Gudrun Brost

Media (22 st)

Svensk skådespelare (filmroller 1936-1986). Född Gudrun Lisa Johanna i Sankt Petri församling, Malmö. Död i Kungsholms församling, Stockholm. Gift med författaren Sven Forssell och mor till skådespelaren Johannes Brost.

-

Gudrun Brost växte upp i Veinge i Halland, där hennes föräldrar hade gästgiveri. Hon utbildade sig till sjukgymnast och arbetade ett par år i detta yrke i Tyskland innan hon återvände till Sverige. Där började teaterintresset ta överhanden och hon började agera i lokalrevyer i Laholm och Halmstad. Hon blev engagerad av Oscar Winge vid Hippodromteatern i Malmö och framträdde i en del smärre roller. Under tiden fick hon även några små filmroller och kom till Stockholm vid andra världskrigets början och fick först ett mindre engagemang på Vasateatern innan hon slog igenom som revyskådespelare på Södra Teatern 1942. Hon blev därefter engagerad av Karl Gerhard och efter en hektisk period i Stockholm tog Ingmar Bergman med henne till Malmö stadsteater 1954 där hon förblev till 1976. Därefter följde en tid på Stockholms stadsteater innan hon gjorde sin sista scenroll 1982 i Strindbergs Fadren.

Hela hennes liv och karriär var lite av en berg- och dalbana, "havregrynsgröt och champagne", som hon själv karaktäriserat det. Bilden av henne under 1940-talet är både den av en glamorös revyprimadonna men även den som en ensamstående mor som fått ta ansvar för sin förlupne mans ekonomiska problem och den slitsamma tillvaro detta medfört. Hon har ibland beskrivits som något av birollernas mästarinna och hennes roller var ofta av det mer tragiska slaget. 1942 fick hon också Aftontidningens Charlie-pris för en sådan biroll som den aborterande systern i Tänk, om jag gifter mig med prästen (1941).

Mor Courage har ofta beskrivits som hennes främsta scenroll. Denna liksom hennes kanske främsta filmroll som Alma Frost i Gycklarnas afton (1953) visar på en förmåga att spela starka men också fala kvinnor. Under senare år blev det en del närmast "trolliknande" äldre kvinnofigurer som vallackarens kärring i tv-serien Bombi Bitt och jag (1968), diskerska i Ebon Lundin (1973) samt gammelmor i tv-serien Kulla-Gulla (1986), som blev hennes sista roll.

P O Qvist (2004)