Folke Sundquist
Innehållsförteckning
- Grundfakta
- Länkar och resurser
- Beskrivning
- Utmärkelser
- Insatser
- Förlaga
- Musikstycken
- Grupper
Grundfakta
Media (176 st)
| Roll |
|
|---|---|
| Sångare |
Beskrivning
Svensk skådespelare (filmroller 1951-1968). Född Stig Folke Sundqvist i Falun. Död i Malmö.- Folke Sundquist funderade först på att studera till ingenjör men i stället blev det utbildning vid Göteborgs stadsteaters elevskola...
Beskrivning
Svensk skådespelare (filmroller 1951-1968). Född Stig Folke Sundqvist i Falun. Död i Malmö.
-
Folke Sundquist funderade först på att studera till ingenjör men i stället blev det utbildning vid Göteborgs stadsteaters elevskola 1943-1945. Där gjorde han efter examen en av sina mer uppmärksammade roller i "Döda utan gravar" (1946). Efter elevskolan fortsatte han senare med teaterstudier i London.
Det verkliga genombrottet kom dock i filmen Hon dansade en sommar (Arne Mattsson, 1951) där han sammanfördes med en kollega från teatern, Ulla Jacobsson. Detta öppnade under 1950-talet vägen för en filmkarriär där han i huvudsak fortsatte att gestalta en lång rad stiliga unga män såsom i För min heta ungdoms skull (Arne Mattsson, 1952), Förtrollad vandring (Arne Mattsson, 1954) och Så tuktas kärleken (Kenne Fant, 1955). Då hade han redan flyttat till Malmö stadsteater där han förblev från 1950 till 1983 och var med i en del uppmärksammade uppsättningar som Ingmar Bergmans "Sagan" (1958). Han hade också en större roll som diskussionslysten student i dennes Smultronstället (1957) och var med i ett par av Bergmans första TV-uppsättningar, som främlingen i Venetianskan (1958) och i Rabies (1958). Han spelade även operett 1958 i Malmö i "Grevinnan Maritza", där han beskrevs som en sjungande, väldansande och farligt vacker löjtnant.
Framgången med debutfilmen gav i motsats till hans kvinnliga partner ingen internationell karriär att tala om. Han medverkade i en västtysk produktion, Die Toteninsel / Den förbjudna ön, (Viktor Tourjansky, 1955), men det var allt. Däremot blev paret Sundquist och Jacobsson senare åter sammanförda av regissören Arne Mattsson i Bamse (1968), där man försökte rida på den tidigare framgången. 1976 började Sundquist själv regissera på Intiman med "Den starkare". Under en lång tid var han därefter bosatt i Grekland och engagerad i internationellt biståndsarbete genom Internationella Människohjälpen.
Sundquist erhöll Teaterförbundets Daniel Engdahl-stipendium för sin roll i "Döda utan gravar".
P O Qvist (2004), redigerad 2011-11-07
Insatser
| Roll |
|
|---|
