Gunnar Hellström

Media (8 st)

Regissör och skådespelare. Född i Alnö, död i Stockholm.

Under skoltiden ägnade han sig åt en del teaterverksamhet men hade ingen tanke på att fortsätta med detta utan hade planer på att bli affärsman och började 1940 vid handelsgymnasium i Stockholm. Han slutade efter några år och i stället gick han mitten av 1940-talet till sjöss. Återkommen till Stockholm började han förvärvsarbeta men tog upp sitt teaterintresse genom en kurs 1947 på Borgarskolan ledd av Ingrid Luterkort och fortsatte via Gösta Terserus teaterskola 1949 till Dramatens elevskola där han utbildades 1950-1952.

På Dramaten slog han 1953 igenom i rollen som Tybalt i Romeo och Julia. Han hade tidigare fått viss filmerfarenhet genom medverkan i reklamfilmer i slutet av 1940-talet och under 1950-talet blev han tidigt uppmärksammad som både skådespelare och regissör till flera filmer. Det stora genombrottet på film kom i debutfilmen som regissör och huvudrollsinnehavare i Simon Syndaren (1954). Under 1950-talet blev han flitigt omskriven i den svenska veckopressen som stor tonårsidol och i synnerhet då bland flickorna. Allt detta ledde rätt snart till en karriär i USA, där han förblev aktiv större delen av sitt återstående liv med undantag för några utflykter till hemlandet, där han gjorde ett par filmer på 1980-och 90-talen med sig själv i huvudrollen, Raskenstam (1983) och Zorn (1994). I Sverige försökte han också förgäves under flera år att realisera ett filmprojekt om Bellman.

I USA blev han i huvudsak sysselsatt som tv-regissör där han gjorde sig känd som kompetent och effektiv iscensättare i serier som Gunsmoke och Dallas. Han hade även några få tv-roller, bl.a. som svensk miljardär i Dallas (1989).

Sin främsta betydelse för svensk film hade han under 1950-talet och framför allt i den då blomstrande "ungdom på glid"- genren. Han blev något av specialist på att gestalta avvikande i folkhemmet, drag som speciellt underströks av hans mörka och lite dolska framtoning. Han bemödade sig om att lyfta fram det tragiska hos alla dessa utstötta, vare sig det var berättelser i nutid som Nattbarn (1956) eller i historisk dräkt som i den av honom regisserade Synnöve Solbakken (1957), som blev en underskattad och mycket personlig vision av den traditionella bondeberättelsen.

1956 fick han Folket i Bilds filmpris för bästa manliga huvudroll i Simon Syndaren.

P O Qvist (2004)