Stefan Jarl

Media (2 st)

Svensk regissör och producent. Född i Skara. Filminstitutets filmskola 1965-1967.

-

Stefan Jarl började som tonåring arbeta som springpojke hos Arne Sucksdorff, Sveriges då mest kända dokumentärfilmare. Sucksdorff kom att bli en av de viktigaste personerna i den unge Jarls liv. Själv blev Jarl med tiden en av Sveriges mest framgångsrika dokumentärfilmare. Han är en slugger med förmåga att förmedla, och hos publiken väcka, stort engagemang i frågor om vad han ser som samhällets brister.

Efter att ha samlat erfarenhet hos Sucksdorff blev Jarl 1965 antagen vid Filmskolan, som 1964 startats av Filminstitutet. Han sökte in till produktionsledarutbildningen, efter att ha gissat att hans chanser var bättre där än på regilinjen.

På skolan träffade han Jan Lindqvist som gick regiutbildningen. De fick beställning på några kortare dokumentärer eller reportage för televisionen men blev missnöjda med TV:s redigering av filmerna. Jarl och Lindqvist beslöt sig för att gå vidare med en film för bio. Dom kallar oss mods (1968) gjordes för inte ens 90.000 kronor och skildrade två personligheter filmarna stött på under dokumentation av ungdomsmiljöer i Stockholm, Kenta och Stoffe.

Filmen om ungdomarna som kom från svåra förhållanden och försökte ta revansch genom att leva ut med sprit och droger och hån mot "små knegarna" blev en framgång hos både publik och kritik. De senare påpekade att det var lätt att se formella brister i filmen, men att känslan av autenticitet i bilderna var överväldigande. Det var något nytt. Ungdomen kom till tals som den inte gjort i någon tidigare "ungdom på glid"-film.

Dom kallar oss mods har på många sätt förblivit en typisk Stefan Jarl-film. Han har fortsatt att vara filmaren som slår larm. Han behöll kontakten med Kenta och Stoffe och var först i och med Ett anständigt liv (1979) och Det sociala arvet (1993) färdig med vad som har kommit att kallas Modstrilogin. Med över 300.000 besök på svenska biografer är Ett anständigt liv en av de mest framgångsrika svenska dokumentärerna.

Lust att undervisa och uppvigla kan spåras i Jarls filmografi: efter att ha blivit känd som skildrare av sociala missförhållanden har han under senare delen av karriären ofta skildrat naturen och hur vi förgiftar den och oss själva. Han har porträtterat människor som fascinerat och inspirerat honom, alltifrån Bo Widerberg till journalisten och Auschwitzöverlevaren Cordelia Edvardson till diskuskastaren Ricky Bruch.

Energin har även räckt till att driva på politiker och ansvariga på Filminstitutet, för att förbättra filmens och särskilt dokumentärfilmens villkor. Till det ändamålet har han varit med och grundat Filmcentrum (1968) och Folkets Bio (1973). En period som konstnärlig ledare för Lilla Filmfestivalen i Båstad och ett projekt som den med Lukas Moodysson samregisserade Terrorister (2003) är andra exempel på Stefan Jarls smak för samarbete.

Jarl är en stridbar person och kontroversiell även som filmare. Han drar sig inte för att arrangera scener i sina dokumentärfilmer. I Ett anständigt liv skurar Kenta i en scen bort blod ur sin mammas lägenhet sedan hon där huggit ner sin pojkvän. Det är en iscensättning, gjord med blod köpt från ett slakteri, sedan Kenta redan tidigare städat ur lägenheten. Jarl har med karaktäristisk oböjlighet försvarat greppet:

"För mig är den problematiken ointressant. /---/ När vi sedan filmade slungades Kenta tilbaka till den ursprungliga upplevelsen. /---/ På det sättet fick scenen sin autenticitet. Det autentiska är för mig det viktiga, inte om det är arrangerat eller inte", som han själv beskriver det i "Stefan Jarl - en intervjubok" av Cyril Hellman (Kartago förlag 2008).

Mårten Blomkvist (2013)