Hemkomsten (1978)

Los Angeles 1968. När Sally Hydes man Bob sänds till Vietnam börjar hon arbeta på ett veteransjukhus. Hon träffar där den bittre Luke Martin, som senare visar sig vara en gammal skolkamrat. Luke blir efter en tid mindre aqgressiv och börjar intressera sig något mer för sina medpatienter. Han byter också ut sin rullsäng mot en rullstol. Sally bjuder hem honom till en 4:e juli-middag och får senare avvisa hans passionsbetygelser. När Sally är i Hong Kong för att hälsa på Bob begår hennes bästa väninna Vis starkt störda bror Billy självmord på sjukhuset. Luke, som nu skrivits ut från sjukhuset, kedjar en kväll fast sig vid marinkårens rekryteringsbas och får uppträda på tv med sin protest mot kriget. Samma natt älskar Sally och Luke med varandra. De börjar träffas allt oftare privat - något som registreras av FBI. När Bob kommer hem, efter att ha vådaskjutit sig i benet, blir han informerad av FBI. Han hotar Sally med ett gevär, men Luke dyker upp och lyckas avväpna honom samtidigt som han berättar om Sallys kärlek till Bob. Senare håller Luke ett lidelsefullt tal om krigets dårskap inför en högskoleklass. Samtidigt på stranden klär Bob av sig sin uniform och nyvunna dekoration och kastar sig naken i vattnet.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Skuldfrågan löper som en röd tråd genom filmen och till skillnad från andra amerikanska Vietnamfilmer drar den här konsekvenserna och presterar en slutsats.

Den kommer när Luke talar inför en grupp högstadieelever och hans budskap är klart pacifistiskt. Inga skäl, hjältemyter, döden för fosterlandet, äran, spänningen, ingenting kan väga upp krigets helvete och lidande. USA ska hålla sig borta från Vietnam och även om det så här efteråt och med facit i hand är lätt att kritisera det självklara i denna slutsats måste man hålla i minnet att än idag är inte den slutsatsen självklar för alla i USA." Brita Norinder i Aftonbladet

"Men vad filmen säger om Vietnam borde den naturligtvis sagt för länge sen när det kunde fått en opinionsskapande verkan. Nu blir den bara en skenradikal återblick på Vietnamkrigets USA på Kennedymordens tid och ett känslosamt instämmande i en för länge sen accepterad sanning.

---

Ett sockerpiller kring några beska sanningar, det är väl vad HEMKOMSTEN är." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"En skäligen banal historia. Som blivit stor film. I en lycklig förening av engagerad glöd och gediget yrkeskunnande hos de tre skådespelarna, regissören Hal Ashby och fotografen Haskell Wexler.

Deras arbetsmetod är känslostyrka (men inte känslosamhet).

De uttrycker bitterheten. Förnedringen i att ligga förlamad och stympad i sjukhusets apparater. Den dödsbringande insikten om att livsidealen inte höll.

Därmed också vilsenheten.

Hjälplösheten.

Kärleken.

" Bernt Eklund i Expressen

"HEMKOMSTEN är alltså en något tvehågsen film som tar ställning mot krig i största allmänhet och bara i några enstaka scener äntligen kommer in på den speciella vietnamproblematiken. Nu lever i stället filmen genom sina aktörer, Jane Fonda, Bruce Dern, Jon Voight, som alla gör sitt bästa för att få publiken att glömma svagheterna i manus och den provkarta på 60-talsmusik som fyller ljudbandet på ett så småningom ganska irriterande sätt. En sevärd, om än inte imponerande film." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se