Franska väninnor (1983)

Léna och Michel träffades som flyktingar under andra världskriget och Madeleine och Costa blev bekanta på Befrielsedagen. Några år senare träffas de båda kvinnorna på en skolavslutning för deras barn och sympati uppstår. De båda familjerna börjar umgås och Lénas och Madeleines ömsesidiga sympati djupnar. Till sist lämnar de sina respektive män för att leva tillsammans.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Regissören Diane Kurys antyder att det är sin egen mors historia hon berättar. Det är intressant med dessa döttrar, som nu börjar berätta om sina mödrar och därmed fångar upp ett stycke nutidshistoria ur kvinnoperspektiv. Hela tiden slår det mig hur ovana vi är vid detta perspektiv, att kvinnors vardag och vänskap står i centrum.

"Franska vänninnor" låter handlingsförloppet föras fram i ett ganska makligt tempo till filmens sista tredjedel då det börjar bränna till.

Till Margarethe von Trottas konstnärlighet och mångtydighet når inte Diane Kurys upp, men hennes film har en fin och äkta ton." Gunilla Boëthius i Aftonbladet

"En kvinnlig frigörelsehistoria alltså, och vid en tidpunkt när sådana var mer ovanliga än i dag. Men det märkligaste är kanske Kurys sätt att berätta om den utan att göra kvinnorna i filmen särskilt spännande eller sympatiska.

Isabelle Hupperts Lena, som det framför allt handlar om, är en alldalglig typ vars enda dröm är att tillsammans med Madeleine öppna en boutique, vilket de förbereder genom att åka på modevisningar i Paris.

Några feministiska hjältinnor av mer engagerande typ är de förvisso inte. Men det gör inte deras frigörelsebehov mindre intressant, tvärtom får det genom alldagligheten en viss fascinerande allmängiltighet.

Och finns det en speciell kvinnlig dramaturgi, som i motsats till männens raka berättande låter handlingen framflyta i spiraler och cirkelrörelser, är "Franska väninnor" ett utmärkt exempel på det.

Här avbildas borgerligt familjeliv genom återkommande småepisoder -- utflykter, födelsedagsfester, umgänge och banala händelser -- där den avgörande förändringen bara långsamt kommer i dagen." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Franska väninnor" följer några vardagsmänniskor och deras svårigheter med varandra. Osentimentalt men medkännande lättillgängligt och med en äkthet i tonen som gör även de hopplösa karlarna trovärdiga. Som bild av kvinnlig frigörelse är den säkert giltig även i 80-talet." Bernt Eklund i Expressen

"Det är ett starkt levande 50-tal i bilderna och ibland också i replikerna ("drick inte vattnet unge, då får du polio").

Men storyn har man hört förut, och denna allt befriande kvinnogemenskap börjar bli ett orealistiskt, uppblåst ideal.

All denna frihet, att rymma till Paris och börja ett nytt liv efter 30, var ju inte så allena saliggörande som man kunde tro på 50-talet. Nu 30 år senare sitter jag istället och tycker synd om männen som överges, berövas sina barn och sitter kvar i landsortshålan med sina vinpavor.

Dessa ofelbara kvinnliga martyrer och hjältinnor som visas i diverse "kvinnofilmer" börjar bli lite tröttsamma -- man stöter liksom aldrig på dem i verkliga livet." Britta Svensson i Stockholms Tidningen

"Isabelle Huppert och Miou Miou presterar ett utsökt spel, övertygande i sin vänskap och ömsesidiga sympati liksom i sin av epoken präglade framtoning. Huppert är i vissa scener ett under av ung tantighet i pälsar och hattar -- man upptäcker lätt förfärad att det också på andra plan än modets vilade en tantighet över hela 1950-talet.

Det är framför allt i och kring Lenas och Michels äktenskap som epoken speglas i all sin hejdlösa materialism, sin oavbrutna standardhöjning och sin tomhet. Han står för jobbet och hon för kraven och kärleken mår inte bra. Hans smärta blir ändå stor när hon går och man kan förstå honom. Diane Kurys lägger inte alla sina sympatier på den ena parten, hon försöker visa hur det kunde vara. Hennes förmåga att återskapa tidsandan är så mycket märkligare som hon inte var med. Hon är tillräckligt ung för att kunna säga "min film handlar om våra mödrars generation"." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se