Må vårt hus förskonas från tigrar (1975)

Media (1 st)

Originaltitel	Må vårt hus förskonas från tigrar : A House Safe for Tigers
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Torbjörn Axelman
Producent	Torbjörn Axelman
Manus	Torbjörn Axelman Lee Hazlewood
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Tax Film AB
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Dialogspråk	Svenska Engelska Latin
Sverigepremiär	1975-06-27

Medverkande

Lee Hazlewood
Barton

Torbjörn Axelman
Lars-Gunnar

Inez Graf
Fedra

Thyra Pettersson

William Pettersson

Louise Brattberg

Visa fler

Handling

Det är inte helt lätt att få en uppfattning om innehållet i Må vårt hus förskonas från tigrar. Signaturen ALW i Gotlands Allehanda uppfattade det sålunda: "Två män sitter och...

Visa hela handlingen

Press

Eftersom filmen visades endast i Visby föreligger bara recensioner från gotländska tidningar. "Den största behållningen är William Pettersson och Inez Graf, 'Fedra'. De agerar så...

Visa all press

Det är inte helt lätt att få en uppfattning om innehållet i Må vårt hus förskonas från tigrar. Signaturen ALW i Gotlands Allehanda uppfattade det sålunda:

"Två män sitter och pratar om sin barndom, sin ungdom, sina upplevelser i en förfluten tid. De minns och de återupplever det de saknar. De befinner sig i verkligheten, men flyr in i nostalgiska återblickar. Hela tiden pratar de med varandra, men säger egentligen inte vad de vill säga.

De går bredvid varandra, lever i närheten av varandra, men når ändå inte varandra. Något är fel och det är lätt att skylla på andra, men felet kanske finns inom dem själva.

I männens närhet finns Fedra, den synska, som påminner de båda om de onda makter tigrarna som tränger sig på. Något som vill störa den paradisiska tillvaron i reservatet, något som man måste skydda sig för. Fedra tror att det hjälper att strö ut pulver mot tigrar. Men vad hjälper mot tigern inom en själv.

I närheten finns också William, den naturlige, den härligt genuine. Han som vet vad både liv och död vill säga. Han har dött tre gånger och ändå återvänt till livet och sitter trygg i sin båt och tar upp flundror. William, som ser sig lite undrande omkring, när den synska frammanar andar som dricker med dem vid bordet. William, vars ansikte är en oas av lugn och trygghet att vila sina blickar på.

Det här är den röda tråd jag har försökt få ut av filmen Må Vårt Hus Förskonas Från Tigrar. Den är ett kaleidoskop av vackra bilder och vacker musik utan att egentligen hänga ihop någonstas, mer än att Torbjörn Axelman och Lee Hazlewood minns tillsammans fast bredvid varandra."

Pressreaktion Svensk filmografi

Eftersom filmen visades endast i Visby föreligger bara recensioner från gotländska tidningar.

"Den största behållningen är William Pettersson och Inez Graf, 'Fedra'. De agerar så naturligt och är bara just det de är.

Torbjörn Axelmans angrepp på myndigheterna då det gäller naturreservatet Brucebo kommer säkerligen att väcka ont blod, och det är säkert medveet, men det gör nog ingen som helst nytta. Dessutom får man en känsla att det inte är området som sådant, som Axelman vill kämpa för, utan den tillvaro han skapat åt sig i reservatet Souls Island, själars ö. Har man valt att bo inom ett reservat, så får man nog ta skeden i vacker tass.

Det är tur att filmen långa stycken bjuder på vackra bilder, vackra vyer och vacker musik för den som varken kan engelska eller latin. (Vem vänder sig filmen till egentligen? Inte är det till den breda publiken).

Musiken som Lee Hazlewood står för, arrangerad av Mats Olsson, är verkligen njutbar och den passar till de vackra bilderna av Gotland och av Visby. Vissa delar av filmen skulle passa utmärkt som en turistfilm om Gotland. Filmmusiken finns för övrigt inspelad på skiva." (ALW i Gotlands Allehanda)

"Många kommer att reta sig på Torbjörn Axelmans film Må vårt hus förskonas från tigrar, som i går hade urpremiär på Röda Kvarn i Visby. Man kommer att svära över att halva dialogen är på engelska och en del på latin trots att majoriteten av svenska folket inte förstår engelska och knappast någon latin. Man kommer att tycka att det där med tigrarna är nonsens liksom Inez Graafs ideliga springande med kartonger med tigergift eller var det möjligen mat. De återkommande skärande ljudeffekterna kommer man att tycka illa om, mycket annat att förglömma.

En del kommer förmodligen däremot att tycka bra om att Torbjörn Axelman mäter skäppan full åt naturvårdsfolket, intendenter och andra som påstås ha stulit stranden från de forna ägarna, från dem som fått löfte att fiska och leva sitt fria liv där så länge vattnet rinner i floderna. Men möjligt är ju att de tänker en bit längre och räknar in även Torbjörn Axelman bland rövarna.

Ser man filmen som en protest mot myndigheters och maktägares övergrepp såväl i reservatet Själsö som i de indianreservat Lee Hazlewood berättar om, då har filmen utan tvekan något att ge en publik, men då är det synd att så många genom den oöversatta engelskan går miste om halva budskapet.

Ser man däremot filmen som ett uttryck för människans ständiga ensamhet och fåfänga försök att nå verklig kontakt med andra människor, då är 'språkförbistringen' snarast en styrka och ett understrykande av denna isolering.

Men man kan också se Må vårt hus förskonas från tigrar som en abstrakt tavla, som ett musikstycke eller något annat som mera upplevs med känslan än med intellektet.

Som känsloupplevelse tycker jag att filmen i vissa avsnitt är fantastisk. De stundom bedövande upphetsande sköna bilderna från Själsö och Brucebo, musiken och Lee Hazlewoods suggestiva stämma bildar en helhet som nästan tar andan ifrån en. Men det är som sagt stundtals. Dessemellan påminner filmer närmast om turistreklam för Gotland för att i andra avsnitt lämna även patriotiska gotlänningar helt likgiltiga för att inte säga uttråkade.

Filmen är två mans verk, två mans tankar, två mans sinnen, två mans ord och sånger, två mans lek med sig själva och publiken. Av de övriga medverkande må förutom Inez Graaf nämnas Själsö-fiskaren William Pettersson. Båda gör vad Torbjörn Axelman ville att de skulle göra och gör det bra dock utan att stanna kvar på näthinnan." (Stig Jansson i Gotlands Tidningar)

Kommentar Svensk filmografi

Inför premiären i Visby berättade Torbjörn Axelman för Ola Sollerman om sin film i Gotlands Tidningar (27.6.1975):

"I kväll ger Torbjörn Axelman värdspremiär på Röda Kvarn i Visby på sin senaste film Må vårt hus förskonas från tigrar. Filmen är till övervägande del inspelad på Gotland och Brucebo, där Torbjörn Axelman sedan Lejonsommar redan gjort ett tiotal produktioner.

En del av filmen är inspelad i Lee Hazlewoods hemtrakter. Han kommer från en liten stad i Oklahoma, nära gränsen till Texas.

Torbjörn Axelman och Lee Hazlewood har huvudrollerna i filmen. Där finns också 72-årige Själsö-fiskaren William Pettersson, närmaste granne till Brucebo. William fanns med också i Lejonsommar, en film som har sålts till 43 olika länder. Nu finns han med inte bara i den nya filmen utan också på omslaget till den tillhörande grammofonskivan.

-- William är en väldigt stark personlighet, kommenterar Torbjörn Axelman.

Inez Graaf, i över 30 år sommargotlänning på !Själsö, gör en häxa eller trollkvinna i filmen. Hon representerar mystiken och fantasin med kontakter med krafter på 'den andra sidan'.

Fantasi och själens mystik blandas nämligen med filmens verklighet. Lee och Torbjörn berättar om sina barndomsupplevelser och försöker hitta likheter. Men det som kan synas som verklighet är ibland fantasi och tvärtom . . .

Filmens titel är hämtad från ett gammalt kinesiskt ordspråk, en slags hälsning som kan jämföras med vårt 'Må Herren beskydda din boning'. Det kan tydas både som själens boning men också mera konkret, menar Torbjörn Axelman. Därför kan filmen också tolkas som ett inlägg i debatten mellan Torbjörn Axelman och länsstyrelsen, främst då naturvårdschefen Per Hansson, om en del byggnaders placering på Själsö.

Men generellt syftar filmen på den enskildes kamp mot myndigheter, paragrafer och översitteri. Om svårigheter för den enskilde att hävda sig. Det gäller inte minst konstnären, menar Torbjörn Axelman och jämför honom med indianen som bor i sitt reservat.

En anknytning till indianerna ligger också nära till hands. Lee Hazlewood är delvis indian och på Brucebo finns faktiskt ett genuint indianmuseum från William Clair-Bruces dagar. Ett par indiankvinnor, som förresten också är med i filmen, besökte Brucebo för några år sen och blev helt imponerade av samlingen där.

Till premiären i kväll är många inbjudna men det är oklart om Lee Hazlewood själv kan komma på grund av sitt engagemang i parkerna. Däremot väntas författarna Per Wästberg och Margareta Ekström, som skrivit manus till Torbjörn Axelmans nästa film Sommarens Trumpet som också skall spelas in på Brucebo. Där jobbar Torbjörn Axelman för övrigt med ytterligare en film, en dokumentärfilm om ljus.

Också kvällens film kallar Torbjörn Axelman dokumentär men med inslag av poesi. Tidigare har han kritiserats för att göra 'lättåtkomliga kommersiella' filmer men den här, förklarar han, är radikalt annorlunda.

Han medger att han inte gjort det särskilt lätt för sig. I filmen finns till exempel långa stycken på latin, inte översatt, och inte heller har han översatt Lee Hazlewoods engelska."

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se