Originaltitel | Breaker Morant |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Sverigepremiär | 1981-09-14 |
Edward Woodward
löjtnant Harry Morant
Jack Thompson
major J F Thomas
John Waters
kapten Alfred Taylor
Bryan Brown
löjtnant Peter Handcock
Rod Mullinar
major Charles Bolton
Lewis Fitz-Gerald
löjtnant George Witton
Harry Harbord Morant är löjtnant i den engelska kolonialarmén, som bekämpar boerna i Sydafrika under det s k boer-kriget. Han och ett par andra officerare är egentligen hemmahörande i...
"Australien är en ivrigt filmproducerande kontinent. Men det är inte ofta som rullarna hittar vägen till vår nordliga avkrok. Men när så sker får vi vara tacksamma att det blir...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Foto |
|
Musik | |
Arkitekt | |
Klippning | |
Förlageförfattare |
Edward Woodward | löjtnant Harry Morant | ||
Jack Thompson | major J F Thomas | ||
John Waters | kapten Alfred Taylor | ||
Bryan Brown | löjtnant Peter Handcock | ||
Rod Mullinar | major Charles Bolton | ||
Lewis Fitz-Gerald | löjtnant George Witton | ||
Charles "Bud" Tingwell | överstelöjtnant Denny | ||
Terence Donovan | kapten Simon Hunt | ||
Vincent Ball | överste Ian Hamilton | ||
Frank Wilson | doktor Johnson | ||
Alan Cassell | Lord Kitchener | ||
Russell Kiefel | Christiaan Botha | ||
Judy Dick | Mrs Shiels | ||
Barbara West | Mrs Bristow | ||
Ray Meagher | fanjunkare Drummond | ||
Chris Haywood | korpral Sharp | ||
Rob Steele | kapten Robertson | ||
Chris Smith | skotsk sergeant | ||
Bruno Knez | missionär Hesse | ||
John Pfitzner | boerledaren | ||
Michael Procanin | Visser | ||
Ray Ball | domstolsreportern | ||
Wayner Bell | löjtnant Reed | ||
Halifa Cisse | svarte guiden | ||
Norm Currer | boersångaren | ||
Bridget Cornish | Hunts syster | ||
Ian Gray | musikanförare Thomas | ||
Sylvia Horseman | boerpianisten | ||
Dick Henderson | kapten Nicholson | ||
Alan Lovett | skotsk vaktpost | ||
Trever Mann | musikanförare Little | ||
Jon Nicholls | löjtnant Baxter | ||
Peter Osborn | ministern | ||
Rori Peterson | Feist | ||
Don Quin | Wittons far | ||
Ria Erskine | |||
Maria Reid | |||
Nellie Seidel | boerflickor | ||
Ron Rodger | ordonnansen | ||
Laurie Walton | generalauditören | ||
Hank Bernard | den store boern | ||
Elspeth Radford | Handcocks fru |
Produktionsbolag | South Australian Film Corp. | i samarb m | |
---|---|---|---|
Seven Network | |||
Australian Film Commission | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Europa Film | 1981 |
Harry Harbord Morant är löjtnant i den engelska kolonialarmén, som bekämpar boerna i Sydafrika under det s k boer-kriget. Han och ett par andra officerare är egentligen hemmahörande i Australien, men tjänstgör nu hos engelsmännen. Då det visar sig att en halv miljon engelska soldater inte kan kväsa den lilla tappra bondehären av holländar-ättlingar, ger överbefälhavaren Lord Kitchener diskret order muntligt att man skall börja avrätta krigsfångar, för att därmed söka skrämma boerna till underkastelse. Morant som fått sitt tillnamn "Breaker" tack vare sin skicklighet att rida in hästar, har en närmaste överordnad och vän, kapten Hunt, vars syster han varit förlovad med. Hunt får beskedet att man skall börja avrätta krigsfångar. Strax efteråt dödas han i ett bakhåll. När Morant finner sin väns döda kropp, ser han genast att denne har stympats svårt med en kniv innan han avlidit. Morant blir rasande och låter avrätta alla fångar han lyckas lägga vantarna på. En tysk missionär, som kan bli ett farligt vittne skjuts i ett bakhåll. Avrättningarna av fångar väcker bestörtning och i Tyskland blir man upprörd över mordet på den tyske missionären. Morant och hans kolleger arresteras och ställs inför en militärdomstol i Sydafrika. Eftersom kapten Hunt är död, finns det ingen som kan bevisa att man fått order från Kitchener att avrätta fångar. Kitchener och hans närmaste lierade överste Hamilton förnekar fegt all kännedom om denna order. På högre politiskt håll anses det bra att få de australiska officerarna fällda och avrättade för mord. På så vis får man bättre utgångsläge för kommande fredsförhandlingar med boerna. Ledamöterna av domstolen är korrumperade och löjtnant Morant och hans närmaste man Handcock döms till döden och arkebuseras sittande i var sin stol på en grön äng.
Censurnummer | 122323 |
---|---|
Datum | 1981-04-03 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2950 meter |
"Australien är en ivrigt filmproducerande kontinent. Men det är inte ofta som rullarna hittar vägen till vår nordliga avkrok.
Men när så sker får vi vara tacksamma att det blir med en så fullgången film som "Breaker Morant" -- "Ärans fält" på töntsvenska.
Med säkert handlag berättar Beresford historien -- byggd på en autentisk händelse -- om ett Dreyfus-fall i sekelskiftets Sydafrika." Jannike Åhlund i Aftonbladet
"Filmen skildrar också ett slags upptakt till vårt eget århundrades speciella stridsmetoder, med gerillakrig och involvering av civilbefolkningen som inte längre följer några gentlemannalagar.
"Ärans fält" är alltså en perspektivrik film.
Det fina är därvidlag att regissören Bruce Beresford inte förfaller till övertydlighet utan håller filmen i ett kraftfullt samlande grepp, där han genom klippningen låter filmens olika händelseplan skifta plats på ett både spännande och klargörande sätt fram till den tragiska finalen. Det är styvt gjort, och avgjort sevärt!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter
"Amktfullkomlighet, fantasilöshet och total brist på respekt för sina soldaters människovärde tycks ha varit typiska egenskaper hos höga officerare vid sekelskiftet. Vi har sett den absurda tragedin slutföras i flera filmer tidigare.
Hos Bruce Beresford har den en extra moralisk komplikation.
De anklagade är inga samvetsömma som flytt undan krigets kaos. De är skyldiga till den grymhet de anklagas för. Och den är inte mycket mindre än den de själva utsätts för.
Men den extra problematiken betonas knappast. I stället är "ärans fält" en stramt genomförd berättelse från den manligaste av världar, välspelad och välgjord in i detaljer." Bernt Eklund i Expressen
"Vad filmen egentligen handlar om är naturligtvis inte boerkriget utan skuldproblematiken, om den enskidle mot kollektivet, om krigets lagar och praktik ställda mot en abstrakt och absolut etik, om militärt hyckleri.
"Ärans fält" är en moralisk fabel som tack vare den skiclige regissören Bruce Beresford och genomgående professionella skådespelarinsatser aldrig blir moraliserande. Den kommer säkerligen att stanna kvar både i minnet och på reprisrepertoaren när mera bullrande filmer för länge sedan har glömts." Carl Rudbeck i Svenska Dagbladet
Sverigepremiär | 1981-09-14 | Rialto | Stockholm | Sverige | 108 min |
---|
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Cutting continuity |
---|
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 1 |
---|---|
Dia | 8 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|