Originaltitel | Kristoffers hus |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus |
|
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1979-09-19 |
Tommy Berggren
(som Thommy Berggren)
Kristoffer Collin, fotograf
Agneta Eckemyr
Hanna, hans fästmö, fotomodell
Mimi Pollak
Kristoffers mormor
Gunnel Broström
Kristoffers mamma
Börje Ahlstedt
Börje Friberg, redaktionschef
Mona Seilitz
Katarina, Börjes fru
Kristoffer är reportagefotograf med konstnärliga ambitioner. Han har just fått ett kulturstipendium och förbereder en separatutställning. Han är frånskild och bor tillsammans med...
Kristoffers hus fick ett blandat mottagande. Det många hade svårt att ta till sig var det destruktiva draget, hopplösheten. I stockholmspressen var Eva af Geijerstam i DN den som...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Inspelningstitel |
|
Manustitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus |
|
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik |
|
Scenograf | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Scripta | |
Inspelningsledare | |
Pressinformation | |
B-foto | |
Stillbildsfoto | |
Elektriker | |
Passare | |
Ljussättare | |
Musikarrangör | |
Dirigent | |
Scenografiassistent | |
Rekvisita |
|
Kläder |
|
Smink |
|
B-ljud | |
Ljudläggning | |
Mixning | |
Förtexter | |
Övrig medarbetare |
|
Tommy Berggren (som Thommy Berggren) | Kristoffer Collin, fotograf | ||
Agneta Eckemyr | Hanna, hans fästmö, fotomodell | ||
Mimi Pollak | Kristoffers mormor | ||
Gunnel Broström | Kristoffers mamma | ||
Börje Ahlstedt | Börje Friberg, redaktionschef | ||
Mona Seilitz | Katarina, Börjes fru | ||
Marie Göranzon | Mona, Kristoffers f.d. fru | ||
Sten Johan Hedman | Leif, Monas man | ||
Pia Garde | den sjuka flickan | ||
Linda Megner | Frida, Kristoffers och Monas dotter | ||
Silvija Bardh | Siri, mormoderns hembiträde | ||
Birgitta Andersson | Helena Sandholm | ||
Majlis Granlund | den sjuka flickans mor, den döde herr Sandholms granne | ||
Urban Sahlin | Helenas bror | ||
Alvaro Eljach | doktor Enrique Rodrigues, Kristoffers mors vän | ||
Berto Marklund | galleriägaren | ||
Stig Ossian Ericson | Stenkil, psykologen på vernissagen | ||
Per Oscarsson | "Kräftan", journalist | ||
Gunnar Friberg | journalist på redaktionen | ||
Mårten Larsson | kriminalkommissarien vid förhöret | ||
Anders Jonason | Kristoffer morfar | ||
Per Sundling | Kristoffer som tolvåring | ||
Folke Broström | Sandholm, Helenas far | ||
Björn Larsson | fotografen på galleriet | ||
- | Ej krediterade: | ||
Henry Bengtsson | bartendern på krogen | ||
Lotta Westberg | ena kvinnan på krogen | ||
Patricia Lovelock | andra kvinnan på krogen | ||
Per-Inge Nylin | ena ambulansföraren | ||
Karl-Rune Karlsson | andra ambulansföraren | ||
Bengt Larsson | städare i Sandholms lägenhet | ||
Hans Harnesk (som Hasse Harnesk) | städare i Sandholms lägenhet | ||
Mikko Helles | ena kriminalaren i Kristoffers hus | ||
Hans Augander | andra kriminalaren i Kristoffers hus | ||
Ulla Aspgren (som Ulla Feldéus) | galleribesökare/kvinna på redaktionsfesten | ||
Sven Cederö (som Sven-Olof Cederö) | galleribesökare | ||
Gunilla Norlund | galleribesökare | ||
Gunilla Callin | galleribesökare | ||
Lise-Lott Nöjd | galleribesökare | ||
Anna Block | galleribesökare | ||
Hans Rytterström | galleribesökare | ||
May Caslant | galleribesökare | ||
Tage Rindebratt | galleribesökare | ||
Gösta Mattson | galleribesökare | ||
Gunela Rhodin | galleribesökare | ||
Jan Kruse | galleribesökare | ||
Inger Svenonius | galleribesökare | ||
Elisabeth Johansson | galleribesökare | ||
Inga-Britt Lindblom | galleribesökare | ||
Bell Wall | galleribesökare | ||
Anna-Greta Björck | galleribesökare | ||
Torkel Kraft | galleribesökare | ||
Bibbi Brodin | galleribesökare/kvinna på redaktionsfesten | ||
Anders Swegen | galleribesökare | ||
Mats Benthe | galleribesökare/man på redaktionsfesten | ||
Ann-Christine Andersson | galleribesökare | ||
Kurt Sandberg | galleribesökare | ||
Kurt Friborn | galleribesökare | ||
Arne Rubensson | galleribesökare/man på redaktionsfesten | ||
Ingegerd Franzén | galleribesökare | ||
Jean-Louis Thomas | galleribesökare | ||
Marita Johansson | galleribesökare/kvinna på redaktionsfesten | ||
Anita Nelson | galleribesökare | ||
Ulf Lindblad | galleribesökare | ||
Katarina Ewerlöf | galleribesökare/kvinna på redaktionsfesten | ||
Jeanette Jensen | galleribesökare | ||
Britta Blomgren | galleribesökare | ||
Paula Block | galleribesökare | ||
Anna Hagström | kvinna på redaktionsfesten | ||
Marie-Louise Skonare | kvinna på redaktionsfesten | ||
Måns Reuterswärd | man på redaktionsfesten | ||
Rosie Ottoson | kvinna på redaktionsfesten | ||
Ingrid Kindahl | kvinna på redaktionsfesten | ||
Görel Crona | kvinna på redaktionsfesten | ||
Lisbeth Zachrisson | kvinna på redaktionsfesten | ||
Håkan Alexandersson | man på redaktionsfesten | ||
Tom Megyessi | man på redaktionsfesten | ||
John Alexander | man på redaktionsfesten | ||
Anders Friberg | man på redaktionsfesten | ||
Edna Alsterlund | kvinna på redaktionsfesten | ||
Linda Krüger | kvinna på redaktionsfesten | ||
Kerstin Eriksdotter | frun till Helenas bror, begravningsbesökare | ||
Clea Faragó-Lundberg | Helenas brors ena dotter vid begravningen | ||
Anne Li Megner | Helenas brors andra dotter vid begravningen | ||
Maj Thunberg | en sörjande vid begravningen | ||
Eric Thunberg | en sörjande vid begravningen | ||
Lars Malmström | prästen vid begravningen |
Produktionsbolag | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
---|---|---|---|
Treklövern HB | |||
Lasse Forsberg Produktion AB | |||
AB Svensk Filmindustri | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svensk Filmindustri | 1979 | |
Distributör i Sverige (16 mm) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 1994 | |
Laboratorium | FilmTeknik AB |
Kristoffer är reportagefotograf med konstnärliga ambitioner. Han har just fått ett kulturstipendium och förbereder en separatutställning.
Han är frånskild och bor tillsammans med sin lilla dotter och sin nya kvinna, en fotomodell, i nedervåningen i mormoderns gamla djursholmsvilla. Mormodern tas om hand av en gammal trotjänarinna som också bor i huset. Modern däremot, framgångsrikt verksam i modebranschen, lever sitt eget liv på kontinenten. Fadern är död -- liksom morfadern. (I filmens prolog ses Kristoffer som liten pojke fotografera sin döde morfar.) Kristoffer har ofta gjort frilansuppdrag för veckotidnignen Se, och en dag försöker en av tidningens redaktörer, Börje, en gammal vän till Kristoffer, övertala honom att ta ett hemlighetsfullt specialjobb. Han ska bara fotografera vad han ser i en lägenhet på Gärdet. Portvakten har lovat låsa upp.
Kristoffer är mycket tveksam, men åtar sig till sist jobbet. I lägenheten finner han en död gammal man, död sedan kanske flera månader -- en mycket ensam människa.
Kristoffer chockas -- men blir också starkt gripen. Han fotograferar men vägrar att lämna bilderna för publicering. i stället tar han hand om den dödes dagbok och börjar forska i mannens förflutna. Hur kunde han bli så ensam att ingen har saknat honom -- mitt i välfärdssamhället!
Upplevelsen och efterforskningarna, liksom hans eget liv och hans egna bristfälliga relationer, driver honom till sist mot ett sammanbrott -- i den döde mannens, nu tomma, rengjorda och nymålade lägenhet. Han identifierar sin ensamhetskänsla med den dödes. Allting rämnar.
Filmens slut antyder dock en början till ett nytt liv.
Kristoffer kommer och hämtar sin lilla dotter på dagis. I slutbilden står de tillsammans ombord på en djurgårdsfärja, en bild av levande kontakt och trygg gemenskap, kanske den enda bilden av det slaget i hela filmen.
Censurnummer | 120418 |
---|---|
Datum | 1979-07-27 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2685 meter |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Fujicolor |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2685 meter |
Längd i minuter | 98 min |
Akter | 5 rullar |
Kristoffers hus fick ett blandat mottagande. Det många hade svårt att ta till sig var det destruktiva draget, hopplösheten.
I stockholmspressen var Eva af Geijerstam i DN den som tyckte mest om filmen:
"Lars Lennart Forsberg beskriver Kristoffers kris på ett sakligt, återhållsamt och ändå känsligt sätt. Egentligen hade han velat kalla filmen 'Upplösningen'. Det hade passat bra, ty vad Forsberg beskriver är en upplösning på flera plan: en högborgerlighet på väg i graven, ett samhälle där människor kapas från sina historiska och geografiska rötter, ett kärleksförhållande på väg mot haveri."
Främst fäste sig Geijerstam vid Thommy Berggrens insats:
"Sällan har en film vilat så tungt på hans resurser, både skådespelartekniska och personliga. Utan dem, vågar jag säga, hade Kristoffers hus riskerat bli en betydligt mer endimensionell skildring av en krisdrabbad borgerlig själ.
Men han har hjälp: av framför allt Agneta Eckemyr som Hanna och Börje Ahlstedt som journalisten Börje.
Och mitt i den mörka helhetsbilden rymmer Kristoffers hus också kostliga kommentarer. Till psykoterapins avarter. Till den förmenta frigjordhetens irrgångar och till skandalpressens raljanta människoförakt.
Den är kort sagt rikare än en svensk spelfilm på mången god dag."
Elisabeth Sörenson i SvD:
"Filmens enda värme är koncentrerad till den mjuka slutbilden. Den visar på en möjlig mänsklig gemenskap. Ändå tycker jag Kristoffers hus är Forsbergs svartaste film. Misshandlingen som handlade om mentalvården var en upprörd film, men den var riktad mot ett visst område. I Kristoffers hus finns en sorg med vidare perspektiv. Med Thommy Berggren i rollen som den sökande och kämpande Kristoffer fördjupas bilden, får reliefverkan. Thommy Berggren och Börje Ahlstedt har en del gnistrande sekvenser tillsammans som representanter för alldeles skilda synsätt. Kristoffers hus är en film som bränner sig fast även om jag tycker att den är alltför behängd med mondäna attribut och alltför ivrigt hänger sig åt att lyfta fram det slappa och läbbiga i en torftig lyxvärld. Det förrycker proportionerna och gör det svårare att se vad Forsberg verkligen vill ha sagt."
Mårten Blomkvist i Expr tyckte bäst om fotot och musiken -- "när det gäller filmmusik ligger Sverige just nu en bit över det internationella snittet" -- och om Thommy Berggren skrev han att denne "visserligen är svensk films bäste stirrare, och över huvud taget en av våra bästa filmskådespelare, men man kan få för mycket av hans vackra halvprofil. (-)
Det är inte en film som strålar av originalitet, den här berättelsen om Kristoffer som kapslat in sin sårbarhet, tills han en dag stöter på någonting som får allt att välla fram. Det är inte dåligt, men det är ganska förutsägbart. Den är gjord på samma sätt som de flesta svenska filmer nu för tiden, där nästan varje replik skall följas av en djup och mättad tystand."
Mest kritisk, och mest välformulerad, var Jurgen Schildt i AB:
"I långa stycken är det som om vi beskådade en svensk och lösligare nyinspelning av Antonionis Blow-up. Liksom i Blow-up utgörs dekoren av en stålskodd modernism, kliniskt vita rumsytor mot vilka Agneta Eckemyr får spela upp sin förvirring. Liksom Antonioni nalkas Forsberg detta besvärande och samtida fenomen som kallas alienationen. Liksom hos Antonioni förekommer här en invävd kriminalgåta.
Och liksom Blow-up, slutligen, handlar filmen om fotografens förhållande till sina bilder. Vad föreställer de bakom det som syns? Vilken verklighet gömmer sig under negativen och förstoringarna? Hur mycket är fixeringsbilder eller optiska villor?
Anonioni, emellertid, använde gåtorna som någonting mer än gåtor, d v s som ett avstamp mot insikten om våra sinnens bedräglighet i den absurdaste av världar. Forsberg orkar inte fjärdedelen så långt. Hans film liknar en tomhet som i onödan gör anspråk på att ha ett innehåll."
Gunnar Rehlin i GT var mycket positiv:
"Så blir Forsbergs film en insiktsfull och engagerande inledning till en uppgörelse med hela samhället, en allegorisk berättelse om sjukdomssymptom och förtvivlade läkningsförsök. Filmen är rik på uppslagsändar, och mågna åskådare kan säkert läsa insig själva i den. Den inbjuder till många tolkningar. Thommy Berggren gör Kristoffer, och han är strålande. Han spelar öppet och naket, och övertygar till hundra procent."
Annika Gustafsson i SDS:
"Forsberg slår an en känsla som oroar och engagerar från första till sista bild och här finns också en bitsk underton av humor. Filmen överraskar, öppnar sig mot nya dimensioner och borrar sig allt djupare ned (-) men utan Thommy Berggren skulle det inte bli lika effektivt och trovärdigt. Kristoffers hus är nämligen i stor utsträckning hans film."
Carl-Eric Nordberg i Vi:
"Forsbergs regi är smakfull och välvårdad: raka linjer, rena ytor, sobra färger, utsökta bildkompositioner. Men blir inte denna stil underligt opersonlig? Speglar den inte oavsiktligt -- på sitt mer estetiska plan -- just den mondäna ytvärld som Forsberg vill kritisera?"
Ana Maria Narti i Chaplin var kluven. Inledningsvis skrev hon om "denna lågmälda och känsliga berättelse om en värld där allting döljs under ett täcke av konventionellt lugn och lögnaktig oberördhet", om att "Thommy Berggren gör ett perfekt porträtt av en självcentrerad neurotiker", om att allt "detta gestaltas med hjälp av välbyggd dramatisk struktur, vackra och kalla bilder och ett mycket skickligt spel".
Men, frågade hon sig:
"Det är kanske just denna professionella korrekthet som orsakar en otydlig otillfredsställelse. Hur annars kan man förklara den känsla man har medan man ser filmen, att man redan har sett just denna berättelse utformad på just detta sätt, att man hela tiden vet hur varje scen och hela filmen kommer att sluta? Varför kan ingenting i Kristoffers historia väcka förvåning, tvinga fram nya insikter, provocera nya reaktioner och nya tankar?
På alla möjliga sätt påminner filmen om andra korrekta svenska produktioner, som man ser med intresse men som försvinner ur minnet så snart man lämnat biosalongen."
Efter att under en rad av år ha blivit sammanblandad med två namnar, även de sysselsatta med film och TV, beslöt Lars Forsberg att från och med denna film kalla sig Lars Lennart Forsberg.
Forsberg (f 1933) har alltid idkat växelbruk mellan film och TV. Efter sin föregående långfilm, Måndagarna med Fanny (1977/13) blev det åter TV, en omdebatterad julkalender, men i januari 1978 kom han att läsa en roman av den finlandssvenske författaren Johan Bargum (f 1943) som kunde lämpa sig för film, "Tre två ett". Han for över till Finland för att diskutera projektet med författaren, men denne föreslog då i stället sin senaste bok, "Mörkrum", som just kommit ut. Forsberg läste -- och lät sig övertalas.
Hemkommen kontaktade Forsberg Vilgot Sjöman för ett manussamarbete, och vårvintern 1978 skrevs ett första manuskript som Filminstitutets nye producent Måns Reuterswärd blev intresserad av. Huvudrollen skrevs direkt för Thommy Berggren, men denne var inledningsvis inte intresserad. Först sedan han direkt involverats i manusarbetet, accepterade han rollen, och i juni 1978 kunde manus lämnas in till H1-fonden för produktionsgaranti. Budget 3,2 miljoner.
Produktionsgaranti beviljades, men som så ofta visade det sig att budgeten var för snålt tilltagen. 650 000 kronor fick läggas till, och i september sa Jörn Donner okey. Då var planeringsarbetet redan i full gång, ty den 2.10.1978 gick inspelningen i gång. Kontrakt med Bargum skrevs 5.10.1978 och med Lars Lennart Forsberg 6.10.1978!
Filminspelningen avslutades planenligt 22.12.1978, men några exteriörtagningar blev kvar till januari 1979. 50 000 m film hade då gått åt och budgeten slutade på 4 miljoner kronor. Filmen låg premiärklar till sommaren, men släpptes inte upp förrän i september. Det blev ingen större publiksuccé -- 60 000 besökare.
Våren 1980 fick filmen en hedersam inbjudan till "Un certain regard"-serien i det officiella Cannes-programmet men väckte inget internationellt intresse.
Filmen visades i svensk TV (TV2) 6.2.1983 och 7.3.1986.
Sverige | (64 inspelningsdagar) | 1978-09-27 | 1979-01-10 | |||
AB Europa Studio | Solna | (ateljé) | ||||
Kårsta | (= den amatörfilm som Helena visar Kristoffer) | |||||
Galleri Futura, Karlaplan 14 | Stockholm | (= galleriet) | ||||
Slottsvägen 9 | Djursholm | (= Kristoffers hus) | ||||
De Geersgatan 14, 2 trappor | Stockholm | (= Hannas lägenhet) | ||||
Bonnierhuset, Torsgatan 21 | Stockholm | (= tryckeriet och redaktionen) | ||||
KF-huset, Stadsgården 6, plan 10 | Stockholm | (= redaktionsfesten) | ||||
Skogskapellet, Skogskyrkogården | Stockholm | (= begravningskapellet interiör och exteriör) | ||||
Rindögatan 50 | Stockholm | (= grannfruns lägenhet och trapphus) | ||||
Valhallavägen | Stockholm | (diverse exteriörer) | ||||
Lidingö polisstation | Lidingö | (= polisstationen interiör) | ||||
Djurgårdsfärjan | Stockholm | |||||
Daghemmet Ymervägen 58 | Djursholm | (= Fridas daghem exteriör och interiör) | ||||
Restaurang Metropol, Sveavägen/Odengatan | Stockholm | (= krogen) | ||||
Hjortstigen 5 | Lidingö | (= Monas och Leifs sovrum) | ||||
Älta | Nacka | (= Helenas lägenhet) |
Sverigepremiär | 1979-09-19 | Victoria | Göteborg | Sverige | 98 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1979-09-19 | Palladium | Lund | Sverige | 98 min | ||
1979-09-19 | Camera | Malmö | Sverige | 98 min | ||
1979-09-19 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 98 min | ||
Urpremiär | 1979-09-19 | Victoria | Göteborg | Sverige | 98 min | |
1979-09-19 | Palladium | Lund | Sverige | 98 min | ||
1979-09-19 | Camera | Malmö | Sverige | 98 min | ||
1979-09-19 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 98 min | ||
TV-visning | 1983-02-06 | TV2 | Sverige | 94 min | ||
1986-03-07 | TV2 | Sverige | 94 min | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 1991-10-03 | 3=grovt repig. 6=kasserbar. Dock inga perf. skador i kopian. | ||||
TV-visning | 2004-05-16 | SVT1 | Sverige | 94 min | ||
Cinemateksvisning | 2014-03-22 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2014-03-22 |
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1980 | (bidrag om 330 963,25 kr) |
---|
DK Drama |
DK Konst, Målning, Teckning, Foto |
DK Relationer, Samliv |
DK Thriller |
Dagbok |
Dagis |
Djursholm |
Dödsfall |
Ensamhet |
Fotograf |
Fotomodell |
Lik |
Redaktion |
Reportage |
Se |
Skilsmässor |
Stockholm |
Utställning |
Veckotidning |
Välfärdssamhälle |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2673 |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Lågkontrastkopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2673 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild för OP |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | I-band effekter |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | I-band musik |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Thommy Berggren KRISTOFFERS HUS En film av Lars Lennart Forsberg |
Affischdesign | Olle Frankzen |
Design 2001 |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Thommy Berggren KRISTOFFERS HUS en film av Lars Lennart Forsberg |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Thommy Berggren Ny storroll i svensk film KRISTOFFERS HUS en film av Lars Lennart Forsberg |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Antal exemplar | 2 |
---|---|
Affischtitel | KRISTOFFERS HUS en film av Lars Lennart Forsberg |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mörkrum. Filmmanus byggt på en roman av Johan Bargum. Av Lars Lennart Forsberg och Vilgot Sjöman. |
Omfång | 147 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Kristoffers hus. Andra versionen. Filmen om K. Av Vilgot Sjöman, efter en roman av Johan Bargum. |
Omfång | 124 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mörkrum. 3:e versionen. |
Omfång | 112 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mörkrum. Upplösningen. Filmmanus byggt på en roman av Johan Bargum. Av Lars Lennart Forsberg och Vilgot Sjöman. |
Omfång | 147 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mörkrum. Filmmmanus byggt på en roman av Johan Bargum. Av Lars Lennart Forsberg och Vilgot Sjöman. |
Omfång | 147 s. + 3 s. lista på inspelningspersonal. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Kristoffers hus (Mörkrum). |
Omfång | 35 s. + 1 s. trailer. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Kristoffers hus (Mörkrum). |
Omfång | 35 s. + 1 s. trailer. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 30 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | La maison de Christophe. |
Omfång | 26 s. |
Språk | Franska |
Typ | Kringmaterial |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Färg papper | SET |
Bakombild papper | 5 |
Dia | SET |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |