Nya hyss av Emil i Lönneberga (1972)

Media (1 st)

Originaltitel	Nya hyss av Emil i Lönneberga
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Olle Hellbom
Manus	Astrid Lindgren
Förlaga	Emil i Lönneberga (Barnbok) Nya hyss av Emil i Lönneberga (Barnbok) Än lever Emil i Lönneberga (Barnbok)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	SF-Produktion AB
Utmärkelser	Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Visa utmärkelser
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska
Sverigepremiär	1972-10-21

Medverkande

Jan Ohlsson
Emil

Lena Wisborg
Ida

Allan Edwall
Anton, Emils pappa

Emy Storm
Alma, Emils mamma

Björn Gustafson
Alfred, dräng

Maud Hansson
Lina, piga

Visa fler

Handling

Det vore lugnare i Lönneberga utan Emil, säger Lönnebergaborna och gör en insamling för att skicka Emil till Amerika. Men Emils mamma blir rasande, och pigan Lina tycker synd om...

Visa hela handlingen

Press

De flesta kritiker verkade ha haft ganska tråkigt åt Emils nya hyss. "Jag tycker filmen till stora delar är okänsligt gjord och delvis okänsligt spelad. Den saknar värme, det...

Visa all press

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Det vore lugnare i Lönneberga utan Emil, säger Lönnebergaborna och gör en insamling för att skicka Emil till Amerika. Men Emils mamma blir rasande, och pigan Lina tycker synd om amerikanarna:

De har ju redan haft en förskräcklig jordbävning, säger hon.

Så Emil stannar i Lönneberga och gör varje dag nya hyss men även en del bra saker.

Tänk bara att skaffa sig en egen häst alldeles gratis.! Det är på marknaden i Vimmerby och samma dag som alla går och väntar på den stora kometen. I stället kommer Emil. Han far in genom fru Petrells verandafönster, rakt ner i en skål blåbärssoppa. Fru Petrell tror att det är kometen. Detsamma tror Vimmerbyborna, när himlen lyses upp av farande eldklot. Men det är bara Emil som har tuttat på borgmästarens fyrverkeri.

Hösten kommer och det blir husförhör på Katthult, ett husförhör som i alla fall inte Emils pappa kommer att glömma. Han får nämligen tillbringa mesta tiden hängande med främre halvan ute i slagregnet och bakre inne på dass. Emil har låst in honom på dasset Trisseboda, och det är när hans pappa försöker krypa ut som han fastnar.

Men till sist gör Emil en bravad så att Lönnebergaborna häpnar och alla hans hyss blir förlåtna. Han ger sig ut i årets värsta snöstorm för att köra sin vän drängen Alfred till doktorn, när denne fått blodförgiftning. Det blir en färd som varken Emil eller någon annan glömmer.

Pressreaktion Svensk filmografi

De flesta kritiker verkade ha haft ganska tråkigt åt Emils nya hyss.

"Jag tycker filmen till stora delar är okänsligt gjord och delvis okänsligt spelad. Den saknar värme, det finns någonting i grimaser stelnat som ersättning för den mjukare komik som ligger clowneriet nära. (-) Några svindlande sköna naturscenerier slingras ibland emot en i Kalle Bergholms foto, men på ett egendomligt sätt är de fristående från filmen i övrigt.

Man har haft uppenbara svårigheter med att få filmens olika delar att smälta samman i en homogen produkt. Burleskeriet och naturlyriken vill inte riktigt gå ihop och som en del för sig kommer det sista avsnittet som kunde hedrat en episk rysk film. Det är historien om hur Emil i rykande snöstorm på igen!snöa!de vägar försöker föra den sjuke Alfred till doktorn, hemskt och styvt genomfört." (Elisabeth Sörenson i SvD)

"Försedd med Astrid Lindgrens blida och höglästa och sammanbindande meningar kommer nu fortsättningen på Emils sattyg. Men inte ens om premiärdatum vore den filmkritiska Allhelgonadagen skulle jag påstå att det den här gången -- vad själva filmatiseringen anbelangar -- är bäddat för någon mera otyglad entusiasm. Olle Hellbom, denne vänlige och andligt helblonde iscensättare, nöjer sig med att mata in episoderna i någonting som formellt sett liknar gamla tiders panoptikon. Takt-tu, takt-tu.

Jag minns den förra filmen som roligare, friskare, snabbare, med kortare avstånd mellan putsen. (-) Följ!aktligen är det en plikt att rapportera att inte heller juniorerna -- vid den föreställning jag bevistade -- föreföll mera tända än att de i stort sett kunde sitta tyst och still." (Jurgen Schildt i AB)

"Alltså: inte dramatisk gestaltning utan illustrationer av ett kärt stoff som förutsätts vara bekant för åskådarna. Barnen ser några bilder och vet genast vilken händelse det är som nu skall rullas upp. Astrid Lindgren har själv gjort manus och hon tillåter inte filmen att dikta vidare: det är boken som är suveränen. (-)

Men som illustration fungerar filmen. Det småländska sekelskiftet skimrar i dräkter och landskap. Naturen och årstiderna lever med en olitterär påtaglighet och barnet skuttar i paradiset, oskadat av de vuxna, som en dröm om människans möjligheter." (Sune Örnberg i GHT)

"Att en filmglad, biovan tolvåring gillar slutet är ganska begripligt. Han känner sig helt enkelt hemma i den konventionella äventyrsfilmens dramatik. Emil kämpar för Alfreds liv, han strider mot snön, mot tiden och mot döden och han vinner den ojämna kampen. Så brukar det ju vara och det är kittlande skoj. Men var finns annars berättarglädjen? (-)

Ja, vi anar hur det skall gå långt innan eländet händer. Som en mekanisk docka rusar Emil ut och in i snickarboden. Det blir inte roligt och ändå var det en gång så skoj.

Miljöerna är förvisso en gammal verklighet lik, men har dragits över av en turistfernissa som dödar minnet av ett Lönneberga som en gång fanns. I själva berättelsen om Emil har det gått mekanik. Det var synd, men var det ohjälpligt?" (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

Kommentar Svensk filmografi

Se kommentar till Emil i Lönneberga (1971/17).

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se