Ingen utväg (1987)

En ung marinofficer, Tom Farrell, räddar en kamrat från att spolas överbord från sitt fartyg under en storm i Stilla havet. I Washington läser försvarsminister David Brice om bedriften. Hjälten Farrell kallas hem. Han får till uppgift att spionera på försvarsministerns politiska motståndare. Men Farrell tillbringar inte all sin vakna tid i Pentagons kontorslandskap. På ett party träffar han Susan Atwell, en mycket vacker och intelligent ung kvinna. Det är kärlek vid första ögonkastet. Attraktionen är ömsesidig och paret inleder en het romans. Problemet är att Susan samtidigt är försvarsminister Brices hålldam. Brice håller Susan med en flott våning, pälsar, dyrbara smycken, limousinhämtning . . . I gengäld förväntar han sig vissa tjänster av henne. En dag tilldelas Farrell ett speciellt uppdrag. En ung kvinna har dödats och en sovjetisk agent är misstänkt för mordet. Farrell sätts att leda jakten på mördaren. Men när Farrell ögnar igenom den döda kvinnans dossier får han sitt livs chock. Han känner igen kvinnan på bilden. Han vet vem mördaren är. Och det är inte en sovjetisk agent. Farrell inser att han själv kommer att få skulden för mordet. För kommendörkapten Farrell börjar nu en mardrömslik tillvaro i Pentagons labyrintliknande korridorer. Han ska jaga och "neutralisera" den uppdiktade sovjetiske spionen inom 48 timmar. Till sin hjälp har han ett helt batteri av superdatorer och en stab av analytiker. Samtidigt försöker Farrell undanröja de utplanterade spår som leder till honom själv . . .

Pressreaktion Svensk filmografi

"Men det är när filmen växlar tempo från kärleksgull till thriller som "Ingen utväg" blir speciell. Ett mord växer till en härva av korruption, och priset för tystnaden visar sig som vanligt vara mycket högt.

Filmen har få actionscener. Ändå lyckas regissören Roger Donaldson bygga upp spänningen, och han lägger skickligt fram ledtrådar utan att det märks. Det har gjorts många filmer där oskyldiga personer jagas, men "Ingen utväg" står sig gott i den konkurrensen.

Donaldson har hjälp av fint foto av John Alcott, bl a en inledande suveränt lång panorering över Washington.

Historien bör inte avslöjas. Den som sitter och tycker att "Ingen utväg" har några logiska luckor bör vänta med omdöet tills allt är över. Många "varför gör han inte så?" blir besvarade av den överraskande vändningen i slutscenerna.

En spännande film, som också lyckas tända några diskussionsgnistor om hur makten fördärvar. Vem kan man lita på? är den självklara följdfrågan till "Ingen utväg". Svaren får vi fortsätta leta efter." Jens Peterson i Aftonbladet

"Ja, det är en skickligt hopvikt historia, som med obestridlig fyndighet låter alla veck och vinklingar mötas i en och samma person. Den allra sista vändningen är nog i konstfullaste laget, men varför kräva sannolikhet av en film som roar sig med att vara virtuos?

Ty detta är förmodligen Donaldsons huvudsyfte. Att vi samtidigt får en titt i det politiska maskineriets iskalla innandöme som inte utlovar några lyckliga lösningar, blir mera en biprodukt av underhållningen.

Att se hur Kevin Costner klarar sjögången i rävlyan är spännande, även om det är för mycket jakter och välbekanta grepp och kärlekshistorien i början breder ut sig för mycket i både bilar, båtar och hemmasängar.

Men när "Ingen utväg" väl kommit i gång är den perfekt i sitt slag." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Storyn är mycket fiffig, men inte ny. I "Den stora klockan" från 1947 utspelade den sig i tidningsmiljö.

Fiffigheten är filmens behållning, och gör att den får godkänt betyg. Men det tar tyvärr en hel (seg) timme innan regissören lyckas få spänning och tempo i historien.

Den "heta" scenen i början av filmen som sägs lockat "erotiksugna" amerikaner till biograferna är ännu en sån där feg och flåsig sexscen som amerikanska filmbolag älskar att kalla "det mest vågade som någonsin visats".

Filmen innehåller alltså varken sex eller sexsymboler av något värde, däremot är Will Patton naggande god som försvarsministerns homosexuelle rådgivare, en roll med vissa likheter med Sir Humphrey i "Javisst, herr minister." Britta Svensson i Expressen

"Ingen utväg är i första hand ypperlig underhållning men utan att någonsin bli didaktisk lyckas Donaldson förena spänningen med en kritisk blick på den politiska världen. Politiker och deras byråkratiska lakejer framstår som ett korrumperat släkte som enbart är ute för att främja sina egna personliga intressen; mord och lögn är två medel för att uppnå detta mål och fullt acceptabla så länge de inte avslöjas. Filmen moraliserar inte över detta förhållande utan nöjer sig med att konstatera det som ett enkelt faktum. Donaldson har inte gjort en propagandafilm men hans verk har ändå viktiga pedagogiska funktioner. Den kritiska attityden till den politiska världen -- som i detta fall råkar vara amerikansk men som lika gärna kunde vara nästan vilken västerländsk demokrati som helst -- kan inte annat än främja ett vidgat misstroende mot den politiska överheten, dvs ge stöd för den realistiska beskrivning som självöverskattande politiker envisas med att kalla politikerförakt." Carl Rudbeck i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se