Skottet (1969)

Media (1 st)

Claes Fellboms polisthriller Skottet skildrar ungdomsbrottslighet och generationsklyftor i sextiotalets Sverige med lika delar socialrealism och stilexperiment.

Claes Fellboms Skottet handlar om två ungdomars flykt från polisen genom ett vintrigt Sverige. 18-årige Ronny (Peter Schildt) har blivit utslängd från föräldrahemmet och familjeföretaget sedan det uppdagats att han missbrukat heroin. När han träffar ”Kompis” (Kent-Arne Dahlgren) som just muckat från fängelset dras Ronny snabbt in i gamla dåliga ovanor. Filmen inleds med en nästan stum sekvens där de två killarna bryter sig in i ett vapenförråd och kör ut i skogen för att ”testa” automatvapnen i en rusig krigslek, som slutar i förskräckelse. Ronny tvingas söka skydd hos sin flickvän Len (sångerskan Cia Löwgren) och med polisen i hälarna flyr det unga paret.

Peter Schildt är känd bland annat för rollen som Nattpappan i SVTs filmatisering av Maria Gripes berättelse, och har senare själv regisserat omtyckta serier som Xerxes och Ebba och Didrik. Sångerskan Cia Löwgren vann filmtidskriften Chaplins debutpris för sin roll som 14-åriga Len. Filmens regissör är idag mer känd som librettist, operaregissör och – framförallt – en av eldsjälarna bakom Folkoperan, som han var med och grundade i Stockholm 1976. Men på sextiotalet var Fellbom en lovande ung filmare. Han var självlärd och vann priser för sina tidiga kortfilmer. Enligt boken "Född ur passion – Folkoperan" (2012) kom han också in på Filminstitutets nystartade filmskola 1964, men stoppades av Filminstitutets chef Harry Schein eftersom han vid ansökan inte uppfyllde ålderskraven. Fellbom hade kunnat söka igen året därpå, men reagerade istället med att försöka ”visa den där solbrända cabrioletföraren Harry S att jag inte behövde deras undervisning” och regisserade i rask takt fem långfilmer i olika genrer, från samtidsbetraktelsen Ska’ ru’ me’ på fest till barndetektivfilmen Agent 0,5 och Kvarten – fattaruväl!, melodramen Carmilla,  internationellt distribuerad som sexfilm, farsen Den vilda jakten på likbilen och till slut Skottet, en slags socialrealistisk polisthriller. Till skillnad från de prisbelönade kortfilmerna, som väckt intresse från Bo Widerberg och Ingmar Bergman, fick långfilmerna ett svalt mottagande, och i efterhand har regissören själv konstaterat att han vid denna tidpunkt var förtrollad av mediets potential, men osäker på vad han egentligen ville uttrycka.

Efter arbetet med Skottet, där Fellbom inte bara regisserat utan också bidragit till manus och filmmusik, kollapsade hans vänstra lunga. Detta fysiska sammanbrott markerade slutet på ”flitige Fellboms” filmkarriär; med undantag för ett par filmatiseringar av operaföreställningar på åttiotalet skulle han från sjuttiotalet framförallt ägna sig åt musik och scenkonst. Men Skottet, Fellboms mest personliga långfilm, är oförtjänt bortglömd. I färg och widescreen skildrar filmen ungdomsbrottslighet, missbruk och generationsklyftor, med huvudpersoner som pockar på våra sympatier trots att de bryter mot lagen, samtidigt som filmen strävar efter en autentisk bild av polisväsendet; verkliga poliser deltog i inspelningen, med motiveringen att det var ett sätt att korrigera de ofta felaktiga bilder av polisutredningar som sprids genom spelfilmer. Stil och tema kan jämföras med en mängd andra sextiotalsfilmer, från Arthur Penns Bonnie och Clyde (1967) till Stefan Jarls och Jan Lindqvists omtalade dokumentär Dom kallar oss mods (1968) och Jan Haldoffs En dröm om frihet (1969) som kom nästan samtidigt.

Scener där rörligt kameraarbete och musik bygger upp stämningar skapar en experimentell känsla, och filmen bryter mot thrillerkonventioner genom sina jämförelsevis långa avsnitt med fokus på vardagliga detaljer. Poliserna är inga hjältar, utan anonyma lite torra farbröder, och huvudpersonerna är varken demoniserade eller glamoriserade; snarare tycks de bli mindre och yngre under resans gång för att till slut framstå som två barn, jagade av ett enormt polispådrag.

Ingrid Stigsdotter (2015)

Den här filmen har ingen aktuell distributör men med tillåtelse från filmens rättighetshavare kan den bokas på dcp för biografvisning genom Filminstitutets arkiv.

Boka film ur filmarkivets digitala samlingar

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Skottet
Svensk premiärtitel	Skottet
Distributionstitel	The Shot

Regi	Claes Fellbom
Manus	Yvonne Floyd Claes Fellbom
Producent	Lennart Berns
Produktionsledare	Bert Sundberg
Foto	Lars Dahlqvist (som Lasse Dahlqvist)
Musik	Claes Fellbom Calvin Floyd
Klippning	Jerry Gränsman
Ljudtekniker	Kurt Holmberg
Teknisk rådgivare	Lasse Wallén (polisteknisk regi)
Scripta	Chris Tonnert
Inspelningsledare	Gunnar Lundin
B-foto	Torbjörn Andersson
Stillbildsfoto	Lars Falck (som Lasse Falck)
Orkester	Mandrake
Mixning	Kjell Westman

Peter Schildt	Ronny Lindberg, 18 år
Cia Löwgren	Len, 14 år
Kent-Arne Dahlgren	Bertil "Kompis" Johansson
Solveig Ternström	Lens mor
Halvar Björk	Lens far
Tord Peterson	chauffören
Leif Ahrle	fixaren
Harry Ahlin	den gamle mannen
Hans Strååt	Ronnys far
Gunnel Wadner	Ronnys mor
Pia Myrberg	Lens bästa väninna
Diana Kjaer	Maggan, flickvän till Kompis
Arne Svensson	kriminalkommissarie
Göte William Larsson	kriminalkommissarie
Sten Sture Sandberg	kriminalkommissarie
Göte Jägenstedt	kommissarie
Sven-Olof Lidholm	rättsläkare
Gunnar Granqvist	kriminalinspektör
Karl Göthe Ohlsson	kriminalkonstapel
Kurt Krantz	kriminalkonstapel
Arne Irvell	kriminalkonstapel
Bengt Andersson	kriminalkonstapel
Bo Larsen	kriminalkonstapel
Karl Erik Augustsson	kriminalkonstapel
Karl Erik Jonsson	kriminalkonstapel
Carl Gunnar Larsson	kriminalkonstapel
Olle Leth	kriminalkonstapel

Produktionsbolag	Omegafilm AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Columbia Film AB	1969
Laboratorium	Nordisk Films Teknik A/S

Ronny Lindberg, 18 år, gör tillsammans med Bertil "Kompis" Johansson, narkoman och nyss frigiven från ett fängelse, inbrott i ett vapenförråd. Under provskjutning av två stulna kulsprutepistoler råkar Ronny döda Kompis. Skräckslagen flyr han i kuppbilen men kör av vägen. Den enda person han kan gå till är flickvännen Len, 14 år. Hon tillämpar inte familjens, skolans och samhällets normer utan vännernas. I hennes gömmor finns p-piller och hasch.

Polisen har fått fram Ronnys namn och börjar sökandet efter honom. Föräldrarna reagerar med bitterhet och förakt, Ronnys far kallar sonen narkoman och rötägg. Ronny och Len beslutar att hålla sig gömda tills uppståndelsen lagt sig och Len ber sin väninna sprida ut att hon farit till mormodern. Hon hjälper Ronny att ta sina föräldrars bil. De beger sig till en sommarstuga som familjen äger. Snart tar maten och värmen slut. Ronny överfaller en lanthandlare och tar kassan. Len ställer upp, hennes solidaritet är kompromisslös och genomsyrad av ömhet.

Polisen håller presskonferens och meddelar att Ronny anhållits i sin frånvaro misstänkt för rån och grov stöld. Ronny och Len efterlyses. De får en tillflyktsort i ett narkotikanäste, där "Fixaren" pressar av dem pengar och hasch. För fem tusen kronor lovar han att ordna pass och färd ur landet. Ronny börjar ta narkotikainjektioner trots att Len försöker få honom att avstå. Förgäves försöker hon bromsa utvecklingen mot allt grövre brott. För att skaffa pengar rånar de ett postkontor. En oväntat uppdykande kvinnlig tjänsteman träffas av ett skott i armen.

Polisen är dem nu i hälarna. Den har identifierat en kula från Ronnys stulna armévapen. Ungdomarna lyckas dock komma undan. Hos narkomanerna får Ronny en lugnande spruta och Len ordnar affären med Fixaren. Denne underrättar dock polisen, eftersom han och hans vänner vill bli av med det stora spaningspådraget, men Ronny upptäcker fällan i tid.

Len skaffar lift söderut med en biltransport. Under färden försöker chauffören tilltvinga sig samlag med Len, men hon skriker på Ronny som gömt sig i en av bilarna på flaket. Han angriper chauffören och lyckas efter ett häftigt slagsmål slå ned honom. De flyr genom skogen undan polishundarna och får en fristad i ett litet torp hos en äldre man. Han behandlar dem vänligt och bjuder på mat. Den bilburne livsmedelshandlaren på orten anar oråd inför den gamles inköp och varskor polisen. Torpet omringas av ett stort uppbåd polis och militär. Lens mor uppmanar henne i megafon att lämna Ronny. När poliserna bryter sig in finner de Ronny svårt medtagen i en soffa och Len i stum förtvivlan vid hans sida.

Censurnummer	108354
Datum	1969-09-03
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2720 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2720 meter
Längd i minuter	99 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Torsten Manns i AB och Lasse Bergström i Expr avfärdade fil- men kortfattat. Den förre tyckte att Fellbom tillhörde de "små efteraparna" som "trots en påtaglig teknisk briljans och ett glödande intresse för filmens medium (-) redan kört fast". Med svåra brister i manuskriptet, obefintlig person- instruktion och ryckig redigering fann Manns "Skottet" vara "hopklippta planscher utan sammanhang". Bergström skrev att filmen hade "ett visst berättartempo som kan berömmas" men i övrigt "ytterst litet att säga av intresse".

Lennart Jönsson (DN) ägnade större utrymme åt Fellbom och tyckte sig finna hans styrka "snarast på det vardagsnära pla- net, i detaljskildringen" men efterlyste balans mellan film- ens olika element: "Varje gång Fellbom avviker från den rena thrillerintrigen och i kortare avsnitt koncentrerar sig på dokumentation och autenticitet bryter han sönder thrillern samtidigt som man då blir klar över hur nödtorftig den soci- ala skildringen är." Kritikern vände sig mot tanken att en film skulle bli "automatiskt realistisk" genom att den använ- de sig av autentiska poliser. Han kritiserade även den glät- tade ytan: "'Skottet' rymmer en innehållslig osäkerhet som står svagt mot en ambitiös formell säkerhet. Jag har svårt att uppfatta vad Fellbom vill säga med hjälp av sin eleganta teknik."

Elisabeth Sörenson (SvD) uttryckte sig mest positivt: "Hans (Fellboms) medel är justa, hans film är inte en meningslös produkt, (-) själv har han karaktäriserat den som en socialt realistisk thriller och det är ungefär så den fungerar - även om ordet thriller känns lite för strömlinjeformat i sammanh- anget. Det bör betonas att det är en thriller som manar till reflexion, inte minst därför att Fellbom undviker alla över- drifter och alla understrykningar i sin skildring av samhäl- let kring de båda ungdomarna. Han har filmat ett system som det är och verkar."

Jonas Sima i Chaplin jämförde "Skottet" med Jan Halldoffs "En dröm om frihet" (1969/17). Trots att Sima fann en brist på i- déer och större torftighet i debatthänseende hos Fellbom an- såg han att "Skottet" hade en kvalitet som i hans tycke var överlägsen Halldoffs film: "en nyansrika- re och inkännande berättelse". "Jag tror få svenska regissö- rer med en sådan inlevelse skildrat de avklippta förbindel- serna mellan tonåring och föräldrar i det moderna folkhem- met", skrev kritikern.

Den mest ingående strukturella analysen av de bägge filmerna utfördes av Harald Stjerne i BLM. Den utmynnade i en hård kritik av "Skottet": "Det finns hos Fellbom en irrite- rande ytlighet, ett slags resignation över den egna oförmå- gan till strukturerad regi som han försöker lappa över med klippningen. Den avgörande klyvnaden i hans film uppstår gi- vetvis i mötet mellan den schablonmässiga historien och den form han gett den. För att den enkla historien och psykolo- gin skulle ha fungerat hade krävts ett helt annat lyft i formen. Fellbom saknar en dialektisk inställning gentemot sin form, och hans film blir allt plattare. Han har en för- ledande lätthet i klippningen (-) men i princip har han klippt som för en helt annan film. Men allvarligare än den formellt-tematiska splittringen är den Fellbomska ideologin, hans sätt att tappa samhällskritiken till förmån för sin e- laborerade historia."

Kommentar Svensk filmografi

Enligt reportage i FIB-Aktuellt (36/1969) medverkade medlem- mar i den svenska mordkommissionen i filmen mot vanlig över- tidsersättning. Kriminalkommissarie Arne Svensson ansåg med- verkan motiverad emedan filmen gav en "riktig" bild av poli- sens dagliga arbete. Replikerna och agerandet skedde i poli- sens regi utan manuskript. Förutom Svensson medverkade krimi- nalkommissarierna Gösta William Larsson och Sten Sture Sand- berg, kommissarie Göte Jägenstedt, rättsläkaren Sven-Olof Lidholm, kriminalinspektör Gunnar Granqvist, kriminalkonsta- plarna Karl Göthe Ohlsson, Kurt Krantz, Arne Irvell, Bengt Andersson, Bo Larsen, Karl Erik Augustsson, Karl Erik Jons- son, Carl Gunnar Larsson samt Olle Leth.

Cia Löwgren, jazzsångerska och medverkande i bl a uppsätt- ningen av rockmusicalen "Hair" på Scala-teatern i Stockholm (hösten 1968) tilldelades ett av tidskriften Chaplins (96/1/1970) priser för hennes "porträtt av den stumma och bittra solidariteten med ett av det sociala systemets offer".

Omega Films ateljéer

Stockholm

Sverige

1969-02-10

1969-05-21

Sverigepremiär	1969-09-22	Cinema	Stockholm		99 min
Urpremiär	1969-09-22	Cinema	Stockholm		99 min
Sverigepremiär	1969-09-22	Roxy	Stockholm		99 min
Urpremiär	1969-09-22	Roxy	Stockholm		99 min
Sverigepremiär	1969-09-22	Victoria	Stockholm		99 min
Urpremiär	1969-09-22	Victoria	Stockholm		99 min
TV-visning	2016-12-19	SVT1		Sverige
	2019-08-27	SVT1		Sverige
VOD-release	2023-02-03	SVT Play		Sverige		Antal dagar på SVT Play 30

Chaplin-priset	Stockholm	1969		Cia Löwgren	(debutpris för hennes roll)

Föräldrar och barn

Narkomaner

Narkotikanäste/knarkarkvart

Poliser

Polisjakt

Rån

Svenskt samhälle: 1960-tal

Thriller

Tonåringar

Ungdomsbrottslighet

Vådaskott

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ neutral bakgrund
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2720

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2720

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SKOTTET en thriller i färg av Claes Fellbom med...

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Omega film presenterar SKOTTET
Tryckeri	Robert E. Petersen offset-bogtryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Av Yvonne Floyd och Claes Fellbom.
Omfång	19 s. + 1 s. kort presentation av några av filmens ledande roller.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	99 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264