Den sista striden (1983)

I efterverkningarna av en ospecificerad katastrof lever ett antal överlevande bland ruinerna. Deras stämband fungerar inte längre. Barrikaderad i en kontorssvit konstruerar en ung man ett primitivt flygplan som skall föra honom utom räckhåll för traktens rövarbandledare vilken har hand om vattenförrådet. Den unge mannen flyger tills bensinen tar slut och kraschlandar i ett f d sjukhuskomplex. Han attackeras genast av en svärdsman, men lyckas fly till en barrikaderad plats i sjukhuset. Den unge mannen förenar sig med dess ockupant, en åldrande läkare som strävar att återupprätta språket och bevara några spår av anständigt liv. Ynglingen får reda på att inom sjukhusets labyrinter finns en flicka väl skyddad. När läkaren är nöjd med den unge mannens hälsotillstånd skall denne få träffa flickan. Men den aktuella dagen dyker åter svärdsmannen upp och dödar både läkaren och flickan innan ynglingen kan eliminera honom. Beväpnad med ett skjutvapen som läkaren konstruerat återvänder han till sitt eget territorium där han konfronteras med rövarbandets ledare och tar över stammen. Den unge mannens seger innebär också att han vinner ett oväntat pris, en annan flicka som blir bara hans.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Med sina vargutblickar på tillvaron är Besson till glädje bara för dödgrävare och pessimister.

Hans film har trots det sina poetiska kvaliteter. Ur dess ruiner kan chateauviner framgrävas för att serveras i spräckta provrör. Vänskaper kan nån enstaka gång spira som gräs ur asfalt. Himlar kan öppna sig och fisk regna ur dem. Surrealismerna är många och anslående.

Efter att länge ha dominerats av germanska och anglosaxiska katastrofteoretiker har undergångskonsten därmed fått även en fransk avnämnare. Det betyder här mer stramhet i uttrycket och en större fantasifullhet i dödsdansens turer. På ragnaröksestetikens område går det som sagt framåt." Mario Grut i Aftonbladet

"Framför allt gläder man sig över Bessons osvikliga sinne för rytm och bildkomposition. Det enda vi t ex tillåts se av en kvinna är en graciös hand som sträcker sig ut genom ett gallerförsett fönster. Denna enda bild säger allt; detta är en värld där kvinnorna är den mest värdefulla resursen och därför i ett slags omvänd dyrkan hålls inspärrade: utan dem är släktet dömt till undergång.

"Den sista striden" är med andra ord en högst ovanlig actionfilm. Framför allt är den ett exempel på hur en fullfjädrad talang trotsar en låg budget och trollar så att man inte har en tråkig sekund.

Unga filmare -- se och lär!" Maaret Koskinen i Dagens Nyheter

"Besson kan sina gamla mästare; filmen är mycket spännande och väl berättad. Det är gott om ekon av Kurosawa, Hitchcock och John Ford.

"Den sista striden" visades vid de franska filmveckorna i höstas och i sammanhanget stod det fullständigt klart att Besson är en av de få riktiga ljuspunkterna i modern fransk film." Anders Ahlberg i Expressen

"Besson skildrar sitt öde land i svart-vita bilder som är effektfulla men sällan sökta. Det enda som kommer att återstå, tycks han mena, när ytan och civilisationen skrapats bort är ett blint, egocentriskt begär att överleva till varje pris; det är en värld där den enes bröd är den andres död. Våldet dominerar de relatiner som finns kvar i spillrorna.

Mycket effektivare än många regissörer med mångdubbelt större resurser har Besson förmått att omsätta sin vision i filmiska bilder. Men därvid stannar filmen. När den en gång beskrivit de sista människorna och deras våldsamma liv och död så finns det inte mycket mer att tillägga. Bessons film blir för lång, den är egentligen en kortfilm som tänjts ut." Carl Rudbeck i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se