Lissi Alandh
Innehållsförteckning
- Grundfakta
- Länkar och resurser
- Beskrivning
- Utmärkelser
- Insatser
- Förlaga
- Musikstycken
- Grupper
Grundfakta
Media (33 st)
| Alternativnamn |
|
|---|---|
| Roll |
|
| Sångare | |
| Visa alla filmer |
Beskrivning
Svensk skådespelare (film- och tv-roller 1948-1998). Född Lissi Sofia Holmquist i Skön, Medelpad. Död i Stockholm.-Lissi Alandh gjorde debut som Lizzi Holmquist. Efter Willy Koblancks teaterskola genomgick hon Dramatens elevskola 1949-1952 där hon kommit in vid andra försöket. Hon hann kort medverka vid nationalscenen i Alf Sjöbergs uppsättning av "Amorina" (1951) innan hon hamnade i revyfacket med engagemang vid en rad scener som Folkan och Scala. Hon medverkade t.ex. hos Povel Ramel och hans Knäppupprevyer vid ett par tillfällen. På 1960-talet var hon flitigt...
Beskrivning
Svensk skådespelare (film- och tv-roller 1948-1998). Född Lissi Sofia Holmquist i Skön, Medelpad. Död i Stockholm.
-
Lissi Alandh gjorde debut som Lizzi Holmquist. Efter Willy Koblancks teaterskola genomgick hon Dramatens elevskola 1949-1952 där hon kommit in vid andra försöket. Hon hann kort medverka vid nationalscenen i Alf Sjöbergs uppsättning av "Amorina" (1951) innan hon hamnade i revyfacket med engagemang vid en rad scener som Folkan och Scala. Hon medverkade t.ex. hos Povel Ramel och hans Knäppupprevyer vid ett par tillfällen. På 1960-talet var hon flitigt engagerad med revyspelande hos Hans Alfredsson och Tage Danielsson, bl.a. i TV-uppsättningar av "Gröna Hund" (1962) och "Gula Hund" (1966). Hon var även upptagen med krogshower och många andra engagemang. Därefter blev frilanstillvaron mer osäker och under långa tider var det praktiskt taget tyst om Alandh med bara enstaka framträdanden på scen som i Hjalmar Bergmans "Ett experiment" (1984) på Dramaten och Stockholms operettsällskaps uppsättning av "Lilla Helgonet" (1986).
Hon fick regelmässigt spela förförerske- och vamproller i framför allt 1950-talets filmer, t.ex. Ingen mans kvinna (Lars-Eric Kjellgren, 1953). Denna avspegling av den traditionellt förhärskande sexistiska kvinnosynen kunde också ta sig uttryck i kritikens och journalistikens beskrivningar av henne som blod- och eldfylld. Hasse Ekman utnyttjade denna image och gav den en ironisk touche när hon spelade grannfrun Maj Njutgärde i hans TV-serie Niklasons (1965). Från 1980-talet och framåt hade hon en del sporadiska och i regel ganska små roller, främst i TV.
P O Qvist (2004), redigerad 2011-11-03
