Bror Bügler
Innehållsförteckning
- Grundfakta
- Länkar och resurser
- Beskrivning
- Utmärkelser
- Insatser
- Förlaga
- Musikstycken
- Grupper
Grundfakta
Media (1 st)
| Roll |
|
|---|---|
| Regiassistent |
|
| Visa alla filmer |
Beskrivning
Svensk skådespelare (filmroller 1930-1971) och regissör (filmer 1943-1953). Född Bror Alexander Bügler i Vänersborg. Död i Skälderviken, Ängelholms kommun.- Gösta Werner har beskrivit Bror Büglers skådespelarkarriär inom filmen som en lång rad av "sobra, välskräddade andra- och tredjeplansroller". En snabb blick på aktörens meritlista bekräftar i stort detta. Med få undantag, och då som den bildsköne förbrytaren Snutfagre Svensson i Spökreportern (1941), är det idel välkammade läkare eller advokater och ibland adliga högdjur...
Beskrivning
Svensk skådespelare (filmroller 1930-1971) och regissör (filmer 1943-1953). Född Bror Alexander Bügler i Vänersborg. Död i Skälderviken, Ängelholms kommun.
-
Gösta Werner har beskrivit Bror Büglers skådespelarkarriär inom filmen som en lång rad av "sobra, välskräddade andra- och tredjeplansroller". En snabb blick på aktörens meritlista bekräftar i stort detta. Med få undantag, och då som den bildsköne förbrytaren Snutfagre Svensson i Spökreportern (1941), är det idel välkammade läkare eller advokater och ibland adliga högdjur som varit hans lott.
Büglers karriär inleddes på Dramatens elevskola 1927-1930, alltså samma årgångar som bland andra Hjördis Pettersson. Efter några år på andra scener knöts han 1933 till Dramaten. Han hade då endast en roll på vita duken bakom sig. Den var visserligen stor, men filmen blev inget genombrott då det rörde sig om Postsparbankens spelfilmslånga reklamproduktion Trollbruden (1930).
Först 1937 tog karriären fart med rollen som fartygsläkare i Edvin Adolphsons Klart till drabbning. 1938-1943 gjorde han tre till fem roller per år. Bügler gick som regiassistent under bland andra Åke Ohberg (Man glömmer ingenting, 1942) och Börje Larsson (En flicka för mej, 1943) innan Edvard Persson fick honom som sin regissör på Europa Film. Deras första samarbete blev publiksuccén Livet på landet (1943), efter ett manus som Bügler författat med diktaren Gabriel Jönsson - i sin tur baserat på en känd romantrilogi som i olika bearbetningar filmatiserats tidigare av bland andra Ivar Hedqvist.
Inspelningen på Krapperups slott i Skåne ändrade Büglers livsbana radikalt då han skilde sig från sin tidigare fru Elsa Bengtsson för att 1944 gifta in sig i slottsägaren Gyllenstiernas familj genom äktenskapet med Wanda Gyllenstierna. Paret flyttade in i den närbelägna, borgliknande och enligt ivriga rykten hemsökta herrgården Kockenhus för att ägna sig åt stafflimåleri. Det fortsatte han tydligen med även i sitt tredje äktenskap. Att döma av en utställning 1973 i Höganäs tycks ett favoritmotiv ha varit hundar.
Godsägare Axel von Rambow i Livet på landet blev Büglers sista filmroll, men han återkom som Edvard Perssons regissör till ytterligare två filmer: Vart hjärta har sin saga (1948) och Flickan från Backafall (1953) - både med inspelningarna förlagda till Büglers hemtrakter. Den första filmen - inspelad till stor del på Krapperups slott - var ett för svensk film tidstypiskt klassförsoningsdrama, om än med handlingen förlagd till mitten av 1800-talet. Büglers sista regiarbete baserades på en dikt av Gabriel Jönsson - mest berömd i Gunnar Turessons tonsättning - och spelades in på Ven.
Innan sin slutliga sorti från skådespelarfacket dök Bror Bügler upp som rollfiguren Gösta i Stellan Olssons TV-serie Julia och nattpappan (1971).
Michael Tapper (2012)
