Ont blod (1979)

Hazel Motes återvänder från ett krig på andra sidan jordklotet till sin hemtrakt i den amerikanska Södern. Han är hemlös och har ingen familj, och han är starkt präglad av en auktoritär och frireligiös uppfostran. I trots mot denna bakgrund börjar Hazel predika på gatorna för Kristi kyrka utan Kristus. Genom sin blinda revolt och rabiata styvnackighet kommer han i stark konflikt med den konservativa och religiösa omgivningen. Han vänder också sin hänsynslöshet inåt, mot sig själv, i självspäkningar och stympningar.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Vad Huston velat säga med denna durkdrivet hopknutna sydstatshistoria framgår inte utan vidare. Det är en tragedi med stilbrytningar åt det lättsammare hållet. Den varvar fantasin med övertydligheten, ögonvittnets harm med häcklarens ironier. Den ställer ramens verklighet mot figurernas overklighet eller åtminstone osannolikhet. Kanske menar Huston helt enkelt detta: att den amerikanska bygdereligiositeten är en så absurd angelägenhet att svavelsyran eller medlidandet kan kvitta lika." Jurgen Shildt i Aftonbladet

"I sin film "Ont blod" gör den gamle storregissören John Huston ett generalangrepp på Södern som social miljö och på dess religion.

Här skymtar den nya Söderns skyskrapor fram bara någon enstaka gång i bakgrunden. I stället möter vi ett vinterråttgrått landskap och slitna förfallna bakgatsmiljöer.

Sydstatsborna utmålas som degenererat imbecilla, rashatande, bigotta, religiöst fanatiska och helt kontaktlösa. En patetisk ung man som ägnat två år åt att försöka få kontakt med sina medmänniskor klär till slut ut sig i gorilladräkt när han ser barnens tindrande ögon inför möjligheten att skaka hand med en omkringresande uppvisningsapa.

Man kan känna sympati för Hustons önskan att ge ett korrektiv till den välmående "Dallas"-bilden av det nya Södern. Och visst är han ute i ett vällovligt syfte när han vill avslöja bluffen och kommersialismen i sydstatsreligionen.

Men det blir aldrig någon bra film. En gammal Hollywoodstjärna som Huston borde kunna berätta en tät och sammanhängande historia. Men kanske har han blivit så förblindad av hat och raseri att han förirrar sig i ovidkommande detaljer och långörer." Anders Mellbourn i Dagens Nyheter

""Ont Blod" är en ojämn film.

Trots att Hazel -- utmärkt spelad av Brad Dourif -- är en så stark personlighet att han skulle räcka till två normala filmer, verkar John Huston inte vilja släppa en enda av de många sidohandlingarna och birollerna. Varje figur, scen och idé skall utnyttjas till det yttersta.

Som kontrast till den vanligaste amerikanska filmen känns denna inställning både fräsch och lovvärd. Det är dock inte alltid Hustons fantasi och energi räcker till för detta ambitiösa företag, och då kan utvikningarna kännas både långa och tröttande.

Men det kan vara värt besväret, för det John Huston har att visa oss visas ingen annanstans." Mårten Blomkvist i Expressen

"John Huston är en regissör som gjort många intressanta och spännande filmer men som ändå aldrig riktigt skapat sig en profil som någon stor filmskapare. Möjligen är han nu vid 75 års ålder på väg att göra det för även om inte heller hans senaste film Ont Blod är något mästerverk, så är det en film med så mycket originalitet och berättarkänsla att den inte verkar vara gjord av en pensionerad konstnär utan snarare av en som är mitt uppe i sin konstnärliga gärning." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se