Liten Ida (1981)

Media (1 st)

Originaltitel	Liten Ida
Svensk premiärtitel	Liten Ida
Samproduktionstitel	Liten Ida (Sverige)
Distributionstitel	Kleine Ida (Västtyskland) Lille Ida (Danmark) Poor Ida (USA) Little Ida (Storbritannien)

Regi	Laila Mikkelsen
Manus	Marit Paulsen (i samarbete med) Laila Mikkelsen (inspelningsmanus) Hans Welin (inspelningsmanus)
Produktionschef	Harald Ohrvik
Produktionsledare	Kirsten Bryhni
Projektledare	Svein Johansen Peter Kropénin (administration)
Foto	Hans Welin
Musik	Eyvind Solaas
Scenograf	Anders Barréus
Klippning	Peter Emanuel Falck (som Peter Falck)
Ljudtekniker	Mats Krüger Håkan Lindberg
Regiassistent	Trond Gaute Kristiansen
Scripta	Anne-Marie Nørholm
Inspelningsledare	Christian Berrum
Produktionsassistent	Merete Lindstad Arve Figenschow Elisabeth Lindekleiv
B-foto	Kjell Vassdal
Stillbildsfoto	Jørn Svendsen
Elektriker	Bjarne Kjos Arve Figenschow
Passare	Jarle Hole Per Berg
Ljussättare	Hans Rinning
Dirigent	Øivind Bergh
Dekor	Erik Magnussen
Snickare	Tom Olsen Lars Olson
Dekormålare	Egil Storeide Dagfinn Kleppan Bjørn Andersen
Rekvisita	Dag Alveberg
Kläder	Kari Elfstedt
Sömmerska	Laila Thorsrud
Smink	Anne Marie Stølen
Byggledare	Einar Hansen
Klädassistent	Bente Winter-Larsen
Klippassistent	Fred Sassebo
Ljudassistent	Arne Dypvik Peter Ekvall Morten Fridstrøm
Mixning	Bjørn Hansen
Övrig medarbetare	Petter Borgli (rekvisitaassistent) Pia Borgli (rekvisitaassistent) Svein Erik Enersen (rekvisitaassistent) Tone Braanen (sminkassistent) Odd Melkersen (sminkassistent) Per Mørk Gunnar Bøvollen Leif Arne Hansen Bjørnar Stefansen Øystein Borge

Sunniva Lindekleiv	Ida, sju år
Lise Fjeldstad	hennes mamma
Arne Lindtner Næss	nya pappan, SS-officer
Howard Halvorsen	Bjørn, Idas äldre bror
Minken Fosheim	Helga, Idas storasyster
Ellen Westerfjell	Reija
Rønnaug Alten	mor Revåsen
Gunnar Olram	gubben Revåsen
Anne Lise Tangstad	orgeldamen på söndagsskolan
Odd Remen	söndagsskolläraren
Erik Hivju	en tysk soldat
Randi Koch	Reijas mor
Jan Erik Aune	en tysk officer
Anne Toft Olsen	kockan
Bernt Erik Lindekleiv	den ryske fången som får en brödbit av Ida
Sverre Axelsen	tysk underofficer
Hildur Solberg	flickan med dockan
Roar Westeraas	dräng hos paret på Revåsen
Rune Dybedahl
Mette Lange-Nielsen (som Mette Lange Nielsen)

Produktionsbolag	Norsk Film A/S
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994	manusrätt utgick 2006
	AB Svensk Filmindustri	1982
Laboratorium	AB Film-Labor
Övrigt bolag	Kommunernes Filmcentral A/S		(norsk distributör)

Det är i Nordnorge 1944, berättar en text.

Lilla Ida kommer med sin äldre bror Björn och mamma till en samling barackliknande hus, där de flyttar in i en lyhörd källarvåning. Mamma säger att hon är glad över att de äntligen ska vara tillsammans igen. Ida undrar var den nye pappan finns. Han är borta på permission, säger mamma.

De andra barnen i området vill inte ha med Ida att göra. Tyskunge! ropar de efter henne.

På kvällen vill hon sova i mammas säng, men mamma säger nej.

Ida står på ett vidsträckt fält ett stycke från ett högt stängsel. En tysk soldat patrullerar innanför stängslet. Hon går fram till honom och säger att mor arbetar här. Soldaten släpper in henne.

Hon besöker modern i en tvättstuga. Sedan ser hon en grupp fångar stappla fram på den leriga marken. En soldat schasar bort henne.

Hon berättar för Björn om fångarna och soldaterna. Det är åt soldaterna mor lagar mat, säger han.

En larmsignal ljuder i natten. I ett välfyllt skyddsrum sitter Ida tillsammans med mamma. Det hörs ljudliga viskningar om tyskhoran.

En kväll har mamma med sig några ägg från arbetet. Hon rör ut dem med socker. Hon och Ida låter sig väl smaka. Men Björn vill inget ha.

Sedan reser Björn hemifrån.

Ida besöker söndagsskolan. När hon sätter sig på en bänk långt bak, lämnar de andra barnen bänken och söker upp nya platser.

På stranden träffar Ida en äldre flicka som samlar bränsle. Tyskarna har tagit hennes far, och hon blir upprörd, när hon får veta var Ida bor. Men det kan förstås inte Ida hjälpa. Flickan berättar att hon heter Reija.

Ida säger till mamma att de tyska soldaterna slår fångarna.

Mamma ger henne smisk på stjärten och ropar samtidigt: Du har inte sett något.

Ida frågar mamma vad en tyskertös är för något. Men jag älskar honom, säger mamma och börjar gråta. Jag kan inte leva ensam. Det bara blev så.

Ida ger sin docka smisk och skriker: Du ljuger och ljuger och ljuger.

Ida har följt med Reija hem - där det vimlar av tyska soldater. De för bort Reijas mor.

Ida är i fånglägret. Hon sitter och tuggar på ett stycke bröd. Bakom ett stängsel ser hon en ensam fånge som mödosamt gräver med en spade. Hon ser sig om, springer fram till stängslet och kastar in sitt bröd. Han tackar på ryska.

Ida är finklädd när den nye pappan kommer tillbaka från permissionen i Tyskland. Han har med sig paket till både mamma och Ida. Ida får en fin docka som hon genast placerar på en byrå. Så att den inte blir smutsig, säger hon.

På natten kommer Ida in till mamma och den nye pappan som ligger i mammas smala säng. Mamma leder Ida tillbaka till hennes egen säng.

Ida väcks ur en mardröm av mamma som säger att nu går det inte längre. Ida måste resa bort.

Ida kommer till en äldre bondkvinna och hennes man på den ensligt belägna gården Revåsen. De två behandlar varandra barskt, men mot Ida visar de också varmare sidor. Mest är det kvinnan som ägnar sig åt flickan.

En dag upptäcker Ida att det finns radio på gården. Det är ju farligt, säger hon. Ja, om tyskarna får veta det, svarar kvinnan.

Det kommer ett brev från mamma. Hon kallar på Ida. Storasyster har kommit hem från Tyskland.

Hemma i källarvåningen bevittnar Ida en uppsluppen fest. Tyska soldater roar sig med hennes vuxna syster och mamma.

Ida försöker sova. Men i mörkret bredvid henne ligger systern och en soldat omslingrade. Mamma kommer in, börjar skrika och försöker skilja paret åt.

Vid ett frukostbord sitter mamma, Ida och hennes syster. Inte ett ord blir sagt. Ida tar sin ryggsäck och går.

Tillbaka på Revåsen berättar bondkvinnan för Ida om sina döda barn. Jag ska ha hundra barn, när jag blir stor, säger Ida.

På radion kommer fredsbudet: Norge är åter ett fritt land!

Ida skickas hem.

Hon får bevittna hur en man klipper av mamma allt hår.

Hon ser hur fångarna släpps fria ur lägret.

Hon gör sig fin och går ut på stan med en girland av små norska flaggor runt halsen. Överallt hörs nationalsången. Hon niger artigt för en tant - som ger henne en örfil och sliter bort flaggorna.

Hemma väter Ida en handduk och baddar ansiktet.

Censurnummer	123060
Datum	1982-01-13
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2170 meter
Kommentar	Aktlängder: 450-460-510-490-260 m.

Bildformat	1.85:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2165 meter
Längd i minuter	79 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

De svenska kritikerna tog till sig Liten Ida i starkt berömmande ordalag. Efter urprmiären hade de norska kritikerna visat sig betydligt svalare.

Elisabeth Sörenson, SvD: "Liten Ida är en film som uppmärksammats mer utomlands än i regissören Laila Mikkelsens hemland Norge. Det beror väl på den gamla vanliga bristen på generositet mot egna profeter. Men kanske tillkommer också något annat: Liten Ida river i ännu inte läkta sår efter den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget. (-)

Det blir patetiskt ibland, men det är patetik som verkligheten stundom tillhandahåller och som blir särskilt upprivande när dess centrum är ett skyddslöst barn. Också när Laila Mikkelsen, som i skildringen av en fyllfest, tar till litet grova och enkla effekter behåller hon sin spiksäkra känsla och känslighet för barnets reaktioner.

Hon ger oss också tillfälle att andas ut. När mamman skickar Ida till en fosterfamilj på landsbygden anar man det värsta men här faller ett oväntat ljus in: i bondkvinnan 'Mor Revåsen', som för ett livslångt krig med sin gubbe, får Ida en vän, sträv men varm. Rønnaug Alten ger rollen ett slags okuvlig och tidlös mänsklig värdighet. (-)

Laila Mikkelsen har tecknat en tidsbild och lyft fram en konkret situation men samtidigt har hon åstadkommit en barnskildring av stor allmängiltighet. Vi behöver ständigt påminnas om barnens utlämnade situation i en värld av vuxna. Jag vägrar att hålla med dem som kallar Liten Ida en smal film. För ingen som står barn nära kan den vara 'smal'."

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Liten Ida är inte enbart en beskrivning av några öden i ett ockuperat land, utan också en berättelse om barndom och om en värld sedd med ett barns iakttagande, avslöjande ögon. Ida är utstött och tror sig därför vara annorlunda. Hon förstår en del, men begriper inte allt. (-)

Det är oerhört spännande att se hur hon tar sig igenom den frusna vardagen, utan att ge upp hoppet om gemenskap och värme. Hon möter mammans tyske vän och är reserverad. Hon närmar sig barnen på lekplatsen och stöts bort. Den svältande fången bakom taggtrådsstängslet ger hon sitt bröd. Kärlek och värme får hon av bondgumman, som till slut tar hand om henne, när livet i byn blir för hårt. Alla dessa möten är laddade av tysta budskap.

Det är häpnadsväckande hur denna lilla figur med sina korviga strumpor, sitt stripiga hår och med trasdockan tryckt i famnen, lyckas spegla en hel vuxenvärld och en hel barndom i sin kantiga kropp.

Laila Mikkelsen är inte bara en skicklig personinstruktör. Landskapet, 40-talet, miljön och musiken ger helhet och djup åt skildringen. Mikkelsen berättar utan pekpinnar och med en brutal realism i handlingen och en mjukhet i känslan som imponerar stort.

Liten Ida (-) upprör och berör och den har någonting att berätta för unga människor och för dem som upplevde krigsåren."

Maaret Koskinen, Chaplin: "Filmen är något så ovanligt som ett slags tragisk pikaresk med barnsliga förtecken. I den klassiska pikaresken betraktas samhället nerifrån i figurativ mening. I Liten Ida blir detta perspektiv mer bokstavligt: Barnet som vandrar omkring i de vuxnas grymma värld. (Detta speglas f ö också fint i att kameran filmen igenom konsekvent befinner sig i Idas ögonhöjd.) (-)

Kriget tillåts i all sin påtaglighet förbli ett krig samtidigt som det, genom det individuella barnet Ida, står för den skrämmande och oförståeliga omvärld alla barn utsätts för.

Såtillvida liknar Liten Ida Tarkovskijs Ivans barndom. Lyhört och samtidigt återhållsamt har Mikkelsen hittat en fruktbar balans mellan Idas inre och yttre värld. Varken den inre eller yttre världen reduceras i förhållande till varandra.

Därtill kommer att filmen, sitt ämne till trots, långt ifrån är uppgiven. I filmens början räddar Ida sitt alter ego, dockan, ur vattnet, och i filmens långa slutscen blir Idas ansiktstvätt ett slags rituellt, andligt reningsbad, som sköljde hon av sig nederlagets smuts - både det förgångnas och framtidens.

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Liten Ida" av Marit Paulsen (f 1939) utkom 1979.

1981/82 års guldbagge för bästa kvinnliga skådespelerska delades mellan Sunniva Lindekleiv, Lise Fjeldstad och Rønnaug Alten i Liten Ida.

Originaltitel	Liten Ida (Roman)
Författare	Marit Paulsen

		Norge		1980	1980
Norsk Film A/S	Jar		(ateljé)
	Brønnøysund		(exteriörer)
	Oslo		(exteriörer)

Urpremiär	1981-03-05		Brønnøysund	Norge	79 min
Sverigepremiär	1982-03-01	Bostock	Stockholm	Sverige	79 min
TV-visning	1984-01-19	TV1		Sverige	76 min
	1995-12-27	TV4		Sverige	76 min
	1996-06-09	TV4		Sverige	76 min
	2004-11-23	SVT1		Sverige	76 min

Originaltitel	Ja, vi elsker dette landet
Kompositör	Rikard Nordraak	(1864)
Textförfattare	Bjørnstjerne Bjørnson	(norsk text 1859)

Guldbagge	Stockholm	1982	Bästa skådespelerska	Sunniva Lindekleiv
	Stockholm	1982	Bästa skådespelerska	Lise Fjeldstad
	Stockholm	1982	Bästa skådespelerska	Rønnaug Alten
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1982			(bidrag om 381 979,25 kr)

DK Drama

DK Litterära förlagor

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2164

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2164

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2164

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2164

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Barndomens vår eller Liten Ida. Marit Paulsen febr. 1979.
Omfång	113 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Little Ida by Marit Paulsen. First draft.
Omfång	113 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Liten Ida.
Omfång	14 s. + 1 s. censurbeskrivning.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Norsk dialogliste. Liten Ida.
Omfång	28 s.
Språk	Norska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Growing up.
Omfång	25 s.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	14
Färg papper	SET
Bakombild papper	1
Dia	4
Album	Nej

Typ	Program folio
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Norska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska