Paradistorg (1977)

Media (1 st)

Är det kriminalvården eller kvinnorollen som är ormen i paradiset? Med Gunnel Lindbloms debutfilm om den konfliktfyllda vänskapen mellan Katha och Emma dyker vi djupt ned i sjuttiotalets debattklimat, och hittar en ovanlig kvinnoskildring som passerar Bechdeltestet* med råge.

Skådespelaren Gunnel Lindbloms regidebut Paradistorg bygger på Ulla Isakssons roman med samma namn. Birgitta Valberg vann en Guldbagge för insatsen i huvudrollen som Katha, en frånskild läkare med två vuxna döttrar som under sommarsemestern bjuder in sina nära och kära till villan Paradistorg i den Stockholmska skärgården. I kontrast till den kyliga, rationella Katha, som har kombinerat moderskapet med en framgångsrik yrkeskarriär står hennes bästa vän, socialarbetaren Emma (Sif Ruud), själv barnlös men passionerat engagerad i samtida debatter kring ungdomskriminalitet och ”nyckelbarn”, det vill säga barn med nyckeln till hemmet i ett snöre runt halsen, ett vanligt begrepp på sextio- och sjuttiotalet, innan skolbarn med arbetande föräldrar kunde få omsorg på fritidshem efter skoldagens slut.

Medan dessa två högutbildade kvinnor debatterar huruvida en förändrad modersroll har bidragit till problemen i dagens samhälle, påhejade eller motsagda av Kathas döttrar, Annika (Margaretha Byström) och Sassa (Agneta Ekmanner), sköts markservicen på Paradistorg av grannkvinnan Saga (Inga Landgré). Medan de äldre kvinnorna umgås med varandra och Kathas barnbarn leker i försommargrönskan är de vuxna döttrarna uppslukade av kärleken; Annika bråkar med en ständigt otrogen make medan Sassa tagit med en helt ny förälskelse till Paradistorg.

Snart skuggas idyllen av orosmoln: de hemskheter som pågår bortom sommarparadiset tycks ha berövat Kathas tonårige brorson livsviljan, och när Sassas struliga vän Ingrid dyker upp på Paradistorg med problembarnet King i släptåg blir det en katalysator för aggressioner under ytan.

Gunnel Lindblom skrev manus tillsammans med Ulla Isaksson, författare till romanförlagan som väckte debatt när den kom ut 1973, bland annat eftersom bokens Emma jämför mödrar som lämnar sina barn på dagis med Vietnamkrigets krigsförbrytare. Riktigt så långt går inte filmen, men Emmas skuldbeläggande av mödrar som inte vill ta stanna hemma under barnens första år kvarstår. Hennes pessimistiska samhällssyn går visserligen inte oemotsagd, men slutscenerna kan ändå tolkas som att Katha börjar acceptera Emmas drastiska slutsatser.

På sjuttiotalet hade Gunnel Lindblom, känd för sina insatser på scen och i internationellt uppmärksammade filmproduktioner som Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet (1957) och Jungfrukällan (1960, med manus av Ulla Isaksson) och Tystnaden (1963) börjat arbeta som regiassistent åt Bergman och själv regisserat flera teaterpjäser. Det var också Bergman som skulle producera Paradistorg, och den internationella uppmärksamheten kring filmen (den visades i Cannes 1997 och hamnade på många utländska kritikers årsbästalistor) kan säkert härledas till att filmens spänning mellan bittra konflikter och perfekt yta och skildring av vacker natur, svårmod, och nakna kroppar motsvarade dåvarande förväntningar på svensk film som ”Bergmanfilm”. Men Lindbloms intresse för kvinnor som försöker kombinera karriär och familjeliv är en minst lika viktig röd tråd som arvet från Bergman.

 För en nutida publik, mer van att diskutera curlande föräldraskap än nyckelbarn, fungerar filmen som en fascinerande tidsresa tillbaka till sjuttiotalets debattklimat. Samtidigt är det en skildring av kvinnlig vänskap där skådespelerskor som passerat sextio får ta plats som individer och stå i centrum, snarare än figurera som stereotypa tantfigurer i marginalen. Det är tyvärr fortfarande ytterst ovanligt i dagens filmkultur.

*För att passera testet som lanserades av tecknaren Alison Bechdel ska en film ha minst två namngivna kvinnliga rollfigurer som pratar med varandra om något annat än män.

Ingrid Stigsdotter (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Var är alla roliga medelålders kvinnor i svenska filmer?"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Paradistorg
Svensk premiärtitel	Paradistorg
Internationell titel	Summer Paradise
Distributionstitel	Paradishuset (Danmark) Paratiisitori (Finland) Paradistorg (Norge) Summer Paradise (Storbritannien) Paradise Place (Spanien) Summer Paradise (USA) Paradis d'été (Frankrike) Het Paradijs (Holland)

Regi	Gunnel Lindblom
Manus	Ulla Isaksson Gunnel Lindblom
Producent	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Katinka Faragó
Foto	Tony Forsberg
Musik	Georg Riedel (originalmusik) Evert Taube Duncan Lamont
Scenograf	Anna Asp
Klippning	Siv Lundgren
Ljudtekniker	Göran Carmback Lars Lundgren Lars Lundberg
Regiassistent	Ulla Ledin
Scripta	Kerstin Eriksdotter
Inspelningsledare	Johan Clason Lars-Owe Carlberg
Kameraoperatör	Johan Nykvist
B-foto	Lars Karlsson
Stillbildsfoto	Johan Nykvist
Elektriker	Bo Ahlgren Stefan Gustafsson
Elassistent	Daniel Bergman (lärling)
Passare	Anders Bergkvist Bengt Lundgren Ulf Pramfors Ragnar Waaranperä
Passarassistent	Daniel Bergman (lärling)
Ljussättare	Nils Melander
Rekvisita	Kaj Larsen
Attributör	Ann Lilljequist
Kläder	Inger Pehrsson
Smink	Cecilia Drott
Klädassistent	Caroline von Rosen
Ljudläggning	Lars Lundberg
Mixning	Owe Svensson
Övrig medarbetare	Arne Carlsson Gunnar Salander Dagmar Snäcke

Birgitta Valberg	Katha Wik, läkare
Sif Ruud	Emma, socialarbetare
Margaretha Byström	Annika, Kathas äldsta dotter, läkare
Agneta Ekmanner	Sassa, Kathas dotter
Inga Landgré	Saga Svensson
Solveig Ternström	Ingrid
Dagny Lind	Alma, Kathas mor
Holger Löwenadler	Wilhelm, Kathas far
Per Myrberg	Ture
Göran Stangertz	Puss
Maria Blomkvist	Eva, Sassas dotter
Pontus Gustafsson	Tomas, Kathas brorson
Oscar Ljung	Arthur Svensson, Sagas man
Toni Magnusson	King, Ingrids son
Marianne Aminoff	Christina, Tomas mor
Anna Borg	Kajsa, Annikas dotter
Mats Helander	Andreas, Annikas son
Gösta Prüzelius	Carl-Henrik, Tomas far

Produktionsbolag	Cinematograph AB
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Laboratorium	FilmTeknik AB

Till Paradistorg, en gammal grosshandlarvilla med prunkande snickarglädje kommer sommar efter sommar Katha. Hon är i 60-årsåldern och läkare med ett sprucket äktenskap bakom sig. I sin yrkesutövning är hon mycket noggrann, men även under semestern vill hon ha ordning och reda.

Paradistorg byggdes för 50 år sedan av hennes far, pappersgrossisten Wilhelm, som också kommer ut om sommaren med sin hustru Alma, men det är Katha som numera styr och ställer.

Katha har två döttrar, Annika som är gift med Ture och har två barn, samt den lite slarvigare Sassa som har en ny sambo, Puss.

Katha har också en bror som emellertid inte ofta har tid att komma ut, men han skickar sin son, den 19-årige Thomas.

Till denna skara, som samlas för att fira sommar tillsammans, ansluter sig också Sassas väninna Ingrid och hennes svårt känsloskadade son King. Han är nio år och ett problembarn som de andra har svårt att ställa upp för.

Katha vill gärna att Paradistorg ska vara en idyll, den idyll hon upplevde som barn, men traditionerna blir påfrestande, familjebanden skaver och generationerna håller inte sams -- livet utanför sommaridyllen ger kännbara sår hos paradisets ihärdigaste försvarare. Livet är helt enkelt inte som förr, inte ens för dem som alltid bor där ute, gårdskarlen Arthur och hans hustru Saga som fått ett missbildat barn.

Den som får konflikterna att blomma ut är dessutom Kathas gamla väninna sedan årtionden tillbaka, socialarbetaren Emma, som reagerar mot Ka!thas stelhet och utsiktslösa försök att stänga ute den övriga världen under sommaren. De känner visserligen bägge starkt för barnen, men Emma mest för dem som inte finner sin plats i idyllen.

Filmen blir en konfrontation och dragkamp mellan dessa bägge starka kvinnor. Kulmen blir det oväntade självmordet av den känslige Thomas, som är störd av allt som händer ute i världen.

Den som i detta ögonblick kanske drabbas hårdast är King, och nu vaknar Katha till plötslig insikt. Hon beger sig ut att leta efter honom, när han plötsligt har försvunnit.

Men slutet står ändå öppet. Vad händer till sist med King? Vad gör vi med våra barn?

Censurnummer	116576
Datum	1977-02-02
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	3050 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3050 meter
Längd i minuter	112 min
Akter	6 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Paradistorg fick ett hyfsat mottagande men utan den temperatur och den värme som filmen senare rönte internationellt.

"Paradistorg är framför allt en kvinnoskildring, gjord efter en roman av Ulla Isaksson som väckte både uppmärksamhet och uppståndelse för ett par år sedan. Den utspelas i en kvinnovärld där männen med undantag för en norrländsk lingonplockare gör släta figurer eller lyser med sin frånvaro. (-) Det är en film som visar påfallande debutsäkerhet. Ändå har jag svårt att engagera mig i den. Felet med den är framför allt bristen på verklig spänning mellan idyllen och dess baksida. (-) Sen finns det ett kvinnlighetstänkande och moderlighetsdyrkande i Ulla Isakssons berättelse som jag har lite svårt för. Kvinnorna skall helst vara något slags värmecentraler i ett köld!skadat manssamhälle. (-) Kanske vill Gunnel Lindblom att den skall vara ett debattinlägg. Men jag skulle önska att hon nästa gång -- för en nästa gång bör det bli -- ville gå ut i den samhällsverklighet som aldrig får liv i Paradistorg. (Hanserik Hjertén i DN)

"Paradistorget 'tar inte in världen'. Världen intar Paradistorget. Den gör det bl a i skepnad av den nioårige och gravt känsloskadade King och revoltören Thomas, ton!åringen som vill placera den hungrande mänskligheten som gäst vid middagsbordet. Den nya generationen tränger på. Den borgerliga idyllen barkar åt helvete. (-)

Det här är -- långt bortom alla ironiska eller halvironiska högreståndsinteriörer -- en förändring som samtidigt ger filmen dess vidgade användbarhet, dess egen oroliga puls. För naturligtvis handlar det inte bara om de generationsbetingade krystvärkarna på ett sommarnöje i Vaxholmstrakten. Det gäller också, för den som har ögon att se med, i-länderna som frodas medan u-länderna våndas och bankar på porten.

Allt hopslaget -- de nämnda och glömda aktörerna inte minst -- är Paradistorg ändå en regidebut som med sin kultiverade upprördhet tänder vårt sympati. Därtill är den ovanlig." (Jurgen Schildt i AB)

"Lindbloms film är traditionellt svensk. Den saknar yttre filmiska särdrag och skulle i långa stunder kunna vara gjord av Gustaf Molander. Den är mänskligt mogen och satsar nästan allt på skådespelarnas förmåga att uttrycka komplikationer som bilderna inte vill förmedla." Men visst är den angelägen. "Filmen handlar till slut om en stor sorg: att vi för våra framstegs skull offrat den gammaldags tron på att den generation som fötts sist alltid är den viktigaste. För att tillfredsställa våra egna behov av frihet och jämlikhet offrar vi våra barn. (-) Vissheten om detta tillsammans med en maktlös känsla av att det är för sent att vända om präglar Ulla Isakssons och Gunnel Lindbloms film. Budskapet blir inte mindre skakande därför att det kommer från hjärttrakterna av ett utpräglat kvinnoland." (Lasse Bergström i Expr)

"Vore det inte så att ordet 'hederlig' så när blivit ett skällsord, så skulle jag säga att Paradistorg är en mycket hederlig film, d v s klar, rak och trogen det som är det centrala i romanen. (-) Dramatiskt och rakt skildrar Gunnel Lindblom hur en liten idyll sprängs sönder inifrån, därför att den vilar på egoism, omedvetenhet och ytans generositet.

Det är en film där mycket viktigt blir sagt utan att filmens bilder pratas sönder. Här finns en behärskning i spelet som gör filmen fri från sentimentalitet, men tydlig i känslan. Jag skulle önska att många såg den." (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

Jan Aghed i SDS fann att "både innehåll och metod motiverar en rad frågetecken." Det förra fann han snarast reaktionärt:

"Knappast någon film som försöker ställa sig in hos den pågående kvinnodebattens radikalt medvetna, eller ens särskilt medvetna, deltagare. Vissa isolerade giltiga iakttagelser, av miljöförgiftning, den inkrökta borgerliga kärnfamiljens skadlighet och av barns utsatthet, sammanfogar Lindblom -- med manusförfattaren Isakssons hjälp -- till en samhällsförkunnelse som inte har något gemensamt med en analytisk samhällskritik och därigenom blir ännu mer diskutabel. (-)

Paradistorg har sin styrka i den starka solidaritet, ömhet och värme varmed Gunnel Lindblom betraktar filmens kvinnovärld, liksom i de ofta storartade rollporträtt som aktriserna presterar" men det mesta blir fragment, lösa bitar.

"Det är inte särskilt lätt att bilda sig ett tematiskt sammanhang eller några hållbara begrepp om motiv ur det här myllret av trasiga och spretande trådar, och denna splittrade stil återverkar självklart på skådespelarnas möjligheter att åstadkomma någon hel eller fördjupad karaktärsskildring."

Carl-Eric Nordberg i Vi hittade en annan kritisk infallsvinkel:

"I Gunnel Lindbloms välvårdade och smakfulla regi luktar nästan alla bilder gott. De doftar inte bara av tvål utan också av nybakat bröd och luftade lakan och solbränd hud och lövad veranda och lilla nubben till frukost. Men egentligen borde de ju ha luktat dåligt samvete!"

Ana Maria Narti i Chaplin hängde framför allt upp sig på "den överdrivna tilltron till ordet, som nu för tiden förvandlar de flesta svenska föreställningar till oändliga samtal. Allt som är viktigt sägs i replikerna. Rörelserna, reaktionerna och relationerna illustrerar dialogen. Därför har filmens människor väldigt liten kontakt med tingen, rummen, landskapet och med varandra. (-) Intresset för illustration och övertydlig förklaring präglar valet av skådespelare och spelsätt. Också i detta känner man igen typiska teatermanér", med ett undantag -- Sif Ruud.

"Hon ger liv åt texten. Vi lyssnar fascinerande till henne, vi blir gripna, vi lämnar biografen med sent försvinnande minnen och tankar efter Emmas försvars- och anklagelsetal om barnens öde.

Därför är det svårt att se filmatiseringen enbart som misslyckad. Det är klart att filmversionen inte motsvarar de erfarenheter som boken skänker, och det är uppenbart att den inte kan intressera som självständig filmupplevelse. Ändå finns det en ärlighet som är värd respekt. Gunnel Lindblom kan fortfarande lära sig film, hon har mycket att säga och hon vill tala om viktiga saker."

Kommentar Svensk filmografi

Gunnel Lindblom (f 1931) debuterade som filmregissör med Paradistorg. Hon hade under några år regisserat på teatern -- och en av dessa föreställningar, "Sjung vackert om kärlek", Gottfried Grafströms pjäs om Fröding, hade hon också iscensatt för TV.

Förslaget att filmatisera Ulla Isakssons (f 1916) 1973 utgivna roman "Paradistorg" kom inte från henne själv utan från Ingmar Bergman som var road att själv producera den på sitt bolag Cinematograph. Hon kände också Ulla Isaksson väl från inspelningen av Jungfrukällan (1960/1) som ju Isaksson hade skrivit manus till. Hon kände också Ulla Isaksson väl från inspelningen av Jungfrukällan (1960/1), som ju Isaksson skrivit manus till. Och nu ville Ingmar Bergman att de skulle skriva ett manus tillsammans. Detta skedde kring årsskiftet 1975/76, och redan till sommaren skulle inspelningen gå igång. Att Filminstitutet skulle ställa upp var ganska självklart, och även SF var intresserat. Manusarbetet kom snart igång.

Strax därpå inträffade den s k Bergman-affären, d v s den beryktade polishämtningen på Dramaten under förespegling av stora skattebrott, Bergmans sammanbrott och följande exil. Om detta kan man utförligt läsa i Bergmans memoarer, "Laterna magica" (Norstedts, 1987), där det också framgår att arbetet med Paradistorg fick en avsevärd terapeutisk betydelse, men samtidigt innebar exilen att Bergman inte kunde följa inspelningen som han -- och Gunnel Lindblom -- egentligen hade velat.

Inspelningen kom dock igång planenligt 26 april 1976 och fram till mitten av maj pågick den i Stockholm, innan den flyttades till en sommarvilla på Singö. Inspelningen avslutades 2 juli.

Budgeten löd på 2,9 miljoner kr. Den höll nästan. Kostnaden blev 3,5 miljoner kr. En önskvärd julpremiär fick dock skjutas på till februari. Efter det relativt svala kritikermottagandet kom snart en debatt igång, och publikt gick det bättre -- 53 000 besökare. Det som debatterades var inte bara barnens situation -- ett av filmens teman -- utan också de manliga kritikernas inställning till en typisk kvinnofilm, liksom problematiken att filmatisera litteratur.

Sedan filmen hade inbjudits till en sidoserie vid !Cannesfestivalen i maj 1977, började dess segertåg utomlands. Här möttes den som en ny "Bergmanfilm", och både innehållet, skådespelarna och den svenska sommaren fick ett starkt engagerat mottagande. Vid Londonfestivalen på hösten blev filmen det stora samtalsämnet. De franska kritikerna satte den på tredje plats (efter Barry Lyndon och Spetsknypplerskan), när de sammanfattade 77 års bästa utländska filmer, och när Time gjorde sin lista över 1978 års tio bästa filmer i USA, var Paradistorg en av fyra icke amerikanska filmer.

Paradistorg blev en av svensk films främsta utlandsframgångar vid sidan av Bergmans verk under 70-talet.

I Sverige tilldelades Birgitta Valberg en guldbagge som 1976/77 års bästa skådespelerska.

Svensk TV (TV2) har hittills visat Paradistorg inte mindre än tre gånger -- 7.10.1978, 14.3.1981 och 22.7.1986.

Originaltitel	Paradistorg (Roman)
Författare	Ulla Isaksson

Filmhuset	Stockholm	Sverige		1976-04-26	1976-07-02
Klippudden	Stockholm
	Singö

Sverigepremiär	1977-02-18	Spegeln	Stockholm	Sverige	111 min
Urpremiär	1977-02-18	Spegeln	Stockholm	Sverige	111 min
TV-visning	1978-10-07	TV2		Sverige	107 min
	1981-03-14	TV2		Sverige	107 min
	1986-07-22	TV2		Sverige	107 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2010-09-11
	2012-02-25
TV-visning	2020-08-03	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2023-10-18		Stockholm	Sverige

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Guldbagge	Stockholm	1977	Bästa skådespelerska	Birgitta Valberg
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1977

DK Drama

DK Litterära förlagor

DK Relationer, Samliv

Generationsklyftor

Idyll

Läkare

Problembarn

Singö

Självmord

Skärgård

Socialarbetare

Sommarställe

Stockholm/Klipphusudden

Traditioner

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	3053

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	3065

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3053

Typ	CRI-negativ
Bärare	35 mm

Typ	CRI-negativ
Bärare	35 mm

Typ	CRI-negativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3053

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	16 mm

Typ	I-band effekter
Bärare	35 mm

Typ	I-band musik
Bärare	35 mm

Typ	I-band musik
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PARADISTORG En film av Gunnel Lindblom efter en roman av Ulla Isaksson

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	PARADISTORG En film av Gunnel Lindblom efter en roman av Ulla Isaksson

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SUMMER PARADISE

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Av Ulla Isaksson.
Omfång	157 s. Förord av Ulla Isaksson, Gunnel Lindblom och Ingmar Bergman (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Av Ulla Isaksson.
Omfång	145 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista.
Omfång	62 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	SET
Bakombild papper	6
Dia	3
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	112 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264