Sången om Sibirien (1980)

Filmen omspänner tre generationer och börjar under tsartiden. Revolutionären Rodion, som flytt från fängelset i Tobolsk, kommer till byn Elan där han göms av familjen Ustjutanun. Det är en fattig familj som förtrycks av den rikare Solomin. Pojken i den förra familjen växer upp och deltar i revolutionen. Han återkommer som partiarbetare med sin lille son, men mördas av en medlem i familjen Solomin. Sonen, Alexej, placeras på barnhem. Han återvänder, men bara för att ganska snart dra ut i andra världskriget. När kriget är slut återkommer Alexej som ledare för ett team oljeborrare. De ska rädda byn Elan genom att hitta olja. De lyckas till slut, men Alexej dör i en oljebrand.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Lysande är de ljus av tajgans sommar. I trollskogens dunkel är de skuggor. Bilden av dem är bilden av ett Sibirien som inte är någon historiematerialistisk verklighet lik. Det är myt och dikt och lockelse av något på en gång nära och oåtkomligt.

Filmen är i hög grad detsamma.

Pliktskyldigast uppställer den här och var sina symboliska monument över det kommunistiska framåtskridandet. Men det minnesvärda med den är något annat. Det är dess närhet till en värld ännu orörd av den snöda nyttans prospekterare. Dröm råder här. Det fantastiska. Några kallar det frihet." Mario Grut i Aftonbladet

"Det är en på sitt sätt imponerande uppvisning, ett brett måleri med både vemodig skönhet och våldsamma kraftutbrott som fångar in en landsändas förvandling.

Men samtidigt är Michalkov Kontchalovsky en alltför konventionell filmskapare för att åstadkomma mer än en samling lysande planscher. Hans yviga stil blir lätt ihålig, personerna angår en aldrig på allvar. Han glorifierar och förtiger en massa sanningar, faller in i den patriotiska propagandastilen och liknar ibland en poetisk fjäril som fångats i den socialrealistiska håven.

"Sången om Sibirien" känns både levande och död i sin väldiga bildmassa. För de levande vibrationerna från en av vår tids gigantiska omvälvningar kan man naturligtvis se den!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

""Sången om Sibirien" är ett storverk -- vacker och väldig, helt i linje med ryska berättartraditioner." Bernt Eklund i Expressen

"Trots det bitvis tråkigt uppbyggliga sovjetiska och längden är det ett okänt, fantastiskt liv vi får se. För det är också en film om Moder Ryssland i dag, så här ser den berättelse ut som skapades på uppdrag till den sovjetiska filmens 60-årsdag häromåret." Marie Olofsson i Stockholms Tidningen

"Mycket i Sången om Sibirien är traditionellt och officiöst planschverk och på grund av ett dåligt sammanhållet manus känns filmen ofta både utdragen och rapsodisk. Under filmens sista timme, som tar upp 50- och 60-talen med oljeborrarens äventyr, blir det mera liv i berättelsen och med hjälp av burlesk humor och det traditionella ryska vemodet blir det riktigt njutbart. Detta med tanke på hur litet vi får se här i landet av sovjetisk filmkonst så är Sången om Sibirien värd att ta del av." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se