Firmafesten (1972)

Media (1 st)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Yrke: reklamare"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Firmafesten
Svensk premiärtitel	Firmafesten
Distributionstitel	Firman juhlat (Finland) Firmafesten (Norge) Firmafest (Östtyskland)

Regi	Jan Halldoff
Manus	Lars Widding Jan Halldoff
Producent	Inge Ivarson
Foto	Lasse Björne Helena Henricsson (som Helena Englesson)
Arkitekt	Nisse Skoog
Klippning	Siv Lundgren
Ljudtekniker	Kjell Jansson
Regiassistent	Bo Halldoff
Inspelningsledare	Brian Wikström
Produktionsassistent	Stig Skoglund
Inspicient	Olle Lenander Evert Granholm
Kameraoperatör	Helena Henricsson Åke Noord
Stillbildsfoto	Åke Noord
Elektriker	Ulf Björck
Passare	Börje Larsson
Ljussättare	Hans Rinning
Musikarrangör	Björn Isfält
Rekvisita	Lars Brandhild
Kläder	Kerstin Halldoff
Smink	Kjerstin Elg
B-ljud	Susanne Linnman (effekter) Leif Westerlund (effekter)
Mixning	Bengt Löthner

Lauritz Falk	Knut Levin, direktör
Bert-Åke Varg	Björn "Nalle" Dahlgren
Lars Amble	Karl-Magnus Stridh, art director
Göthe Grefbo	Karl-Ivar Pettersson
Siv Andersson	Berit Nilsson
Nils Hallberg	Harry Sjöberg
Rolf Bengtsson	Hansson, tecknare
Beatrice Järås	Madeleine, växeltelefonist
Lars Berghagen	Lasse, gitarrist
Stellan Skarsgård	Peter, tecknare
Christina Carlwind	Siw Schilden, Levins sekreterare
Reimers Ekberg	Larsson, tecknare
Diana Kjaer	Gunilla Stag
Leif Möller	"Ludde" Ludvigsson
Henry Lindblom	"Stickan" Olsson
Curt "Minimal" Åström	Elis Wiklund
Christina Hellman	fru Stridh, Karl-Magnus fru
Dragoslav Ilic	Farcik Gönder
Gunnel Sporr	köksföreståndarinna
Caroline Christensen	Carolin Levin, Knuts fru
Sissi Kaiser	Inez, kassörska
Bo Halldoff	Bosse Nilsson, Berits man
Krister Ekman	Mikael Hasselkvist
Per-Axel Arosenius	Hugo Ludvigsson, Luddes far
Gunnel Wadner	Luddes mor
Christer "Bonzo" Jonsson	dartspelaren
Evert Granholm	den vithårige mannen i telefonkiosken
Berit Agedal	flicka på herrtoalett
Lars Brandhild	den grinige taxichauffören

Produktionsbolag	Inge Ivarson Filmproductions
	Stockholm Film AB		(delägare med 26 procent av produktionskostnaden)
Distributör i Sverige (35 mm)	Stockholm Film AB
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2023
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2007
Laboratorium	AB Film-Labor

Lokalerna på Levins PR-byrå dekoreras för firmafest. Personalen avslutar dagens arbete i fnittrig stämning och beger sig hem för att byta om.

Siw Schilden får skjuts av chefen, Knut Levin. Hon kommer hem samtidigt som sin rullstolsburna son Klas.

Hemma hos Karl-Magnus Stridh, art director, pågår gräl. Drick inte så mycket i kväll, manar hans fru.

Hemma hos Ludde, firmans yngste, hotar hans berusade far med efterräkningar, om han kommer hem berusad.

Knut Levin grälar med sin fru, medan han rakar sig. Hon påminner att det är hon som har pengarna i firman.

Berit Nilsson tar kärt farväl av man och dotter.

Ungkarlen Nalle Dahlgren byter om i sin stökiga lägenhet.

Siw Schilden grälar i telefon med exmaken om underhållet till Klas. Sedan talar hon med barnvakten.

Berit Nilsson kommer sent till festen. Knut Levin håller tal och kallar sedan till kaffe och konjak.

Också Ludde dricker sprit och blir förmanad av Harry Sjöberg.

Firmans filosofer, Hansson och Larsson, är sedan länge fördjupade i ett samtal om människans erövring av rymden.

Festen har sin särskilt engagerade gitarrist, Lasse, som ackompanjerar ett antal skämtvisor om personalen.

Knut Levin dansar med Berit Nilsson. Han föreslår att de ska lägga bort titlarna.

Siw Schilden iakttar Ludde som dricker för mycket. Växeltelefonisten Madeleine har inlett ett samtal med tecknaren Peter. Hon är tuff och han mjukt romantisk, men det uppstår ändå ett starkt samförstånd.

Nalle Dahlgren och den sexiga Gunilla Stag har dragit sig undan i ett kontorsrum. Hon drar av strumpbyxor och trosor. Ta mig då! säger hon. Men han saknar förmåga.

Harry Sjöberg har druckit sig till mod. Han går in i chefens rum och tar till orda. Du är chef för ett kapitalistiskt skitföretag, säger han. Chefens stol är tom.

Den berusade Ludde lättar sitt hjärta för Siw Schilden. Han har gjort en flicka med barn och vill nu inte veta av vare sig flickan eller barnet. Siw försöker få honom att tänka mer ansvarsfullt.

Tecknaren Peter vill göra ett porträtt av Madeleine. Han vill göra det nu. Kom! säger han.

Festen har kommit in i lekstadiet. Nästan alla kryper omkring på golvet i Följa John.

Karl-Magnus Stridh spyr i handfatet på toaletten.

Peter förbereder porträttet genom att sminka av Madeleine.

Hansson och Larsson filosoferar vidare på toaletten.

Karl-Magnus Stridh försöker övertala Berit Nilsson till vidare övningar på tu man hand. Hon är ovillig, och gitarristen Lasse träder till hennes försvar. Karl-Magnus ilsknar till, men Knut Levin griper in.

I köket hittar Harry Sjöberg en massa ölburkar som han bär i väg.

Det är uppbrott. Nalle Dahlgren står nere på gatan och skrålar i väntan på en taxi. Den ene efter den andre av hans arbetskamrater passerar. Karl-Magnus Stridh går före i taxikön.

Ludde sitter i en trappa utomhus, där han tas om hand av två poliser.

Gitarristen Lasse och Berit Nilsson talar om att dela på en taxi. De ska delvis samma väg.

Hansson och Larsson är kvar på toaletten.

Harry Sjöberg sitter inne på lagret och ömkar sig högljutt med en ölburk i hand.

Karl-Magnus Stridh kommer hem. Hans fru har väntat på honom. Han talar om Ågren.

Hansson och Larsson har börjat en nattlig vandring. I Gamla Stan går de in på en porrklubb, där de beställer öl.

Taxin med Lasse och Berit stannar vid hans adress. Chauffören vägrar att köra henne vidare till Farsta. Hon följer med upp till Lasse som gör flera misslyckade försök att få tag på en bil. Han sätter på en skiva och bjuder på en drink. Hon blundar, och han kysser henne på kinden.

Siw Schilden kommer hem till barnvakten. Lille Klas sover.

Berit och Lasse ligger med varandra.

Vad fin du var, säger han efteråt. Hon gråter.

Hansson och Larsson diskuterar vidare på porrklubben. De blir utkörda, därför att de stör showen. Det ljusnar över Gamla Stan, när de tar ett vänskapligt farväl.

Berit går mot Farsta i den tidiga morgonen. Hon kommer hem, och mannen välkomnar henne ömt. Hon gråter och säger: Förlåt.

Ludde hämtas ur en cell på polisstationen. Det är dags att skriva rapport.

Harry Sjöberg vaknar av en telefonsignal. Han har sovit på lagret.

Människor börjar anlända till kontoret, när Harry kallas till telefon. Det är hans fru som ringer från Arlanda. Jag ska ordna en annan resa åt oss, säger han skamset.

Berit och hennes man grälar i loftgången utanför lägenheten. Hon är en jävla subba som kan sticka åt helvete. Hora! skriker han. Fy fan!

Hon sitter gråtande kvar, när han har gått. Dottern kommer ut och frågar: Varför bråkar pappa och du?

Censurnummer	111345
Datum	1972-09-29
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2660 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2660 meter
Längd i minuter	97 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Jan Halldoffs Firmafesten fick ett mycket blandat mottagande. De flesta tyckte att filmen innehöll lyckade enskildheter men var mer tveksamma till helheten. Mest negativ var Jan Aghed i SDS och mest positiv Nils Beyer i Arbetet.

"Själva firmafesten är en plågsam historia som börjar i banalitetens tecken och sedan passerar alla stadier på sin väg mot sönderfall och skådespelarna plockar poäng ur eländet. Det blir en rikt varierad uppvisning av människors reaktioner i olika stadier av fylla.

Sent kommer man att glömma Bert-Åke Vargs 'Nalle'; efter de första glasen generöst för att inte säga servilt, tacksam mot chefen men i sista stadiet rasande mot objektet för sin egen förödmjukande ödmjukhet. Nils Hallberg satsar med nästan gripande resultat allt sitt yrkeskunnande på den vulgärreaktionäre lagerföreståndaren och Lars Amble har tillsammans med hustrun, spelad av Christina Hellman, en liten fin scen i en trappa där han låter stöddigheten övergå i en halvt motvillig humor sekunderna innan han slocknar. (--)

Vilken grad av rolighet man tillmäter redovisningen tror jag här i ovanligt stor utsträckning beror på mottagarens personlighet. Halldoff eftersträvar såvitt jag förstår inga komiska 'vinklingar': komiken blir bieffekter till den verklighet han återger. Skratta den som ser dråpligheterna. Man kan ju tänka sig att t ex Milos Forman skulle gjort en helt annan film på temat." (Elisabeth Sörenson i SvD)

"På ytan kan nog Firmafesten verka trovärdig. Men avklädningsnumren -- som skulle blotta verkligheten under ytan -- blir föga mer än revyscketcher. (--)

Alltför många personer liknar sprattlande marionetter. De tilldelas i regel bara en enda egenskap och ett enda minspel. Firmafesten blir en kabaretscen där larmande fyllespex blandas -- med romantiska avbrott för skygg förälskelse eller sinnliga äktenskapsbrott.

Nu är ju Jan Halldoff en begåvad filmskapare och jag hoppas att han själv plågas av dessa bjärta publikfrierier. I en scen blir en grällt målad kontorsflicka varligt uppläxad av en ung målare. Han tvättar av henne sminket. Det rena, naturliga ansiktet träder fram. Först nu vill han teckna henne!

Har inte Halldoff i den scenen smugglat in en brasklapp? Lyssnar man inte här till hans samvetsdilemma: egentligen skulle jag ha velat tvätta bort allt tjafs och göra en rak film med osminkade människor!

Men i Firmafesten möter vi alltför ofta bara målade dockor. Varför?" (Carl-Eric Nordberg i Vi)

"Firmafesten är ofta rolig på ett obehagligt eller kanske snarare beklämmande sätt, och jag tror det är vad Jan Halldoff åsyftat. Han har velat göra något att skratta åt med en tagg svart sanning inuti. Stundom, och särskilt i inledningen, snubblar han farligt nära gamla svenska lustspelsschabloner. Men han är för rörlig och orolig för att fastna i dem. (-)

Vilka i den mastiga rollistan man sedan fäster sig vid beror väl på personliga tillfälligheter. (-) Själv föredrar jag kanske Nils Hallbergs bortglömde lagervakt, som aldrig får sin sanning sagd, och Rolf Bengtsson och Reimers Ekberg, som tuggar sig igenom ett dråpligt dösnack och helt lyckas undgå att delta i festen. (-) Haken är bara att det blir så ytligt. Jag kan inte låta bli att tänka på vad en Milos Forman skulle bevittna och upptäcka under en svensk firmafest." (Mauritz Edström i DN)

"Firmafesten är ingen dålig film, tvärtom. Men den är inte mera än bra.

Det är lättare att tycka om personen Jan Halldoff än regissören Jan Halldoff, åtminstone om man är filmkritiker.

När personligheten tillåts sätta sig på regissören, och regissören inte observerar faran, inträffar lätt förenklingar och slarv. Egenskaper som en tid kan upplevas som charmiga grepp, men som snart gör regin slappare. (--)

Ingen, ens vid Nytorget, snackar som Janne Halldoff.

Därför, menar jag, känns det ibland som om Halldoffs personliga avtryck satt på filmerna som en hämsko. Ty Janne Halldoff är en myt. Kanske även som filmskapare? (--)

Bäst i Firmafesten (förutom proffsaktörerna) är filmens skamlösa, gemena, brutala banaliteter -- medvetna eller omedvetna låter jag vara osagt. (-)

Dessvärre är filmen otillåtligt hjärtlös i sin kvinnosyn. (--)

Just Halldoffs hållningslöshet gör historien om den otrogna hustrun så tvivelaktigt moraliserande. (--)

Är detta Firmafestens medvetna pekpinne har man lyckats missa poängen: svenskarnas behov av att få öppna sina känsloventiler.

Firmafester behövs nog; filmfester också." (Jonas Sima i Expr)

Kommentar Svensk filmografi

Jan Halldoff har alltid ansett sig snålt behandlad av filmkritikerna. I en intervju av Lars-Olof Löthwall (Chaplin 8/72) utvecklade han sin uppfattning:

"Vi måste mogna av oss själva. Inte genom recensioner utan genom eget arbete. Jag har alltid varit killen som jobbat praktiskt. Det måste jag fortsätta med. Annars går jag från mej själv. Men en kritiker som Leif Furhammar med sin saklighet har alltid varit väsentlig.

Jag irriteras om en kritiker skriver: hade Forman gjort den här filmen hade den fått ett djupare perspektiv . . .

Det är ungefär som om vi regissörer skulle recensera en kritiker som skrivit en roman: Tänk, om det varit Sartre eller Camus, vilken annorlunda bok hade det då inte blivit.

Det är klart att jag är tacksam över att bli jämförd med de största men det är lite smalt. Jag vill helst att de ska skriva om den film de ser och inte om något annat.

Det där säger fler regissörer än jag.

Om du själv skulle vara tvungen att skriva en recension?

Jag skulle utgå ifrån om det var spännande eller lattjo eller nåt annat som intresserade mej. Jag skulle fårstås kolla in det politiska eller det filosofiska om jag såg nåt sånt.

Kritiken är långt ovan huvet på folk. Jag snackar med publiken. Det finns många banala saker i mina filmer och det säger kritikerna att det är. De är det också. Men det är banaliteter som vanligt folk fortsätter att snacka om länge. Vanligt folk lever i en annan värld än kritikerna. De kan inte formulera vad som är bra eller dåligt i en film. De kan bara säga att den var klumpig eller ryckig eller så . . .

Tror du att kritikern har rätt när han börjar lägga filosofiska och analytiska perspektiv på en film?

Det är deras sak. Att jag inte tror på det är min sak.

Inte fan är Firmafesten en väsentlig film för svenskt samhälle och inte kommer den att bli någon klassiker heller. Men det kanske blir med den som med pilsnerfilmen, föraktad i decennier och därefter hyllad som ett tidsdokument.

Jag vill gärna återgå litet till den tid då folk hade roligt på bio, när folk trivdes på bio och gick på bio ofta! Jag vill säga något med min film men jag säger det inte i en pamflett eller i en filosofi. Jag tror folk hajar vad jag menar. Det är viktigare att mena något än att pladdra. Hellre vara halvbra och bli begripen än vara 'för bra' och bli bortglömd; som en clown tycker om att få folk att skratta och bakom skrattet tänka.

Om jag skulle satsa på att göra en film som skulle få fem getingar eller fem kronor eller fem stjärnor eller vad fan det nu är tror jag inte det vore omöjligt. Jag kanske skulle få en Guldbagge, en Gyllene Björn eller ett Guldlejon. Men filmen skulle kanske gå med miljonen i förlust.

Jag kan inte sälja Guldbaggen för en miljon. Den blir världens dyraste skulptur.

Vem kan leva på det?

Jag menar inte att vi ska göra dålig film eller spekulativ film. Man kan göra film ambitiöst och det kommer ändå folk. Man ska inte glömma bort att folk vill ha avkoppling. Och inte heller tro att avkopplingen bara behöver vara garv. Det är så jävla idiotiskt i detta land där det finns två slag av film: champagnebubblor och beska droppar. Om man ska tro kritikerna. Men bubblor kan ge baksmälla och baksmälla ger eftertanke.

Allvarliga saker behöver inte sägas på tråkigt sätt, roligt behöver inte vara flams. Jag jobbar för att vara begriplig, få folk att fungera. Ofta är den enkla sanningen själva sanningen."

Firmafesten blev en förhållandevis stor kommer!siell framgång.

Gamla Stan

Stockholm

Sverige

(med flera platser i Stockholm)

TV-visning		SVT2		Sverige
Sverigepremiär	1972-10-04	Saga	Stockholm	Sverige	97 min
Urpremiär	1972-10-04	Saga	Stockholm	Sverige	97 min
TV-visning	1977-05-27	TV1		Sverige	93 min
	1980-08-27	TV1		Sverige	93 min
Dvd-release	2007-11-19			Sverige
TV-visning	2022-02-03	SF Kanalen		Sverige
	2022-02-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-29	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-05	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-10	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-12	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-22	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-10	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-30	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-25	SF Kanalen		Sverige
	2022-12-26	SF Kanalen		Sverige	97 min
	2022-12-29	SF Kanalen		Sverige	97 min
	2023-02-02	SF Kanalen		Sverige	97 min
	2023-02-08	SF Kanalen		Sverige	97 min
	2023-03-28	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-04	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-09	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-11	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-21	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-09	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-29	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-24	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-25	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-28	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	En ballad om kärlek
Av	Lars Berghagen

Originaltitel	Forget-Me-Not
Kompositör	Jack Arel
	Pierre Dutour

Originaltitel	Short Night
Kompositör	Jack Arel
	Pierre Dutour

Originaltitel	Sunset
Kompositör	Jack Arel
	Pierre Dutour

Originaltitel	Tracking
Kompositör	Jack Arel
	Pierre Dutour

Originaltitel	Adagio, stråkorkester, g-moll
Kompositör	Tomaso Albinoni
Arrangör	Remo Giazotto	(ca 1945)

Originaltitel	The Brass March
Kompositör	Garry Bellington

Originaltitel	En coulisse
Kompositör	Paul Bonneau

Originaltitel	Pop Shop
Kompositör	Jack Arel
	Jean-Claude Petit

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1973			(bidrag om 174 336 kr)

Art director

Barnvakt

Berusning

Firmafester

Förälskelse

Gitarrist

Handikapp

Otrohet

Polis

Polisingripande

Porrklubb

Reklambyråer

Stockholm

Stockholm/Gamla Stan

Taxichaufförer

Tecknare

Växeltelefonist

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Firmafesten. Line out av Lars Widding & Jan Halldoff.
Omfång	90 s. + 7 s. rollbeskrivningar.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Firmafesten. Line out av Lars Widding & Jan Halldoff.
Omfång	90 s. + 30 s. spelplaner, rollbeskrivningar m.m.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	The office party.
Omfång	8 s. Rollista ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Firmafesten. Dialoglista.
Omfång	35 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Office party. Dialogue list.
Omfång	40 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Office party.
Omfång	40 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	SET
Dia	3
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	96 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264