Om 7 flickor (1973)

Media (1 st)

Originaltitel	Om 7 flickor
Svensk premiärtitel	Om 7 flickor
Distributionstitel	Om sju flickor (Norge)

Regi	Carl-Johan Seth Hans Dahlberg
Manus	Carl-Johan Seth
Produktionsledare	Olle Hellbom Olle Nordemar
Foto	Petter Davidson
Musik	Lars Färnlöf (originalmusik)
Arkitekt	Stig Limér
Klippning	Jan Persson
Ljudtekniker	Sten Norlén
Scripta	Kerstin Eriksdotter
Inspelningsledare	Elisabeth Fahlén
B-foto	Bertil Rosengren
Stillbildsfoto	Walter Hirsch
Elektriker	Torbjörn Ek
Passare	Stig Limér Jan Hellbom Mats Fahlén
Ljussättare	Sten Lindberg
Orkesterledare	Lasse Bagge
Exekutör	Tommy Körberg (sångsolist)
Rekvisita	Jan Andersson Gunilla Gullmert (assistent)
Kläder	Inger Pehrsson
Smink	Kjell Gustavsson Agneta Lindqvist-Widin (som Agneta Lindqvist)
B-ljud	Lasse Ulander
Specialeffekter, ljud	Lasse Ulander Eddie Axberg Christer Hööst
Mixning	Berndt Frithiof
Övrig medarbetare	Bengt Schöldström (teknisk ledare)

Bergljót Árnadóttir	Marie-Louise "Maria" Thörngren
Lena Brogren	Nillan, vårdare
Agneta Ehrensvärd	Åsa
Stig Ossian Ericson	Stenson
Roland Hedlund	Gustav, övertillsyningsman
Folke Hjort	Svegås, vårdare
Jan Koldenius	Sven, vårdare
Åsa Melldahl	Elsa
Ann Sofi Nilsson	Gun
Lise-Lotte Nilsson	Barbro
Gunilla Nyroos	Maj
Eva Kristin Tangen	Gudrun
Kjell Bergqvist	kille tillsammans med Maj
Jan Jönsson	kille tillsammans med Maj

Produktionsbolag	SF-Produktion AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri
Laboratorium	FilmTeknik AB

Filmen skildrar ett dygn med en samling inlåsta tonårsflickor på en anonym lantlig ungdomsvårdsskola.

I filmens början har flickorna klädproblem. De ska få permission för att gå på en offentlig danstillställning. I fortsättningen skildras konflikter, som uppstår mellan dessa nervösa och instabila, alkohol- och knarkskadade flickor, samt mellan dem och vårdpersonalen. Någon permission blir det aldrig.

Det handlar om mållösa tonåringar utan framtid, utan språk, självdestruktiva och desperat ömhetstörs!tande. Det är unga människor som står utanför välfärden och som väljer knark och fylla, lögn och ensamhet därför att deras verklighet, deras sanning, är svårare och värre.

Bland de många levnadsöden som blänker förbi märks den unga narkomanen Barbro som, trots protester, vid filmen slut forslas till en medicinsk institution för en intensiv form av avvänjning.

Censurnummer	112816
Datum	1973-12-07
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2860 meter
Kommentar	Aktlängder: 520-5490-395-450-500-505 = 2860 meter.

Bildformat	1.85:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2860 meter
Längd i minuter	104 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken av Om 7 flickor blev blandad. Den var dock övervägande positiv mot innehållet som sådant och framför allt skådespelarna.

Den negativa kritiken upphöll sig mest vid det faktum att det rörde sig om en filmatisering av en pjäs, begränsad i tid och rum, vilket alltid måste ge vissa teatrala effekter.

Men Lasse Bergström i Expr gav filmen 5 getingar och tyckte att "detta material först nu fått full uttryckskraft. Det är nämligen så att film av den här sorten, när den är som bäst och gjord med gestaltande viljor på de båda plan som Dahlberg och Seth behärskar, ligger långt före både den litterära och teatrala uttrycksformen när det gäller att snabbt få oss att lära känna och älska nya människor. Och det är exakt detta som Om sju flickor så mirakulöst får oss att göra.

Den här filmen bygger inga broar över klyftorna (--) men i sin vrede över detta avslöjar den en hemlighet: det finns just hos de förlorande och de utstötta, någonstans bakom det taggiga riset en vitalitet, som kan få molnen att röra sig bort och ängarna att blomma igen.

Det är därför som jag tror att vi alla mår bra av att se filmer som den här och Family Life (--) Det finns i Om sju flickor inte en falskspelad scen, inte ett uttryck som släcker illusionen om att detta är liv, inte spel, verklighet, inte film. Jag skulle vilja bjuda er alla att se den."

Samma önskan hade även Elisabeth Sörenson i SvD, fast hon stördes av vissa "fyrkantigheter (--) men se filmen ändå.! För den är viktig -- för de här flickornas skull eller rättare sagt för de flickor de 7 representerar.

Det finns egentligen inga ursäkter för att låta bli. Ämnet är skakande men regissörerna frossar inte i ödestragedi. Deras film är saklig och klar och där finns andhämtningstillfällen, för de är begåvade nog att se den livets komik som stundom uppstår även i de besvärligaste situationer."

Liknande synpunkter framförde Jurgen Schildt i AB:

"Vårdare bör se den. Föräldrar bör se den. Flera bör strängt taget se den. Därför att den -- liksom Family Life och trots sina smärre tillkortakommanden -- är en dagsrapport som har svåra och smärtsamma saker att säga."

Leif Zern i DN menade att "om man accepterar förutsättningarna så är Om 7 flickor en film med många förtjänster", men själv gjorde han det inte. Han tyckte att det hade blivit "en så oförarglig historia", eftersom "Dahlberg och Seth har varit alltför bundna vid pjäsen. Det är som om de hade placerat en kamera mitt på scengolvet och filmat av en färdig föreställning. Därav dessa extrema närbilder, denna fixering vid flickornas ansiktsuttryck, som om nyckeln till deras problem låg i deras personligheter. (-)

Jag föreställer mig att en filmatisering av Om 7 flickor måste ha en mycket mer dokumentär prägel om den skall kunna blotta den dolda och glömda verkligheten på våra ungdomsvårdsskolor."

Av samma uppfattning var Jan Aghed i SDS:

"På Camera i Malmö kan man de närmaste veckorna se en filmad teaterföreställning. Det tycker jag för min del är mycket trist. (--) Synsättet i Om 7 flickor är idealistiskt. Varken öppet eller underförstått aktualiseras något behov av grundläggande förändringar i det svenska samhället. Att som några kritiker gjort anställa positiva jämförelser med Family Life och detta avideologiserade, analytiskt-socialkritiskt fantomtrubbiga svenska debutverk är en förolämpning mot regissören Ken Loach.

Men det är inte därför som Om 7 flickor är en trist filmupplevelse. Själv tror jag, att man med ett material som det här är fråga om, bör välja en dokumentarisk berättarmetod, eller en metod där fiktionen tillförsäkras starka reportagemässiga suggestionsmöjligheter."

Aghed avslutade med att tala om "det överväldigande intrycket av spel, skådespeleri på en platt, dimensionslös filmduk".

Monika Tunbäck-Hanson i GP ville ha "mer av fördjupning, mer av bakgrund: ett samspel med det samhälle och de människor som ställde dessa flickor utanför", men filmatiseringen som sådan hade hon ingenting emot:

"Här har vi ett stycke verklighet och det är inget fantasins nederlag att hålla sig till den. (--) Om 7 flickor är en viktig film, eftersom det den har att berätta är viktigt. Flickorna -- och alla de som är dess likar -- kan inte hjälpa sig själva. Det är vi som går friska ute i samhället som måste hjälpa till. Kan Om 7 flickor vidga vår kunskap det allra minsta, då är filmen sannerligen inte gjord förgäves."

Carl-Eric Nordberg i Vi fann att filmen var "en glad överraskning. Om 7 flickor värmer sannerligen och lyser upp i det bistra svenska filmklimatet. (-) Scenen -- filmen bygger på en teaterpjäs och det märks kanske lite väl mycket -- är nämligen förlagd till en uppfostringsskola för vinddrivna tonårsflickor. Det är i deras slutna värld som hela dramat äger rum. Eller rättare sagt exploderar. (-) Det är ett skådespel som smakar verklighet och sanning. Trots de många temperamentsutbrotten ger det också rikt utrymme åt en varsam människoskildring."

Nils-Hugo Geber i Chaplin menade också att "man bör inte klanka på svensk film i onödan när den verkligen vill något", och det är därför "ingenting att säga om att den söker sig till beprövade pjäser. (--) Dahlberg & Seth har gett oss ett ambitiöst stycke svensk vardag. Det handlar om sju helt vanliga flickor. Med problem. Så enkelt är det. Regissörernas samarbete borde fortsätta."

Kommentar Svensk filmografi

Carl-Johan Seth (f 1938) gick igenom Dramatens elevskola 1960--64 och hamnade sedan på Folkteatern i Göteborg, först som skådespelare, sedan som regissör, dramaturg och författare -- en yrkesutövning som han sedan också fortsatt efter filmen Om 7 flickor på bl a Dramaten, Stockholms stadsteater och TV.

Sina första pjäser skrev han under pseudonym, och så var också fallet med Om 7 flickor som först kom ut som debattbok på Rabén & Sjögrens förlag 1970, "Ja skiter i varenda jävla pundhuve", under pseudonymen Erik Torstensson.

Författaren dramatiserade sedan själv boken, och pjäsen fick sin urpremiär i Målarsalen på Dramatens 17.9.1971. Det blev en omedelbar framgång, och pjäsen spelades året därpå på en rad scener ute i landet och senare även utomlands. Enligt Seths egen uppgift hade han dock redan från början haft en film i tankarna, och under 1972 skrev han själv ett filmmanuskript som något skiljer sig från pjäsen. Övertillsyningsmannen gör en kortare utflykt med flickorna till en sjö och den sjunde flickan, Maria, får vara med. I pjäsen förekom hon inte på scenen.

Manuskriptet lämnades in till SF med förslag om att författaren -- alltjämt anonym -- skulle regissera stycket tillsammans med Hans Dahlberg (f 1942) som 1970 hade utexaminerats från Filmskolan och därefter arbetat med kortfilm och TV.

Seth skulle stå som personinstruktör och konstnärlig ledare, Dahlberg som teknisk regissör. I praktiken blev det dock Dahlberg som blev "filmregissören", och han skulle sedan återkomma med ytterligare ett par filmer.

Producenterna Olle Hellbom och Olle Nordemar på SF nappade omedelbart på idén, och filmen spelades in i Viggbyholmsskolan sommaren 1973 (4.6 -- 8.8) med planenlig premiär till julen.

Filmen blev en hygglig publikframgång med 115 000 besökare, och 1973-74 års kvalitetspremiejury satte filmen på andra plats efter Vilgot Sjömans En handfull kärlek (1974/3).

Filmen fick också en god recension i det amerikanska branschorganet Variety, men SF gjorde trots detta inga större ansträngningar att lansera filmen utomlands.

Filmen visades i svensk TV (TV2) 19.11.1977.

Originaltitel	Ja skiter i varenda jävla pundhuve (Bok)
Författare	Erik Torstensson

Viggbyholmsskolan

Sverige

1973-06-04

1973-08-08

Sverigepremiär	1973-12-17	Spegeln	Stockholm	Sverige	104 min
Urpremiär	1973-12-17	Spegeln	Stockholm	Sverige	104 min
TV-visning	1977-11-19	TV2		Sverige	100 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-02-25

Originaltitel	Här har du ditt liv. Ur musiken till filmen
Kompositör	Erik Nordgren	(1966)

Originaltitel	Romance in Paris
Kompositör	Daniel J. White

Originaltitel	Min soldat
Kompositör	Jokern	(1940)
Textförfattare	Jokern	(1940)

Originaltitel	If I Had the Power
Kompositör	Gösta Wälivaara
Textförfattare	Gösta Wälivaara

Originaltitel	No Can Do
Kompositör	Nat Simon
Textförfattare	Charlie Tobias

Originaltitel	Snövit och de 7 dvärgarna
Kompositör	Berndt Egerbladh	(1972)
Textförfattare	Karin Liungman	(1972)

Originaltitel	Om 7 flickor
Kompositör	Lars Färnlöf	(1973)
Textförfattare	Lasse Bagge	(1973)

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1974			(bidrag om 321 422, 35 kr)

Alkoholism

Avvänjning/narkotika

DK Drama

DK Ungdomskultur

Narkotika

Ungdomsvårdsskolor

Viggbyholmsskolan

Vårdare

Övervakare

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2859

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2861

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2866

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2866

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	I-band musik

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Av Erik Torstensson. En bearbetning av Carl-Johan Seth.
Omfång	93 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Av Erik Torstensson. En bearbetning av Carl-Johan Seth.
Omfång	179 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	16
Bakombild papper	4
Dia	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck