Originaltitel | Havsgamar : Drama från de yttersta skären i 3 akter |
---|---|
Filmtyp | Kortfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Sverigepremiär | 1916-01-31 |
Richard Lund
löjtnant Ejvind Arnold, tullchef/Arvid Arnold, hans son
Rasmus Rasmussen
Hornung, köpman
Greta Almroth
Gabriele, Hornungs dotter
John Ekman
Birger, Hornungs son
Nils Elffors
Anton, Hornungs yngre son
Jenny Tschernichin-Larsson
fru Arnold
Ett mindre samhälle på västkusten. Köpman Hornung och hans son Birger får erbjudande att mot 50.000 kr smuggla in en dyrbar fartygslast. Han har också ett par minderåriga barn, Gabriele...
Havsgamar blev förvånansvärt svalt mottagen av kritiken i beaktande av det litterära underlaget och den då rätt ovanliga miljöskildringen. Visserligen återfinns de vanliga honnörsorden...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Manustitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Foto | |
Inspicient | |
Musikarrangör |
|
Orkester |
|
Orkesterledare |
|
Richard Lund | löjtnant Ejvind Arnold, tullchef/Arvid Arnold, hans son | ||
Rasmus Rasmussen | Hornung, köpman | ||
Greta Almroth | Gabriele, Hornungs dotter | ||
John Ekman | Birger, Hornungs son | ||
Nils Elffors | Anton, Hornungs yngre son | ||
Jenny Tschernichin-Larsson | fru Arnold | ||
- | Ej krediterade: | ||
Thure Holm | länsman | ||
Erland Colliander | länsmansbiträdet |
Produktionsbolag | AB Svenska Biografteatern | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå | 1916 | |
Laboratorium | AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium |
Ett mindre samhälle på västkusten. Köpman Hornung och hans son Birger får erbjudande att mot 50.000 kr smuggla in en dyrbar fartygslast. Han har också ett par minderåriga barn, Gabriele och Anton, och den senare blir vittne till överenskommelsen och tigger om att få följa med på äventyret, men blir nekad. I hemlighet smyger han sig dock ned i båten och gömmer sig.
Tullöjtnant Arnold blir av sin assistent uppmärksammad på det mystiska fartyget ute till havs. De beslutar att undersöka det och ger sig iväg, sedan Arnold tagit ett ömt farväl av sin hustru och sin 12-årige son, Arvid.
Hornung och Birger har under tiden hunnit lasta ombord smuggelgodset. När de skall återvända till land möter de tulljagaren, som prejar dem. Arnold hotar dem med ett gevär när han äntrar smuggelbåten, men Hornung har en revolver och vid en brottning mellan männen skjuts Arnold och faller över bord. Birger låter hans assistent gå samma väg och för att fullständigt dölja sitt brott hugger de hål i tulljaktens skrov så att båten sjunker. Geväret tar de dock hand om.
Vittne till det hela har hela tiden den förfärade Anton varit -- fadern och brodern ovetandes.
Femton år senare har Gabriele blivit en vacker ung kvinna och Anton en yngling, vars förstånd dock är förmörkat sedan katastrofkvällen han varit med om. Hornung själv och Birger är bägge märkta av sitt brott.
Så en dag läser de till sin förskräckelse att tjänsten som tullöjtnant tillsatts med sonen till den så tragiskt bortgångne Arnold för 15 år sedan. Arvid, en spegelbild av sin far, flyttar med modern tillbaka till barndomshemmet. Av jungfrun får de ett brev som visar sig vara ett varningsbrev. Han bör ta sig i akt för smugglarna som en gång tog död på hans far.
En dag möts Hornung och Arvid i hamnen och inför likheten med fadern svimmar Hornung och tas om hand av Gabriele och Arvid -- som fattar tycke för varandra. Hornung ser senare Arvids far som en spökbild tona fram på väggen.
Anton är starkt upprörd över relationen mellan hans syster och Arvid, den väcker hans minnen till liv, men upprörda blir också Hornung och Birger när de förstår hur det ligger till. De vill att hon ska gifta sig med agenten som ordnar deras smuggeluppdrag, som de fortsatt med under åren.
En kväll är Gabriele hos Arvid och hans mor. Anton förstår att hans far och bror ska ut på ett nytt uppdrag. Han smyger sig då över till Arnolds och varnar Arvid för att ge sig ut på sjön. Ingen förstår varför, men en misstanke föds hos Arvid. Han beslutar sig för att ge sig ut med båten, trots Antons enträgna böner.
Arvid upptäcker att Hornung och Birger gömmer smuggelgods på en ö. En konfrontation är oundviklig men ännu kan Arvid inget bevisa. Dock är chocken påtaglig för dem alla. Hornung tvingar sin dotter att följa med dem hem.
Anton beslutar sig nu för att hjälpa sin syster. På vinden letar han fram Arvids fars bössa och skriver sedan ett brev till länsman och berättar att han kan finna den på loftet, där de också strax efteråt anträffar den.
Polisen och Arvid ger sig nu iväg att söka efter mördarna och det visar sig att de gett sig ut till ön för att bränna upp smuggelgodset. Upptäckta välter de en sten för grottan, där de eldar, vilket gör att röken till sist kväver dem. Gabriele som rott efter dem ut till ön "sjunker gråtande till Arvids bröst. Han tager henne i sina armar, smeker henne. Bilden mörknar."
Censurnummer | 13975 |
---|---|
Datum | 1915-11-11 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 982 meter |
Kommentar | Granskningskopians aktlängder: 299-400-283 = 982 meter. Visningskopians aktlängder: 303-393-288 = 984 mete - 51 minuterr. Aktlängder: 299, 400, 283. |
Bildformat | 1.33:1 |
---|---|
Ljudtyp | Stum |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 17 |
Längd i meter | 984 meter |
Längd i minuter | 51 min |
Akter | 3 rullar |
Havsgamar blev förvånansvärt svalt mottagen av kritiken i beaktande av det litterära underlaget och den då rätt ovanliga miljöskildringen. Visserligen återfinns de vanliga honnörsorden (vacker, välspelad, skicklig) men helhetsintrycket är att man nog väntat sig lite mera.
"Dramat bjöd på vackra scenerier och moment, som ingalunda förfelade att göra sin verkan på åskådarna, men förbluffade ej genom någon högre grad av fulländning vare sig i spel eller handling. Havsgamar hör till Röda Kvarns minst intressanta slagnummer." (AT)
"Vad som till äventyrs brister i handlingens spänning ersätts genom (-) det kultiverade och behärskade spel som de svenska skådespelarna prestera och den utomordentliga omsorg som nedlagts på varje detalj i iscensättningen." (StD)
Mest positiv var Marfa i DN som fann att "dramat är spännande och saknar inte rentav hemska situationer; det spelas utmärkt och med fart och kläm (-) säkert kommer Havsgamar att under hela veckan samla lika fulla hus som på premiären."
Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) räknas av litteraturhistorikerna till de s k medelklassrealisterna, samtida med bl a Fredrika Bremer och August Blanche. Med den senare delar hon den mer folkliga förankringen, där inte minst hennes genombrottsroman, "Rosen på Tistelön" (1842), gjorde sitt till. Den lästes i vida kretsar som både kärleksroman och deckare, baserad som den var på en verklig brottsmålshistoria från den bohuslänska skärgården, där hon själv växt upp.
Romanen kom också att tillhöra dem som ständigt gavs ut i nya upplagor och att filmproducenterna förr eller senare skulle kasta sig över den var knappast oväntat.
1913 lånade dock den flyhänte Peter Lykke-Seest lite av motiven och själva miljön i sitt manuskript "Fiskarens son" som Stiller filmatiserade under namnet På livets ödesvägar (se 1913/20) och 1915 kom det faktiskt två direkta filmatiseringar. Först på plan blev Georg af Klercker, vars Rosen på Tistelön eller Grottöns hemlighet fick premiär redan den 25 oktober (1915/23). Det är osäkert om Svenska Bio kände till planerna på denna Hasselbladfilm när de den 20 april inköpte Magnussens manus som presenterades som ett originalarbete, fast alla givetvis kände till att det rörde sig om Flygare-Carléns roman. I kontrakten fanns emellertid vid denna tid alltid en tryckt garanti att författaren ensam skrivit verket -- och filmmanuset var onekligen Magnussens. Det förbluffande goda slutresultatet bör dock tillskrivas fru Carléns grundstory och Victor Sjöströms regi om man får döma av Magnussens övriga verksamhet, som trots kvantiteten inte lämnat några minnesvärda spår i filmhistorien. Jfr I prövningens stund (1915/26) som även den regisserades av Sjöström, dessutom omedelbart före Havsgamar som inspelades mellan 18/8 och 11/9 1915. Om Magnussen se även 1915/32.
Kanske kan en del av det lyckliga resultatet med Havsgamar tillskrivas det faktum att Sjöström i större utsträckning fick lämna ateljén bakom sig för att i stället filma ute på Landsort, den miljö han sedan återkom till i sitt genombrottsverk Terje Vigen (1917/3). Men redan i Havsgamar spelar naturen en klart dramatisk roll, och dessutom frapperas man av Sjöströms enkla, men scenografiskt effektfulla bildlösningar, där han flera gånger arbetar med en handling i tre plan, exempelvis när tullmännen närmar sig och prejar smugglarna och den lille pojken, "ögonvittnet", följer vad som sker från sitt gömställe i förgrunden. Filmen innehåller också (f f g hos Sjöström?) en suggestiv dubbelprojektion, när smugglaren ser sitt mordoffer tona fram som en spökbild. Samtidigt undviker Sjöström skickligt det ytliga rafflet i berättelsen och koncentrerar sig på människoskildringen och de skuld- och samvetsfrågor den inbjuder till.
Utanför Sverige såldes filmen för visning till Danmark, Norge, Finland, England, Frankrike, Holland, Schweiz, Spanien, Tyskland, Ungern, Österrike, Ryssland och Brasilien. Tydligen även till USA, ty ett kontinuerligt, från filmens originalnegativ kopierat bildmaterial föreligger vid copyrightavdelningen i Library of Congress, Washington DC USA.
En nyinspelning av romanen gjordes 1945 av Sandrews med Åke Ohberg som regissör (se Rosen på Tistelön 1945/17).
Sverige | 1915-08-18 | 1915-09-11 | ||||
AB Svenska Biografteaterns ateljé | Lidingö | |||||
Landsort | (exteriörer) | |||||
Lidingö | (exteriörer) |
Sverigepremiär | 1916-01-31 | Cosmorama | Göteborg | Sverige | 48 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1916-01-31 | Cosmorama | Göteborg | Sverige | 48 min | |
Stockholmspremiär | 1916-02-07 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 48 min | |
Annan visning | 1916-04-08 | Metropol | Köpenhamn | Danmark | 48 min | |
1917-03-12 | Esplanad | Helsingfors | Finland | 48 min | ||
Cinemateksvisning | 1980-10-17 | Sverige | ||||
1980-11-03 | Sverige | |||||
2003-10-01 | Bio Victor | Stockholm | Sverige | 44 min | ||
FIAF-visning | 2003-10-22 | Suomen elokuva-arkisto vuosina (SEA) | Helsingfors | Finland | ||
2003-10-25 | Suomen elokuva-arkisto vuosina (SEA) | Helsingfors | Finland | |||
2004-04-10 | Cinematheque Ontario | Toronto | Kanada | |||
2005-03-09 | Institut Valenciana de Cinematografia (IVAC) | Valencia | Spanien | |||
2005-11-03 | Cinemateca Brasileira | São Paulo | Brasilien | |||
2006-11 | ||||||
Forskarvisning biograf, filmvet. | 2007-12-20 | |||||
FIAF-visning | 2008-11-09 | |||||
2009-09-09 | ||||||
2009-09-13 | ||||||
2023-09-12 | Paris | Frankrike | ||||
2023-09-20 | Paris | Frankrike | ||||
2024-04-17 | Barcelona | Spanien | ||||
2024-04-19 | Barcelona | Spanien | ||||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2024-11-10 | Bio Victor, Filmhuset | Stockholm | Sverige |
Gevär |
Grottor |
Landsort |
Mördare |
Smugglare |
Spöke |
Svimning |
Tulljakt |
Tulltjänstemän |
Varningsbrev |
Vittnen |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 865 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 853 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 853 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Ej typbestämt material |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Die Meeresgeier. |
Omfång | 3 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Les vautours de la mer. Scénario. |
Omfång | 1 s. |
Språk | Franska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Smugglarens dotter el.: Ett drama på hafvet. Af Fritz Magnussen. |
Omfång | 50 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Havsgamar. Drama från de yttersta skären i 3 akter av Fritz Magnussen. |
Omfång | 3 s. Rollista ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The sea vultures. Dramatic version by Fritz Magnussen of the Swedish novel: "The Rose of Thistle Island". |
Omfång | 4 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | The sea vultures. |
Omfång | 2 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Les vautours de la mer. Drame en trois actes par M. Fritz Magnussen. |
Omfång | 3 s. Rollista ingår. |
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Textlista. Havsgamar. Av Fritz Magnusson. Från den omkopierade och rekonstruerade kopian. |
Omfång | 6 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Havsgamar. Rekonstruerad på grundval av material från Library of Congress, Washington, USA. Innefattar xerox-kopior av scenbilderna. |
Omfång | Ca 110 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Smugglarens dotter el.: Ett drama på hafvet. Af Fritz Magnussen. |
Omfång | 50 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 16 |
---|---|
Färg papper | Nej |
Bakombild papper | Nej |
Dia | Nej |
Digitala bilder | Ja |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |