Hugo Bolander

Media (6 st)

Svensk skådespelare (filmroller 1936-1953), regissör (filmer 1942-1950) och regiassistent (filmer 1938-1950). Född Hugo Isidor Bolander i Fuxerna, Älvsborgs län. Död i Bromma, Stockholm.

-

Det har inom alla konstarter alltid funnits duktiga yrkesmän som under en viss tid varit flitigt verksamma utan att för den skull förnya konstarten eller lämna några djupare spår efter sig. Hugo Bolander hör till dem. Från slutet av 1930-talet till början av 1950-talet var han aktiv i svensk film i en rad olika funktioner; som inspelningsledare, som regiassistent, som manusbearbetare, som regissör och som skådespelare.

Det senare var hans ursprungliga gebit. Efter realskola och några år på Chalmers sökte han 1910 till Dramatens Elevskola och kom in. Efter studierna där engagerades han av flera turnerande teatersällskap, bl.a. Skådebanan och Allan Rydings sällskap, för att till sist hamna på Nya Teatern (f.d. Lilla Teatern) i Stockholm där han var anställd 1927-1937, huvudsakligen i andraplansroller.

Nu dök också några filmanbud upp och via Weyler Hildebrand fick Hugo Bolander 1937 anställning på SF som regiassistent och inspelningsledare, där han under 1930- och 1940-talen kom att samarbeta med såväl Hildebrand som Gustaf Molander, Per Lindberg, Lars-Erik Kjellgren och - Ingmar Bergman (Törst, 1949, och Sånt händer inte här, 1950). På köpet fick han även en och annan biroll.

Det torde dock ha varit Hildebrand som blev hans främsta inspirationskälla när han 1941 fick lov att själv börja regissera. Tre glada tokar (1942) hade Elof Ahrle, John Botvid och Nils Poppe i titelrollerna, vilket borgade för att filmen gick hem publikt och den följdes samma år av Sexlingar i samarbete med Åke Söderblom och Thor Modéen. Sen följde en rad filmer i samma stil men av ännu folkligare slag, bl.a. två filmer vardera om seriefigurerna 91:an Karlsson och Kronblom, båda 1947. Hans sista film som regissör byggde även den på en seriefigur, Påhittiga Johansson (1951) med Åke Grönberg, men nu var kritikernas tålamod slut . Det blev inga fler regiuppgifter.

Bolanders namn återkommer dock en sista gång i samband med den fjärde och sista filmen med Nils Poppe som soldat Bom, Lars-Erik Kjellgrens Flyg-Bom (1952). Där står han som produktionsledare och där gjorde han även ett inhopp, eller ska vi säga uthopp, som fallskärmshoppande präst!

Sedan försvann han ur synfältet, nyss fyllda 60 år.

Bengt Forslund (2014)