Försvunnen (1982)

Natten den 16 september 1973 försvinner amerikanen Charles Horman från sitt hem i ett latinamerikanskt land. Hans far Ed Horman får inget tillfredsställande svar från amerikanska utrikesdepartementet eller sin senator om vad som kan ha hänt sonen. Ed flyger till landet där han träffar Charles' hustru Beth. De besöker olika myndigheter men får inga besked. Till slut lyckas konsul Phil Putnam möjliggöra så att Ed och Beth får besöka sjukhus, bårhus och fängelsestadion för att leta efter Charles. Men inga spår efter honom finns. Då leder journalisten Kate Newman Ed till en före detta polisofficer, Paris, vilken berättar att Charles måste "försvinna" eftersom han visste för mycket. Informationer från Charles' vän Terry -- innan hon flydde till USA -- tillsammans med Charles' anteckningsböcker ger vid handen att Andrew Babcock, en pensionerad man från marinen på särskilt uppdrag, pratat bredvid munnen och antytt att amerikansk militär hjälpt till vid den nyligen genomförda militärkuppen i landet. Konfronterad med dessa informationer meddelar ambassadören att Charles' kropp hittats. Strax innan har en journalist, Cross, påstått sig ha "sett" Charles bland rebellerna i norr. Ed som hotar med att stämma får en räkning på §931.14 för hemforsling av kroppen. (Ed Horman stämde 11 regeringstjänstemän för delaktighet och medvållande till sonens död. Kroppen kvarhölls i 7 månader vilket omöjliggjorde en obduktion. Efter år av processande klassades all information för och emot som statshemligheter. Målet avskrevs.)

Pressreaktion Svensk filmografi

"I den chilenska ormgropen står fadern och undersökaren Jack Lemmon som en mot alla. Han liknar en Frank Capra-hjälte från 30-talet. Hos honom frodas naiviteten och den demokratiska förtröstan jämsides med målmedvetenheten och den vidöppna rörelsen. Det är en avvägd och genomarbetad rollbild, fjärran från Lemmons vedertagna och frustrerade lustigkurrar.

Lemmon, med sin frågvishet, blir ankaret och mittpunkten i den här historien. Men det finns några människor, för att nu ge dem en förskönande omskrivning, som fastnar lättare i minnet.

Jag tänker på de ansiktslösa mördarna, de halvdebila drängarna som utrustats med en uniform och en kpist och som rensar Santiagos gator i tron att detta äntligen är vilda västern. Vi ser dem aldrig i ögonen. Vi ser bara deras spår.

Diktatorer, i Chile som i Tredje riket, har fysiskt sett alltid rena händer. De ser dödsdomarna men inte liken, ordersedlarna men inte blodet eller de anhöriga. Utan de tjänstvilliga slaktardrängarna skulle diktatorena stå sig slätt. Vad får drängarna att fungera? Hur ser de ut inuti? Vilka sociala och undermänskliga revanschbegär är det som föder deras handlingar?

Frågan är på en gång global och förgrovad och avgrundsdjup. Costa-Gavras ställer den. Hans film blir framför allt en film om drängarna utan ansikten." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Nu blir det för mig politiskt väsentliga med filmen amerikanskt. Mötet mellan 68-generationen och dess konventionella och småkonservativa förälder (både utomordentligt personifierade av Spissy Spacek och Jack Lemmon) i Chiles militära kupphelvete har ett budskap framför allt till 1980-talets och Reagans USA.

Skall grupperna i mitten och till vänster i amerikansk politik kunna erbjuda ett alternativ till nykonservatismen, behöver de krafter som splittrades i slutet av 1960-talet återfinna varandra. Det är det som Costa-Gavras låter ske i sin film, när två amerikanska generationer som de senaste 15 åren misstrott och till och med föraktat varandra sakta förenas i ömsesidig respekt.

Det är styvt av utlänningen Costa-Gavras att så insiktsfullt träffa rätt politiska stämningsläge när han här gör sin första USA-producerade film." Anders Mellbourn i Dagens Nyheter

""Försvunnen" är professionellt och medryckande iscensatt. Skildringen av en total diktatur där militären bokstavligen gör vad den vill är kusligt övertygande.

Men det som är filmens centrum -- den oskuldsfulle Hormans (Jack Lemmon) konfrontation med verkligheten -- känns lite blekt.

För politiskt medvetne européen Costa-Gavras har den fantastiskt naive amerikanen Horman förblivit bara en typ, ett offer, som Costa-Gavras endast på ett ytligt plan kan förstå och engagera sig för.

Då förblir också åskådarens engagemang ganska ytligt. Men kanske begär jag för mycket.

"Försvunnen" är en intelligent och spännande film som på ett hederligt sätt skildrar ett verkligt drama så att det vid några tillfällen, till exempel den slutliga konfrontation då ambassadtjänstemännen lättar på masken och förtäckt varnar vem det vara må för att gå ivägen för "amerikanska intressen", bränner till ordentligt.

Det är faktiskt inte illa." Mårten Blomkvist i Expressen

""Försvunnen" är en mycket välkomponerad film, där nya element skjuts in undan för undan och ger betraktaren nya utsiktspunkter, historien fler dimensioner. Många strömfåror flyter samman utan att klarheten och överskådligheten förloras." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se