Okänd soldat (1985)

Finland 1940. En ny årsklass inkallas till militärtjänst på grund av skärpningen i det internationella läget. Finska vinterkriget är precis slut. I en östfinländsk garnison samlas unga pojkar från olika håll på den finska landsbygden. De ska bli soldater i Finlands armé. Vi får följa en k-pistpluton: Koskela, Hietanen, Rahikainen, Lahtinen, Riitaoja, Lehto, Kariluoto, Vanhala . . . Namnen och ansiktena är många. Soldatutbildningen går medvetet in för att förinta individens identitet. Den förstärker tron på auktoriteter, strävar till utjämning och eliminering av personligheten. Den gör människan till en del av den blinda lydnadens maskineri samtidigt som den skapar en fysisk och psykisk beredskap för det omänskliga tryck en människa utsätts för i krig. Krig utbryter. De nyss utbildade unga männen förs till fronten utan några förklaringar. Krigets verkliga ansikte blottas för dem: Köld, hunger, en ständig utmattning och konstant fasa för döden som hela tiden är närvarande.

Pressreaktion Svensk filmografi

"I bataljscenerna har Mollberg gett oss sitt finländska Guernica. Jag vet mig inte ha sett någon krigsfilm där vi på samma sätt känt oss delaktiga, närvarande, inknuffade som meniga mitt i helvetets innersta krets. Vad Mollberg demonstrerar är inte kriget som schackspel -- den detaljen ombesörjer sen gammalt Hollywood med sin blandning av patriotism och scoutaktig förblindelse -- utan kriget som kaos och nederlag och inferno, kriget reducerat till en serie stympningar och mänskliga paket.

Liksom föregångaren är detta en film som förefaller sprungen ur Aleksis Kivis och Diktonius granitgrunder. Mer än föregångaren, vågar jag påstå, betraktar den kriget ur det lågperspektiv som är det enda giltiga perspektivet, och det enda rimliga. Den glorifierar ingenting, den ordar aldrig om äran och hjältarna (som inte existerar) eller om fosterlandet (som tillhör festtalarna). Men den säger allt och litet till om det glödande hantverk där varje inblandad är besatt av byxångesten och den enda föresatsen att komma undan med tarmarna i behåll.

Och mitt i alltsammans, så sällsamt det låter, frodas den branta galghumorn. Jämsides med en krigisk absurdism med dragningar åt "Moment 22"." Jurgen Schildt i Aftonbladet

""Okänd soldat" följer en kulspruteplutons öden under fortsättningskriget mot Sovjetunionen 1941 till 1944. Finland har gått in i striden med den tyska stormvinden i ryggen. Man vill återta vad som förlorades i vinterkriget, på sina håll drömmer man om ett Stor-Finland ända bort till Ural.

Om verkligheten bakom dessa storslagna planer berättar "Okänd soldat" på marknivå, bokstavligt talat krälande i den finska skogsbacken. Herrarna styr och ställer och soldaterna betalar priset. De såras, skriker och dör medan Mollberg dröjer vid de sargade kroparna utan att ett ögonblick förfalla till otillbörligt frosseri.

Han berättar konstlöst, utan musik, om de stridandes egna upplevelser, och de unga okända aktörerna gör hans film till en berättelse om de unga okända i ett meningslöst krig.

För den skull gör han dem inte enbart sympatiska. Till den realistiska skärpan i Mollbergs film hör att även finska gossar kan plundra fiendelik, skjuta fångar och roffa åt sig krigsbyte.

Däremot berövas de inte vissa heroiska drag. Hos Mollberg slåss den finske soldaten lika modigt och självuppoffrande som någonsin hos Runeberg. Må vara att kämpar som Lehto och Rokka ger fan i arméns och fosterlandets ära, men de är ena satar att kriga när det behövs.

Vill man skildra krig utan dessa skjutusan till karlar får man gå någon annanstans än till Linnas roman. I all sin nakenhet är den ett äreminne över den obändige finske soldaten och varje filmatisering får oundvikligen detta heroiska drag över sig." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Ryssen vinner, men i Mollbergs krig kommer finnen inte i mål som god tvåa. Han går mot katastrofen, mot den högst personliga undergången -- och det är en hemsk vandring.

Mollberg skildrar den lugnt och sakligt, utmärkt assisterad av fotografen Esa Vourinen.

Hans film är tung. Den pressar ner sin åskådare, mal honom i timmar -- alltmedan soldaterna skruvas ner i lera och uppgivenhet.

Och i den rörelsen djupnar de sociala och mänskliga motsättningar som finns i berättelsens grund.

Och den pacifistiska tonen skärps.

Mollberg har gjort en bra film." Bernt Eklund i Expressen

"Rauni Mollbergs film är förutom att vara pacifistisk också en berättelse som vill visa att kriget födde ondska på båda sidor. Skapade en nödvändig sammanhållning av individuella orsaker där hjältemod, feghet, meningslösa offer och sådana som räddade kamraters liv sammantaget resulterade i nationell tragedi och mänskligt lidande -- den skära intryckningshuden stod inte emot de skarpa kulorna.

Rauni Mollberg har valt att berätta sin film med en extremt rörlig kamera som följer, går, springer med och mellan de stridande. Som återvänder och stannar upp, fastnar på de stupade och deras efterlämnade tillhörigheter. Det här fria fladdrandet med handkamera, som i många andra sammanhang är förbrukat, känns här riktigt, ger medkänsla och skapar en logisk prägel av kaos som avbryts av lugnare, mer reflekterande scener eller när någon av de inblandade talar och beskriver sina känslor nästan direkt in i kameran.

Rauni Mollbergs Okänd soldat är en film om krigets vansinne -- en film om ett land och en tid som är långt borta men ändå så nära och det är ytterligare en väl motiverad anledning att se den." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se