Originaltitel | Tess |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1980-10-27 |
John Collin
John Durbeyfield
Tony Church
pastor Tringham
Nastassja Kinski
Tess Durbeyfield, Johns äldsta dotter
Brigid Erin Bates
ena flickan vid dansen på ängen
Jeanne Biras
andra flickan vid dansen på ängen
Peter Firth
Angel Clare, senare Tess make
Den underbart vackra Teresa Durbeyville bor med sina föräldrar och syskon i Marlott i England på 1800-talet. Fadern, som är en drinkare, får veta av kyrkoherden att han i själva verket...
"Prydliga och melodramatiska kostymfilmer finns det nästan lika gott om som sandkorn i Sahara. Inte minst efter färgfilmens genombrott har filmindustrin låtit pejla var och varannan...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto |
|
Musik | |
Koreograf | |
Scenograf | |
Produktionsdesign | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent |
|
Rådgivare |
|
Regi, andrateam | |
Scripta | |
Coproducent | |
Verkställande producent | |
Biträdande producent | |
Inspelningsledare |
|
Produktionsassistent | |
Rollsättare |
|
Produktionsekonom | |
Produktionssekreterare | |
Kameraoperatör | |
Stillbildsfoto | |
Fotoassistent | |
Elektriker | |
Passare | |
Musikarrangör | |
Orkester | |
Dirigent | |
Scenografiassistent | |
Dekor | |
Rekvisita | |
Kläder | |
Smink |
|
Frisyrer |
|
Garderobiär |
|
Klädassistent | |
Klippassistent | |
B-ljud | |
Ljudläggning | |
Specialeffekter, ljud | |
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
- | Rollista i den ordning de uppträder: | ||
John Collin | John Durbeyfield | ||
Tony Church | pastor Tringham | ||
Nastassja Kinski | Tess Durbeyfield, Johns äldsta dotter | ||
Brigid Erin Bates | ena flickan vid dansen på ängen | ||
Jeanne Biras | andra flickan vid dansen på ängen | ||
Peter Firth | Angel Clare, senare Tess make | ||
John Bett | Felix Clare, Angels bror, präst | ||
Tom Chadbon | Cuthbert Clare, Angels bror | ||
Rosemary Martin | Mrs. Durbeyfield, Tess mamma | ||
Géraldine Arzul | Tess syster | ||
Stéphane Treille | Tess syster | ||
Elodie Warnod | Tess syster | ||
Ben Reeks | Tess bror | ||
Jack Stephens | en gammal man på värdshuset | (ej krediterad) | |
Leigh Lawson | Alec d'Urberville, egentligen Alexander Stoke | ||
Lesley Dunlop | ena flickan i hönshuset hos d'Urbervilles | ||
Marilyne Even | andra flickan i hönshuset hos d'Urbervilles | ||
Jean-Jacques Daubin | Dollop, uppsyningsmannen hos d'Urbervilles | ||
Sylvia Coleridge | Mrs. d'Urberville | ||
Jacob Weisblüth | bondpojken vid dansen på logen | ||
Peter Benson | den religiöse fanatikern | (ej krediterad) | |
Jacques Mathou | ena skördearbetaren | ||
Véronique Alain | andra skördearbetaren | ||
Richard Pearson | kyrkoherden i Marlott | ||
Fred Bryant | Richard Crick, mjölkhandlare | ||
John Barrett | en gammal mjölkare | ||
Ann Tirard | en gammal mjölkerska | ||
Carolyn Pickles | Marian, mjölkerska | ||
Suzanna Hamilton | Izz, mjölkerska | ||
Caroline Embling | Retty, mjölkerska | ||
Josine Comellas | Mrs. Crick | ||
Arielle Dombasle | Mercy Chant, kvinnan som det var meningen Angel skulle gifta sig med | ||
David Markham | pastor Clare, Angels far | ||
Pascale de Boysson | Mrs. Clare, Angels mor | ||
Gordon Richardson | prästen vid Angels och Tess bröllop | ||
Patsy Smart | hushållerskan i huset där Angel och Tess ska fira bröllopsnatten | ||
Dicken Ashworth | bonden Groby | ||
Jimmy Gardner | gårdfarihandlaren på vägen | ||
Reg Dent | körsvennen | ||
John Gill | hyresvärden som vägrar ta emot familjen Durbeyfield | ||
Forbes Collins | den nye arrendatorn på Durbeyfields gård | ||
Keith Buckley | ene brevbäraren i Sandbourne | ||
John Moore | George, andre brevbäraren i Sandbourne | ||
Patsy Rowlands | pensionatsvärdinnan i Sandbourne | ||
Lina Roxa | vaktmästarfrun i den tomma herrgården | ||
Graham Weston | konstapeln |
Produktionsbolag | Burrill Productions Ltd. | (med stöd från) | |
---|---|---|---|
Renn Productions | |||
Services Français de Production | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Minerva Film AB | 1980 |
Den underbart vackra Teresa Durbeyville bor med sina föräldrar och syskon i Marlott i England på 1800-talet. Fadern, som är en drinkare, får veta av kyrkoherden att han i själva verket är av adlig släkt och heter d'Urberville. Tess skickas nu till en förmögen dam med detta namn för att ta upp släktkontakter. Tess föräldrar är mycket fattiga och man tror sig kunna få ekonomisk hjälp av de rika släktingarna. Tess råkar emellertid illa ut. Hon blir efter någon tids arbete hos släktingarna, förförd av Alec d'Urberville och blir med barn. Hon flyr hem och föder sitt barn som emellertid dör efter en tid. Tess får arbete på en gård och blir kär i en ung man, Angel Clare. De unga tu gifter sig och allt är fröjd och gamman. På bröllopsnatten bekänner Angel att han har haft en förbindelse med en äldre kvinna. Han vill ha Tess förlåtelse, vilket han får. Hon passar då på att berätta om sitt eget förflutna, men det tas illa upp. Angel förlåter henne, säger han, men hon är för honom inte längre samma oskyldiga naturbarn, som han gifte sig med. Han överger henne och hon får en svår tid i svält och fattigdom. Slutligen accepterar hon att bli älskarinna åt Alec d'Urberville igen, mot att han underhåller hennes utblottade familj. Fadern har dött och modern och småsyskonen har vräkts från hemmet. En vacker dag dyker Angel Clare upp. Han har nu själv luttrats av livet och vill be sin hustru om förlåtelse och ta sitt ansvar. Till en början säger Tess nej och avfärdar honom. Men strax efteråt sticker hon ihjäl sin avskydde älskare och förenar sig med sin man. De båda försöker fly undan rättvisan, men polisen finner dem vid en gammal hednisk stensättning. Tess och Angel följer med polisen. De vet att Tess förmodligen kommer att hängas, men de hoppas att kunna återförenas i ett liv efter detta.
Censurnummer | 121337 |
---|---|
Datum | 1980-05-28 |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Originallängd | 4725 meter |
Kommentar | Aktlängder: 505-455-365-495-435-405-380-395-405-405-480 = 4725 meter. |
Bildformat | 2.35:1 (Panavision) |
---|---|
Ljudsystem | Dolby Stereo 04 |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Technicolor |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 5211 meter |
Längd i minuter | 190 min |
"Prydliga och melodramatiska kostymfilmer finns det nästan lika gott om som sandkorn i Sahara. Inte minst efter färgfilmens genombrott har filmindustrin låtit pejla var och varannan bluslinning, var och varannan bördskonflikt, var och varannan impressionistisk matnytthighet som gått och gömt sig mellan klassikernas pärmar.
Varför har Polanski utökat numerären?
Säg det. Är det meningen att vi ska erfara något slags entusiasm inför företaget blir det i varje fall svårt att se varifrån den ska hämtas.
Från fotot kanske, som är lika vackert som titelrollens Nastassia Kinski? Från tidstroheten, som hade hedrat ett etnologiskt museum? Från Polanskis förmåga att drilla folkmyllret och den rustika mångfalden? Från den grundlighet och avväpnande ihärdighet med vilken han ägnat sig åt the romantic touch?
Lovvärda tillgångar alltsammans, men det räcker varken för att hålla Polanski i nivå med sig själv eller för att hålla dagens rastlösa medborgare kvar i bänkarna. Skrapar vi på skalet och tittar på innanmätet så är detta -- litteraturhistorien får ursäkta -- 1980 års 1800-talsversion av den 40-talsklämtare som hette TÄNK OM JAG GIFTER MIG MED PRÄSTEN. Jurgen Schildt i Aftonbladet
"Men allt är inte på tok i Polanskis TESS, eftersom den ändå följer romanens handling mer eller mindre nära. Geoffrey Unsworths bilder av den engelska landsbygden är bedövande vackra.
Och man kan ju välja: Hardys hyllning till en kvinna som förblir sin passion trogen, trots påtryckningar, framför Polanskis hyllning som mellan bilderna verkar viska det viktorianska "håll på dej". Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter
"Polanskis tidigare filmer har alla varit sådana att man inte kunnat slå sig till ro på dem. Just när man tyckt att man börjat få grepp om någon figur eller situation har Polanski bytt kameravinkel, klippt in en oväntad närbild eller lagt på ett konstigt ljus eller ljud som brutalt brutit stämningen och fått åskådaren att ana att det finns en helt annan sida av saken.
Det har varit säregna, intensiva filmer i en expressionistisk stil som Polanski varit praktiskt taget ensam om.
Här finns nästan ingenting av detta. TESS är gjord i en utslätat realistisk stil där människorna är sig lika från början till slut. Det är en ganska banal kärleksfilm, helt enkelt.
Det är en stil där skådespelarna och deras förmåga till inlevelse har stor betydelse, och där det krävs mer och annorlunda personregi än i Polanskis tidigare filmer. Och där misslyckas Polanski. Spelet är stelt och livlöst, inte minst från Nastassia Kinski -- man tror aldrig riktigt på hennes ångest och passionerade stolhet." Mårten Blomkvist i Expressen
"Det moraliska problem Polanski bygger upp sin film kring är i korthet huruvida en man har mer rätt till sexuella förbindelser före äktenskapet än en kvinna. Och även om den problemställningen är väl viktoriansk för att höra hemma i en film gjord år 1980 så går det naturligtvis att kring den formulera andra diskussionsämnen.
Problemet med TESS ligger ändå inte i moralfrågan utan i det sätt på vilket Polanski överfört Hardys roman till film. Oftast när det handlar om litterära klassiker inspireras inte en filmkonstnär av förlagan utan imponeras på ett sådant sätt att filmen blir mer reproduktion än självständigt konstverk och därmed följer gärna en viss tråkighet, som inte beror på bristande handlag utan på att kärleken till förlagan har hämmat den egna fantasin.
Att en regissör som Roman Polanski, vilken tidigare inte visat något prov på bristande fantasi, också fallit i denna klassikerfälla är kanske förvånande om än inte direkt överraskande, eftersom undantagen från denna regel varit få i filmkonstens historia.
Även om inte TESS blivit ett stort nyskapande konstverk är den ändå en lysande reproduktion med utsökt foto och mycket tidstrogna miljöer. Det kan ju räcka för en givande biokväll." Hans Schiller i Svenska Dagbladet
Normandie | Frankrike | |||||
Bretagne |
Urpremiär | 1979-10-26 | München | Västtyskland | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Annan visning | 1979-10-31 | Paris | Frankrike | (premiär i Frankrike) | ||
Sverigepremiär | 1980-10-27 | Astoria | Stockhom | Sverige | 172 min | |
Cinemateksvisning, arkivkopia | 1992-04-04 | |||||
1996-04-23 | ||||||
TV-visning | 1996-10-13 | SVT1 | Sverige | 165 min | ||
2004-06-05 | SVT2 | Sverige | 165 min | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2009-10-25 | |||||
2009-10-27 | ||||||
2009-11-21 | ||||||
2009-11-28 |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 4675 |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Färg papper | SET |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|