En enkel melodi (1974)

Media (1 st)

Originaltitel	En enkel melodi
Svensk premiärtitel	En enkel melodi

Regi	Kjell Grede
Manus	Kjell Grede
Producent	Göran Lindgren
Produktionsledare	Louise Thurén Waldemar Bergendahl
Foto	Lasse Björne
Musik	Björn J:son Lindh (originalmusik) Johann Strauss d.y.
Klippning	Wic' Kjellin Lars Hagström
Ljudtekniker	Tommy Sundquist Kjell Jansson
Scripta	Keity Klynne
Produktionsassistent	Marion Engström Christer Löfgren Rolf Sohlman
B-foto	Lars Karlsson Curt Persson
Stillbildsfoto	Tiuu Serenander
Elektriker	Ulf Björck
Passare	Stefan Hencz
Ljussättare	Hans Rinning
Musikarrangör	Björn J:son Lindh
Rekvisita	Lotta Zacharias
Smink	Agneta Lindqvist-Widin (som Agneta Lindqvist)
B-ljud	Åke Noord
Tramp	Jörgen Hasselblad
Effektläggning	Lars Klettner
Specialeffekter, ljud	Björn Gunnarsson Martin Kjellberg
Mixning	Sven Fahlén

Kjell Bergqvist	Felix Jonsson
Maj-Britt Nilsson	Felix mor
Ulf Johanson	Felix far, lantbrukare
Eddie Axberg	Hugo, Felix bror
Ingmari Johansson	flickan
Gösta Bernhard	läkare
Kent Andersson	utbildningsläkare
Lena T. Hansson	Margareta
Stig Ossian Ericson	Margaretas far
Tord Peterson	patient
Kim Anderzon	läkarens tillfälliga assistent
Galizia Renza	italiensk hushållers!ka
Inge Nilsson	Lagersten, aspirantutbildare
Göthe Grefbo	bilförare
Olle Hilding	växeltelefonisten på brandstationen
Jan Nygren	brandchef
Eva Kristin Tangen	flickan i upplysningen hos lantbruksnämnden
Staffan Götestam	Margaretas bror
Lasse Lundgren (som Lars Lundgren)	en aspirant
Fabian af Petersens	en gäst på balen

Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB
Laboratorium	AB Film-Labor

Felix är aspirant på en brandstation. Han har följt med en utryckande ambulans till ett radhusområde. Du sa ju att du hittade, säger ambulansföraren. Det finns inga nummer på husen, säger Felix.

Förgäves letar Felix på egen hand.

Till sist hittar ambulanspersonalen rätt. Felix lämnas kvar, när ambulansen åker i väg.

Felix' far är på besök hos lantbruksnämnden. Jag får inte låna i banken utan ert intyg, säger han. Hans vädjanden möts med kalla handen.

Felix' bror Hugo är topptränad cyklist. I sex år har du hållit på, säger Felix när han kommer hem. Men du har aldrig tävlat.

Ute på gårdsplanen ger fadern luft åt sin bitterhet: Vore det inte bara sten och berg, skulle gården vara tillräckligt stor.

Felix har svårigheter med utbildningen på brandstationen. Han är rädd och ofta fumlig. Mest är han rädd. När aspirantkullen bevistar en operation, måste han gå ut för att spy.

Felix hjälper sin mor att tvätta mattor. Hon är bekymrad över sin man. Det kommer att hända något, säger hon. Han jobbar inte längre.

Strax intill visar sig fadern mycket intresserad av en ung kvinna, Margareta, som sitter i en gunga.

Modern hjälper Felix att tvätta sig efter en dag på brandstationen. Du duger inte till det där jobbet, säger hon. Du är för vek.

Aspiranterna ska hoppa i brandsegel. Felix tvekar. Han får en sista chans i morgon, förkunnar utbildningsledaren.

Hemma klagar Felix för sin mor: Jag klarar inte brandstationen. Jag vill bli ambulansförare.

Felix och hans far tar tid på Hugo som cyklar en träningsrunda. Felix tror att Hugo fuskar. Han hade ju bättre tid än den som vann VM.

På kvällen hittar Felix sin far ute i en lada. Felix står upp på en bjälke. Därnere har fadern stoppat ett gevär i munnen. Samtidigt väntar han på den unga Margareta. Utan att tveka gör Felix ett djärvt hopp och skingrar faderns dödstankar.

Sedan talar Felix om sitt förestående hopp på brandstationen. Du hoppade ju nyss, säger fadern. Då hoppar Felix en gång till.

På brandstationen gör Felix ett bejublat hopp med volt ned i brandseglet. Efteråt kallas han in till brandchefen. Jag kan inte ta på mitt ansvar att ha dig kvar, säger denne. Ditt hopp var rena cirkuskonsten.

Larmet går. Felix och en gammal telefonmottagare blir ensamma kvar på stationen. Då ringer telefonen. Det behövs en ambulans.

Felix rycker ut med en gammal skraltig övningsambulans. Den ser ut som ett vrak. Sirenen låter sprucken.

Felix kör vägen fram, när det kommer ett radioanrop till övningsambulans 7. Du jobbar inte längre på stationen, säger brandchefen, och ambulansen har körförbud. Var finns du? Jag vet inte, svarar Felix.

Det har blivit mörkt. Felix anländer till ett stort hus, där det pågår en fest. När han kommer in, är det ingen som har hört talas om ett sjukdomsfall. Men plötsligt ändrar sig en man. Jo, det var bra att Felix kom. Här finns ett smittsamt fall.

Felix förs runt i huset med sin bår. Efter en lång stund kommer provokationen: Du förstår väl skämt!

Felix fortsätter att söka sig genom huset. Han försöker fråga en tjänstekvinna -- och får svar på italienska. Han hör en grupp människor samspråka: Tråkigt att det skulle hända. Men det kommer ju en läkare.

Läkaren är full. Felix följer efter honom uppför en trappa. I ett rum ligger en ung kvinna på en säng, till synes livlös. Några festdeltagare står intill. Felix erbjuder sig att ta med flickan till sjukhus. Erbjudandet avvisas.

Läkaren ger kramplösande medicin och ställer diagnos -- chock i förening med kramp.

Läkaren går. Festdeltagarna följer med. Felix blir ensam med flickan. Jag ska ta dig till sjukhus, säger han och bär sedan ut henne. Hon är naken och insvept i en filt.

I radio anropar Felix regionsjukhuset. Patient är på väg. Gör klart för eventuell operation.

Felix kör av vägen vid en stuga. Ambulansen välter.

Inne i stugan sitter Felix och talar med flickan som har kommit till sans. Häromdagen kom de hem och anklagade min pappa för våldtäkt, säger Felix:

Den våldtagnas far står i köket hemma hos Felix. Våldtäkt bakifrån, säger han. Det går inte, säger Felix' mor. Låt mig visa, säger mannen och tar henne i famn. Felix' far ser på. Hans fru skrattar.

I stugan frågar flickan om Felix har legat med någon flicka. En och annan, svarar han. En alltså, säger hon. En och annan -- det blir två, vidhåller han.

Felix frågar vad flickan heter. Hon vet inte.

Han tvingar till sig en kyss och lägger sig på henne. Hon skriker. Skrik högre, säger han. Hon tystnar. De tittar på varandra och börjar kyssas ömsesidigt.

Den italienska tjänstekvinnan från festen kommer till stugan. Hon skrattar åt den välta ambulansen utanför.

Klockan slår 4. Felix och flickan står vid ett fönster. Du ville använda mig för att visa dig duktig, säger hon, men du är inte så duktig. De börjar slåss. Hon faller ut genom fönstret.

I solskenet nästa morgon lyckas Felix vända ambulansen. Mer än någonsin ser den ut som ett vrak. Han omfamnar flickan och erbjuder tjänstekvinnan att åka med.

Ambulansen är åter på väg. Det ryker, säger flickan plötsligt. Jag fortsätter, säger Felix. Det brinner! ropar flickan. Jag ökar farten, så slocknar det, bestämmer Felix.

Det ryker mindre i alla fall, säger Felix efter en stund. Jag klarade det.

Den brinnande ambulansen far fram på en skogsväg.

Censurnummer	113644
Datum	1974-08-21
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2675 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2675 meter
Längd i minuter	98 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Rubrikerna till ett antal recensioner speglar kritikernas nästan unisona tvehågsenhet inför En enkel melodi:

"Melodi på villovägar" (DN), "Ingen enkel melodi" (SvD), "En enkel melodi: En enkel melodi!" (Arbetet), En enkel melodi som få förstår" (Expr), "En melodi som svider i skinnet" (Vi), "Gredes melodi inte så enkel" (GP).

Vi (Carl-Eric Nordberg): "Kjell Grede har fått höra att hans nya film är rätt tråkig och att han odlar alltför privata problem. Jag undrar det. Handlar inte i stället denna tragikomedi om oss själva så att det svider i vårt folkhemska skinn? Och är det inte just därför vi tar avstånd från den?

Grede berättar om en jordbrukarfamilj som måste flytta från sin lilla gård. Varför?

Därför att det elaka konkurrenssamhället -- som ju bara räknar med krass lönsamhet -- vägrar pappan det nödvändiga lånet. (-)

Hos Grede har alltid funnits en ljus dröm om gemenskap mitt i den mörka verkligheten. På kvällen efter det dystra avslaget tar pappan med sig familjen ut på ägorna. De står där i den blåsiga höstskymningen och irrar vilset med sina ficklampor över gräset. Plötsligt dyker några ängsliga grannar upp och undrar omtänksamt: Har det hänt något? Kan vi hjälpa er?

I detta symboliska ögonblick öppnar sig gemenskapens ljusa glänta. Men den släcks snabbt av mamman: Nej tack, vi klarar oss själva!

Varför blir då denna samhörighetens utsträckta hand avvisad? Varför gör man inte i stället gemensam sak? Och revolterar?

Jo, tycks Grede mena: teoretiskt och med vår radikala tanke kan vi nog göra uppror mot den människofientliga samhällsordning som av individen kräver framgång till varje pris och alltså utdömer Felix som en odugling.

Men omedvetet och i våra reaktionära önskedrömmar håller alltför många av oss ändå fast vid just de livsfarliga prestationsideal som vi samtidigt faller offer för.

Därför får Felix fly från sitt nederlag i verkligheten och in i ett slags drömspel där han till sist kan spela hjälte i en brinnande ambulans tillsammans med en vacker flicka! (-)

Och därför kan konkurrensens samhälle med hets och stress bestå. På bekostnad av den gemenskap och samhörighet som vi alla behöver.

I detta politiska och psykologiska perspektiv blir Gredes tragikomedi kusligt lärorik för oss alla i folkhemmet. Det är en film väl värd att diskutera och ta på allvar. Men knappast att skratta åt särskilt ofta."

GP (Monika Tunbäck-Hanson): "Kjell Grede är -- det vet vi från Hugo och Josefin, från Harry Munter och Klara Lust -- en mycket personlig berättare. Det är härligt, när så mycket annat inom filmen är stöpt i samma former, präglat av modevågor, och brutalitet. (--)

Även om En enkel melodi står friare från hans andra filmer än Klara Lust från Harry Munter så är temat besläktat. Det temat är människan själv och hennes skröpliga förhållande till andra. Det är angeläget. Allt detta till trots, känner jag en tveksamhet inför mycket i filmen och liten besvikelse över att Grede inte är tydligare och fastare. Jag finner inte balansen mellan det som är lust och lustigt och det som är skräck och allvar.

Grede litar till bildernas bärkraft, till ansikten, mimik, landskap och ögon. För det mesta gör han rätt i det, men då och då saknar jag orden, länkarna mellan scener och människor, känsla och handling. Jag tror att Grede med största tillit skulle kunnat gå längre ut, i det otroliga, som ju här också är hans sätt att skildra verkligheten."

Expr (Lasse Bergström): "Jag uppfattar Kjell Grede som mannen med svensk films renaste hjärta. Kring hans filmer står en värme som doftar av sommarängar och ungdom och det är ingen tillfällighet att hans hjältar -- och hjältinnor -- så ofta verkar nyuppstigna i livet och följaktligen på en gång sårbara och öppna för den dag som ligger framför dem.

Kanske skulle jag älska En enkel melodi om jag inte redan upplevt Harry Munter som en mindre fulländning i landskapet mellan verklighet och dröm och om jag inte haft tillfälle att känna de svaga ringarna av upprepning i Klara Lust. (-)

Det känns, grymt nog, som om det som sägs i En enkel melodi redan var sagt, av Grede själv. Och därför också som om den artistiska energi som bär denna ambitiösa svenska film slösas bort till just ingen nytta.

Ty, visst finns här energi och artistiskt allvar. Den nya Kjell Bergqvist är piggögd och övertygande i den Gredeska hjälterollen och Ulf Johansson och Maj-Britt Nilsson gör två sällsynta filmframträdanden som hans far och mor, båda med en sorts självklar tyngd som tycks mig berätta något väsentligt om samspelet mellan regissör och skådespelare. Lägg därtill ett ofta skimrande vackert färgfoto och ett musikaliskt motiv av Björn J:son Lindh som leker som en solkatt över vägen."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av En enkel melodi påbörjades 20.8.1973 och avslutades 17.5.1974.

Många kritikers uppfattning om En enkel melodi som en omtuggning av Kjell Gredes tidigare filmer föranledde Mauritz Edström att skriva en krönika i Dagens Nyheter (20.9.1974):

"De flesta har funnit filmen minst av allt enkel och stannat vid det som verkar upprepning från Gredes tre tidigare filmer: drömmen om godheten som kolliderar med en skrämmande och ond verklighet.

När jag ser filmen överraskas jag därför av att så tydligt tycka mig möta något nytt hos Grede. Inte formellt eller motiviskt -- och det är väl närmast där upprepningarna hotar -- utan i själva synen på den här typiskt välmenande och hjälplöse Gredehjälten Felix.

Det finns två dominerande inslag i filmen.

Det som först slår mig är filmens starkt sexuella grundton. Porträttet av Felix är inte i första hand en beskrivning av den gode drömmaren. Det är skildringen av en sexualskräck som är livsskräck. Filmen fylls från början till slut av freudianska antydningar. Just antydningar, inte genomförd analys eller symbolik. (-)

Det andra temat hör psykologiskt ihop med det första, är bara en annan sida av samma sak. Det är porträttet av den sexualrädde och livsfege som idea!list.

Det finns självklart många sorters idealism. Det finns en idealism som driver handlingsmänniskor och realister, en idealism som närmast är ett instrument för känslan av delaktighet och viljan att uträtta något som gagnar fler än dem själva.

Men det finns också en idealism som den livsrädde använder likt en sköld mot det skrämmande och ris!kabla, mot själva livet, som en livsersättning.

Felix idealism och 'godhet' hör till den senare sorten. Hans rädsla gör hans idealism löjlig. Den egendomligt kollapsade flickan han 'räddar' från societetspartyt på slottet genomskådar detta.

Saken är inte så enkel som att Felix rädsla är en rädsla för att misslyckas, alltså den gamla vanliga impotensskräcken. Snarare verkar det som om han också är rädd för att lyckas -- rädd för det utgivande det kräver och de krafter det skulle släppa loss. Han vill så gärna, säger han själv. Han vill kärleken. Men han vågar inte ge ut sig själv, det enda krav som måste uppfyllas.

Därför blir hans idealism inte bara virrig, missriktad och hjälplös. Den är farlig.

Hjälpare med så oklara motiv som Felix förvärrar bara världen.

Som jag ser det bryter sig Kjell Grede i En enkel melodi för första gången ut ur sina drömmars trollkrets -- den som var så enkel och självklar i Hugo och Josefins barndomsvärld. Det är första gången Grede antyder en kritisk syn på sin hjälte. Felix är löjlig på ett sätt som Gredes hjälte tidigare inte har varit.

Jag menar inte att detta synsätt gör En enkel melodi till någon riktigt bra film. (-)

Men ändå tycker jag att En enkel melodi öppnar något nytt och pekar framåt för Kjell Grede."

	Kårsta	Sverige		1973-08-20
herrgården	Taxinge
brandstationen	Gävle
	Uppsala				1974-05-17

Sverigepremiär	1974-08-26	Grand 1	Stockholm	Sverige	98 min	(m.fl. platser)
Urpremiär	1974-08-26	Grand 1	Stockholm	Sverige	98 min
TV-visning	1978-03-03	TV1		Sverige
	1997-04-19	TV3		Sverige
	1997-06-30	TV4		Sverige
	2011-06-28	SVT1		Sverige
	2015-04-14	SVT1		Sverige
	2018-06-26	SVT1		Sverige

Originaltitel	Kaiser-Walzer, op. 437
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1889)

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1975			(bidrag om 184 845 kr)

Ambulansförare

Aspirant/brandman

Brandchef

Brandlarm

Brandman

Brandstation

Gävle/brandstationen

Hushållerskor

Idrottsman/cyklist

Kårsta

Lantbruksnämnd

Läkare

Självmordsförsök

Taxinge herrgård

Telefonmottagare

Uppsala/brandstationen

Utbildning/brandman

Våldtäkter

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2675

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2675

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	EN ENKEL MELODI
Tryckeri	Tryckeri AB Småland

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	"filmmanuskript" av Kjell Grede.
Omfång	81 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	"dialoglista".
Omfång	54 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	"filmmanuskript" av Kjell Grede.
Omfång	81 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Manustitel	Ljudtekniker Tommy Sundqvists anteckningar.
Omfång	2 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	8
Färg papper	17
Dia	18
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska