Tage Holmberg

Svensk filmklippare (filmer 1936-1954), fotograf (filmer 1937-1938), regissör (filmer 1938-1949), manusförfattare (filmer 1942-1947) och regiassistent (filmer 1942-1943). Född Tage Alexander Holmberg i Engelbrekts församling, Stockholm. Död i Matteus församling, Stockholm.

-

Tage Holmberg började sin filmkarriär i slutet av 1930-talet som B-fotograf och kortfilmare, och blev sedermera en flitigt anlitad klippare. Hans fåtal egna regiverk, två långfilmer och tre kortfilmer, och enda manus (91:an Karlssons permis, Hugo Bolander och Gösta Bernhard, 1947) är solida hantverk i dåtidens mittfåra och skapade ingen större uppmärksamhet.

Regidebuten Tre skojiga skojare (1942) på Gloriafilm, regisserad tillsammans med huvudrollsinnehavaren Elof Ahrle, följde hack i häl på bolagets tidigare framgång samma år med Tre glada tokar. Filmerna hade samma huvudrollsinnehavare - Ahrle, John Botvid och Nils Poppe - och var båda typiska exempel på svensk crazykomedi efter amerikansk förebild. Men medan kritikerna upplevde att den första filmen hade en viss fräschör, blev den andra inte lika väl mottagen och beskrevs som "en typisk galenskapsfilm" av känt märke fast med mer slapstickinslag.

Även den andra filmen han regisserade, Fattiga riddare (1944), som var den första produktionen på huvudrollsinnehavarna Thor Modéens och John Botvids nystartade SAFFA-film (Svenska Aktiebolaget Förenade Film-Artister), hälsades med måttfulla ord som "ganska lyckosamt" och "utmärkt vardagsrätt". Men så var det återigen stjärnornas och inte regissörens film. De förstnämnda hade dessutom skrivit manus. Holmberg anlitades som hantverkare, inte konstnär, bakom kameran.

Kortfilmerna skapade heller inga rubriker. Stenar som tala (1938) är en vandring bland Gotlands fornlämningar och strandgäster. En sommarweekend (1947) handlar om två unga kvinnors seglats och bad i Stockholms skärgård. Och Nalen-rapsodi (1949) är en kavalkad av dans till olika orkestrar på Stockholms hetaste samlingspunkt vid den tiden.

Snarare är det som klippare Holmberg har gått till filmhistorien. Han har arbetat med många av samtidens namnkunniga regissörer: Alf Sjöberg (Hem från Babylon, 1941; Iris och löjtnantshjärta, 1946), Lars-Eric Kjellgren (Flyg-Bom, 1952; I dimma dold, 1953), Gustaf Edgren (Driver dagg, faller regn, 1946; Tösen från Stormyrtorpet, 1947) och Ingmar Bergman (Det regnar på vår kärlek, 1946; Skepp till Indialand, 1947; Sommaren med Monika, 1953).

I mitten av 1950-talet sökte sig Holmberg utomlands för att arbeta som klippare för olika TV-bolag, bland annat i London och Paris.

Michael Tapper (2013)