Folke Hjort

Skådespelare (filmroller 1968-1977). Född Folke Karl-Gustav Hjort i Oscars församling, Stockholm. Avled i Lysekil. Han växte upp i Alingsås där det stora teaterintresset kom när han sommarjobbade som biljettrivare i Alingsås Folkets Park och därigenom kom att få se de teaterföreställningar som gavs där. Efter några år med arbete vid bl.a. ett tvätteri kom han till Göteborg och började vid Pickwickklubbens teaterskola och arbetade samtidigt som statist och scenarbetare vid stadsteatern. Han började spela vid Atelierteatern vid mitten av 1950-talet och kom något senare efter studier vid Axel Witzanskys teaterskola till Finland och Åbo Svenska Teater 1957-1959, vilket enligt honom själv var en hård och lärorik tid, liksom det efterföljande arbetet vid olika teaterturnéer, bl.a. vid Riksteatern 1959. Efter en fortbildningskurs i Stockholm 1961-62 kom han till Norrköping och så småningom åter i Göteborg och Folkteatern 1964-1969. 1969 kom han till stadsteatern i samma stad där han förblev till sin bortgång i en olyckshändelse 1977. Då hade han samma år haft ett erbjudande från Dramaten men till sist tackat nej. Han var en storväxt, jovialisk skådespelare med stor pondus som förutom alla bemärkta insatser på teatern i alla avseenden var något av en stöttepelare i Göteborgs-TV:s viktiga dramaproduktion under 1970-talet. Där var han bl. a. den imposante, svindlande bankdirektören A.P. Rosell i serien med samma namn 1976. I Bengt Bratts omdebatterade serie Gyllene år (1975) kom han att i hög grad förkroppsliga välfärdsstatens priviligierade medelklass med all dess glädje och sorger, när han spelade en framgångsrik, medelålders kirurg med många bekymmer bakom den yttre fasaden. Mer ytligt okomplicerat frodig var han som den slutligt avslöjade förrädiske värdshusvärden Jossi i Bröderna Lejonhjärta (1977), som blev hans sista roll. 1975 erhöll han Teaterförbundets De Wahl-stipendium. Han var gift med skådespelerskan Irma Erixson. (2004)