Den vilda jakten på likbilen (1969)

Media (1 st)

Originaltitel	Den vilda jakten på likbilen
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Claes Fellbom
Producent	Bengt Forsberg
Manus	Rune Olausson Yvonne Floyd
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Forsbergs Förlag AB
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1969-11-03

Medverkande

Halvar Björk
Sven, renhållningsarbetare

Margareta Sjödin
Inga, frälsningssoldat

Roland Jansson
Algot, scout

Monica Nordquist
Zara, gangsterbrud

Teddy Rhodin
Slim, illusionist, bedragare

Conny Larsson
Lillebror, Zaras medhjälpare

Visa fler

Handling

Sven är renhållningsarbetare i Köpenhamn. Eftersom han är trög på mornarna kommer han ofta försent till jobbet och blir utskälld av verkmästaren. På annan plats i storstaden...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmstidningarnas kritiker var efter Malmöpremiären in- te nöjda även om Gunnel Bransmo i AB fann att den fåtaliga publiken trots allt hade roligt. Men för övrigt ansågs film- en...

Visa all press

Sven är renhållningsarbetare i Köpenhamn. Eftersom han är trög på mornarna kommer han ofta försent till jobbet och blir utskälld av verkmästaren. På annan plats i storstaden förbereder gangsterbruden Zara en kupp mot en juvelerarbu- tik. För dess genomförande lejer hon Slim, en skum men fin- gerfärdig illusionist.

På jobbet får Sven i uppdrag att köra en likvagn till Paris. Den är där såld till en präst. Medan Sven förbereder avresan lurar Zara med Slims hjälp en juvelerare på ett dyrbart pärlhalsband. I utbyte lämnar de en billig förfalskning. När kuppen väl är genomförd vill dock inte Slim dela bytet med Zara och hen- nes fumlige medhjälpare "Lillebror". Han gömmer halsbandet på första bästa ställe, vilket råkar vara sammetsstoppning- en i Svens likbil. Sven startar ovetande sin färd mot konti- nenten, jagad av Slim, som i sin tur jagas av Zara och Lil- lebror. Allehanda fortskaffningsmedel kommer till använd- ning i jakten: cykel, dressin, häst och bil. I en liten stad i Nordtyskland lyckas Slim stjäla likvagnen medan Sven är på restaurang men det bär sig inte bättre än att den står på plats när Sven kommer ut från matstället.

En solig dag möter Sven den tältande, matglade scouten Algot i markerna. De slår sig ihop och kampar i fortsättningen i likbilen, som på grund av sitt bekväma innandöme döpts till "Hulda". Zara försöker utan framgång förföra Sven. Lika illa går det för Sven och Algot i deras försök att stifta intimare bekantskap med två tyska krogflickor, trots avsevärda mängder champag- ne.

I en vacker skogsbäck blir de varse den badande nymfen Inga. Påklädd visar hon sig vara en liftande frälsningssol- dat, som tacksam medföljer likbilen. Sven drömmer om den mystiskt lockande Zara men väcks lyckligtvis av Inga. Till sist får Slim det äkta halsbandet tillbaka medan Zara upp- täcker att hon fått ännu ett falskt.

"Hulda" anländer till kyrkan Sacré Coeur i Paris. På kyrktrappan får Sven av prästen ve- ta att beställningen i själva verket gällde en bröllopsvagn. Sven, Inga och Algot ger sig iväg söderut. På en liten fransk landsortskyrkogård tar de farväl av "Hulda". Men de har knappt hunnit ut på vägen förrän "Hulda" kommer backande efter.

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmstidningarnas kritiker var efter Malmöpremiären in- te nöjda även om Gunnel Bransmo i AB fann att den fåtaliga publiken trots allt hade roligt. Men för övrigt ansågs film- en olovligt tunn.

Gunnel Bransmo skrev efter en kort beskrivning av innehållet: "Denna kämpaglada ansats till röd tråd eller story mattas allt eftersom filmen fortskrider för att helt försvinna i ett abrupt slut. Under tiden har man ingalunda tråkigt. Fellbom radar smålustiga skämt och robusta vitsar på löpande band. (-) Men de är insatta i skeendet som knutar på en mycket tunn tråd. Det är inte bara Margareta Sjödins förtjänst att man tänker på "Partaj" (uppmärksammat TV-program med vitshumor 1969). Å andra sidan finns det också tillfällen då man tänker på Jacques Tati (fransk filmkomiker). Det är då man anar vil- ken utomordentlig film Fellbom kunde ha gjort. Riktiga pärlor är de komiska effekter som han får fram när han placerar sin fåordigt mumlande huvudperson i lite rörande och tafatta si- tuationer (-). Publiken hade utan tvivel roligt. (-) Ändå kan jag inte säga att detta är en bra film. Jag känner en irriterande vaghet i den och en kyla, som jag tror hänger samman med Fellboms inställning till filmskapandet, som han deklarerade för tre år sedan (-): Jag har ingen längtan att säga något till omvärlden. Men jag har en längtan att säga något med film. D v s Fellbom tycks hellre vilja skapa film än att säga något med hjälp av film. Det är synd. Jag vet inte vad jag ska använda den här filmen till."

Mauritz Edström (DN) var tveksam om Fellboms kvalifikatione- r: "Claes Fellbom lär ligga bra till för årets rekord som den flitigaste bland svenska filmregissörer. Jag är dock in- te säker på att han har offrat kvaliteten för kvantiteten med det - än får han bevisa först att han har någon kvalitet att offra. Liksom i "Skottet" (1969/19) nyligen visar han visserligen ett habilt tekniskt handlag. Sedan hittar jag inte så mycket mer. Felet med "Likbilen" är (-) att det är en så ytterst mager historia. (-) Mycken mer än en valhänt svensk kopia av engelska farskomedier blir det heller inte (-). Hela filmen ropar efter ett användbart manuskript. Ell- er också är Claes Fellbom alldeles för vek för att kunna sn- urra till några situationer med snärt av uppslagen."

Jan Richter (Expr) efterlyste farsens nödvändiga precision: "Det där som manus (-) och regi (-) skulle ha bidragit med, det haver förblivit i det fördolda. Grundidén är så osvensk den kan bli - förverkligandet av den följer gammal svensk ko- meditradition. Vilket vill säga att precision saknas. Livsfa- rligt när det gäller komedi. Nästan direkt självmord i en be- rättelse med sådana associationer som "Likbilen". Det som är en förtjänst hos filmen är ett slags allmän vänlighet. Bengt Forsberg har inte producerat en svensk fars, men han har där- emot slagit svenskt rekord i barntillåtenhet."

Kommentar Svensk filmografi

Filmens producent, malmöförläggaren Bengt Forsberg, hade tid- igare satsat en del av intäkterna på sina utgåvor av erotiska noveller i serien "Kärlek I - IX" i film. Denna hans andra film blev dock, liksom den första "Kärlek 1-1000" (1967/01) ett publikfiasko och kom ej ens fastän barntillåten upp på biograf i Stockholm. Producenten hade i tidigare uttalanden (Skånska Dagbladet 9.8.1969) angivit att han kände sig ute- stängd från filmmarknaden av de fyra stora svenska bolagens "oligopol".

Produktionskostnaden för filmen uppgavs till 1.000.000 kron- or. Vid ett tillfälle underhandlade Forsberg med den franske komikern Louis de Funés om en roll. Dennes krav på ett arvo- de 50 procent över produktionskostnaden omöjliggjorde emellertid kontrakt. Pressen uppgav våren 1968 att den i Rom verksamma svenska skådespelerskan Ewa Aulin skulle varit aktuell för frälsningssoldatens roll.

Likbilen var enligt tidningsuppgi- fter en Ford från 1946 som skulle ha tjänstgjort i Sollefteå. För filmen byggdes den om till en kostnad av 7.000 kronor och förseddes bl a med kylskåp, primuskök och tv. Under ins- pelningsresan rullade den 600 mil över kontinenten och insp- elningen pågick från mitten av juni till början av augusti 1968.

I rollen som scouten Algot uppträdde en amatör: DN-fotograf- en Roland "Klicken" Jansson, känd från reportage tillsammans med signaturen Jolo.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se