Skepp som mötas : Skådespel i 3 akter (1916)

Media (28 st)

Originaltitel	Skepp som mötas : Skådespel i 3 akter
Filmtyp	Kortfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Victor Sjöström
Manus	Martin Jørgensen Kai Holberg
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1916-01-10

Medverkande

August Warberg
Cramer, professor

Lili Bech
Ethel, Cramers dotter

Egil Eide
John Hall, sjöman

Mathias Taube
doktor Hiller

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

Professor Cramer och hans dotter blir antastade av ett sällskap berusade sjömän, när de flanerar längs en kaj. En sjöman på en förtöjd skuta blir vittne till det hela och räddar...

Visa hela handlingen

Press

Pressen var övervägande skeptisk mot denna produktion, även om man som vanligt harangerade skådespelare och regissör i positiva ordalag. "(-) det kan inte hjälpas att hela dramat...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Professor Cramer och hans dotter blir antastade av ett sällskap berusade sjömän, när de flanerar längs en kaj. En sjöman på en förtöjd skuta blir vittne till det hela och räddar situationen genom att köra bort kamraterna. Frimodigt bjuder han Cramer och dennes dotter ombord på båten för att "återhämta sig från förskräckelsen", som det står i programbladet. Det framkommer härvid att John Hall, som sjömannen heter, också är lovande amatörmålare.

Cramer bjuder senare hem John och sin dotter, Ethel, som fäst sig vid honom och som uppmuntrar honom att ställa ut sina målningar. Han får dålig kritik men beslutar sig ändå för att ge upp sjömansyrket och i stället bli konstnär på heltid. Ethel skaffar honom en mecenat som bekostar hans utbildning utomlands. Han gifter sig också med Ethel.

Några år senare har John blivit erkänd konstnär, men samtidigt håller äktenskapet på att spricka. John har svårt att acceptera sin hustrus borgerliga värld och en brytning är till slut oundviklig.

John flyttar åter utomlands, där han når stora framgångar, men han lever nu bara för sin konst. Dock kan han inte glömma Ethel. En dag möter han sin gamla kapten, som erbjuder honom att följa med som passagerare till hemlandet. John accepterar, men i skärgården utanför Stockholm bär det sig inte bättre än att skutan råkar kollidera med en liten segelbåt, vars rorsman faller i sjön. Man sätter genast ut en båt för att rädda honom, och till sin förvåning upptäcker nu John att den skeppsbrutne inte är någon annan än hans älskade Ethel, som flyttat ut till faderns villa i skärgården. "Jublande bär han henne till sin hytt (-) han känner att han nu för alltid återvunnit sin hustru. Det var havet, som skilde dem åt, och havet, som återgav dem åt varandra" (enligt programbladet). Statens Biografbyrås censurbeskrivning konstaterar mer lakoniskt: "Så är det bra igen."

Pressreaktion Svensk filmografi

Pressen var övervägande skeptisk mot denna produktion, även om man som vanligt harangerade skådespelare och regissör i positiva ordalag.

"(-) det kan inte hjälpas att hela dramat verkar uppkonstruerat och otroligt". skrev DN. "(-) hela handlingen smakar papper, som tyskarna säga, men de båda älskandes återförening efter skeppsbrott och andra bedrövelser är ju rörande." menade AB. (-) Chinoise i StD sammanfattade: Filmens "största förtjänster ligga i den vackra fotograferingen och en förträfflig uppsättning, men handlingen bjuder på för många otroligheter och spelet är alltför ofta chargerat för att stycket skall bli så njutbart som Svenska Biografteaterns brukar vara."

Kommentar Svensk filmografi

Till de flitigaste intrigsnickarna vid denna tid hörde den danske journalisten Martin Jørgensen (se bl a 1913/23 och 1915/22) som också ofta samarbetade med andra danska kollegor och levererade manus på löpande band till såväl Nordisk Films i Köpenhamn som Svenska Bio.

Manuset till denna film inköptes den 18 maj 1914, och inspelningen ägde rum under senare delen av juli påföljande år. Originalhistorien bar det banala namnet "Lykkelig tilsidst", men den svenska titeln är inte stort bättre. Bägge tycks dock kongeniala med det pekoralistiska innehållet.

Det var tveklöst påtvingade regiuppdrag av det här slaget som fick Victor Sjöström att storkna och påföljande vår fundera över om han inte helt skulle lämna filmandet. Detta hindrar inte att filmen såldes till Danmark, Norge, Finland, England, Holland, Spanien, Tyskland, Ungern, Österrike samt Australien och Sydafrika. Varken filmen eller dess manuskript finns bevarade.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se