen kallas för ballad. Och den är ett ambitiöst försök att skapa en rytmisk stilisering, genom musik, foto, spel och klippning. Men Å- gren behärskar inte den fruktbara brytning mellan olika verklighetsarter som filmen ställer i utsikt." Recensenten fann såväl klichéer som lockade till skratt som "långa sömn- givande svackor" men stannade till sist inför det positiva: "Men det fina med Gösta Ågrens film är dess kompromissfria allvar. Det kan hända att budgeten för en sådan film förkla- rar en del av bristerna. Filmen har en kärv men känslig in- levelse i våldets problematik. Den är också aktuell, för ho- tet i den är lätt att känna igen idag. Vad "Ballad" visar är en personlighet som ännu inte nått fram till en lika person- lig film."

Jurgen Schildt (AB) ställde sig frågan om "Ballad" var en lyckad och meningsfull film och tvekade med svaret eftersom Gösta Ågren "själv tycks ha tvekat med sina bestämningar". Kritikern kommenterade: "I en presentation säger han (Ågren) att detta är "en idé- film, inte en historisk berättelse, och den är inte realis- tisk i sedvanlig mening". Låt gå för det. Vad idéfilmen i så fall skulle handla om är våld och icke-våld, eller närma- re bestämt frågan om politiskt våld i självförsvar är moti- verat". Men Schildt fann att Ågren aldrig vidgade sina situ- ationer till en diskussion eller analys och fortsatte: "En film blir inte en idéfilm bara därför att mord är äckligt och därför att en person i ett visst givet läge drar sig för att klämma på avtryckaren. På det ideella planet blir "Bal- lad" en film som slits mellan sin vilsenhet och sina an- språk."

Kommentar Svensk filmografi

I filmen medverkade de tre finländska bröderna Leo, Gösta och Erik Ågren. finska Österbotten bl a till Höstves och Korsholm. Andra lämpliga miljöer påträffades i Nykarleby och Gamla Vasa. Filmen inspelades på 16mm, som sedan uppkopiera- des, och hade en planerad budget på under 100.000 kronor. Sandrews och Svenska Filminstitutet delade på kontantkostna- derna medan de medverkande ingick med procentandelar av in- täkterna samt erhöll traktamentsersättningar "för att inte ruineras" (Chaplin 84/7/1968/Gösta Ågren). I sin redogörelse för inspelningen i nämnda nummer av tidskriften förklarade Ågren att detta inneburit "idealiska produktionsförhållan- den" och att han haft "total frihet i arbetet inklusive til- låtelse att i nödfall överskrida den maximalt låga budgeten" som han själv gjort upp. Gösta Ågren tillhörde den första kullen (1964-66) regielever på Svenska Filminstitutets Filmskola. Andra i filmen medverkande elever från Filmskolan var fotografen Per-Åke Dahlberg samt den kubanska huvudrolls- innehavarinnan Vivian Gude (regilinjen), vars medverkan ägn- ades särskild uppmärksamhet i pressen.

Originaltitel	Ballad (Roman)
Författare	Leo Ågren

Finska Österbotten

Sverigepremiär	1968-11-04	Grand	Stockholm		98 min
Urpremiär	1968-11-04	Grand	Stockholm		98 min
TV-visning	2014-05-13	SVT1		Sverige
	2014-11-18	SVT1		Sverige
	2015-11-16	SVT1		Sverige

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Ballader

Debutfilm

Fascismen

Filmad litteratur

Finland

Finskt samhälle: 30-tal

Kollektivfilm

Lapporörelsen

Musikaliskt ledmotiv

Politisk film

Politiska mord

Våldsideologier

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2199

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	16 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	BALLAD En dag kom de fascistiska våldsmännen till den lilla byn. Vapen eller flykt? Ballad berättar om de förföljdas val.
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanuskript av Gösta Ågren efter Leo Ågrens bok Ballad.
Omfång	78 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	By Gösta Ågren.
Omfång	18 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska