Call Me Madame Maestro (2021)

"Vad händer när en förändring sker? Varför sker den och hur? Vi låter världen darra en smula. En film om musikens makt och kraft. En film som fångar och förmedlar erfarenheter från den klassiska musikvärlden, sett ur kvinnans blick, i perspektiv av 30 år. För 30 år sedan mötte regissören Christina Olofson dirigenter från Sverige, Norge, Ryssland och USA. Kvinnor som skapade historia. Nu är det dags att återvända. Samtidens dirigent – vad berättar hon?" Produktionsbolagets synopsis.

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick betyg av nio av våra 15 källor. Betygen rörde sig mellan treor upp till högsta betyg fem. Det gör att snittbetyget hamnar en bra bit över medelbetyget tre.

Rosemari Södergren, Kulturbloggen, betyg 5: “En av de bästa dokumentärfilmer jag sett på länge, med massor av underbar musik, med både hopp och varningar. Denna film lyfter fram och låter oss möta några kvinnor som är dirigenter. Dirigenternas värld är helt klart ett område där kvinnor haft svårt att bli accepterade. I filmen får vi möta några av de kvinnor som trots allt motstånd tagit plats på dirigentens plats och fått leda orkestrar. Men motståndet är inte övervunnit.”

Eva Af Geijerstam, Dagens Nyheter, betyg 4: ”Det är fängslande och stundtals djupt gripande att möta dessa kvinnor ansikte mot ansikte, i stället för att som åhörare och åskådare bara se deras ryggar och taktpinnens rörelser i marginalerna. På köpet följer helt naturligt musiken de arbetar med. Från Tjajkovskijs ”Pathétiquesymfoni”, via Marit Strindlunds repetitioner av Turnages ”Coraline” på Folkoperan till Victoria Bonds arbete i Baden-Baden med sin nyskrivna opera ”Clara” om Clara Schumann.”

Annika Gustafsson, Sydsvenskan, betyg 4: ”Det är många röster, många vittnesmål och tankar vilka gör filmen oavbrutet intressant och sevärd. Här klipps in avsnitt från ”Dirigenterna” som kommenteras av de medverkande. Det blir rörande och tårar faller, eftersom det i JoAnn Fallettas fall spelade en avgörande roll för hennes fortsatta karriär. I ett klipp möter vi Malmös Ortrud Mann, död 2006, och aktuell i Malmö stadsteaters och Malmö Lives fiktiva uppsättning om hennes första tid på Hipp. En hel del har givetvis förändrats till det bättre under de trettio åren. Samtidigt känner de unga igen sig i överraskande mycket från de äldre kollegernas erfarenheter. ”Glastaket har ännu inte krossats” – alla skriver under på det.”

Karolina Fjellborg, Aftonbladet, betyg 3: ”Det handlar om tystnadskultur, trakasserier och glastak som ännu inte är spräckta, om att motarbetas, inte få bära byxor, och om att alltid behöva vara bättre än manliga ”mycket stora medelmåttor”. Men också om konsten, passionen och kraften i musiken, och om förebilder som har inspirerat och öppnat dörrar som tidigare har varit stängda. Vissa citat, som ”arkitektur är frusen musik”, ”inga svarta människor i orkestern” och ”maestromyten är död”, får ligga en stund som röd text i bilden, som för att hinna smälta in.”

Mats Johnson, Göteborgsposten, betyg 3: ”Min främsta invändning mot ”Call me Madame Maestro” är att dokumentären ofta tenderar att bli en tv-mässig intervjufilm när musiken tydligare borde ha stått i centrum. För som en av tjejerna säger: Att dirigera är som att bada i fantastisk klassisk musik.”

Genomsnittsbetyg: 3,56

Källor och betyg

Svenska Dagbladet - 4

Dagens Nyheter - 4

Göteborgs-Posten - 3

Sydsvenskan - 4

Aftonbladet - 3

Kulturbloggen - 5

SVT Kulturnyheterna -

TV4 Nyhetsmorgon -

SR Kulturnytt -

Filmtopp - 3

Moviezine -

TT -

P4 Björns Filmguide –

Västerbottens-Kuriren - 3

Nöjesguiden - 4

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se