Håkan Serner

Media (2)

Svensk skådespelare (film- och TV-roller 1953-1986). Född John Gunnar Håkan Serner i Malmö, död i Matteus församling, Stockholm.

-

Han kom i sexårsåldern till Stockholm från Skåne. Efter studenten började han vid teaterskola och spelade därefter under 1950-talets senare hälft vid olika källarscener i Gamla Stan, fr.a. Marsyas-Teatern och gjorde samtidigt sin filmdebut 1953 i Marianne. Han tillhörde Stockholms Stadsteater från dess start 1960 till sin bortgång med undantag för en period vid Norrbottensteatern under dess första tid från 1967 och under andra halvan av 1960-talet och ett stycke in på 1970-talet var han vid TV-teatern.

Håkan Serner blev mest känd för alla sina krumeluraktiga figurer, oavsett deras förlaga. Den lite släpiga och långsamma rösten och frånvaron av publikfriande utspel gjorde att även den mest udda figur antingen det handlade om en alkholist eller andra av samhällets utstötta i filmer som Ungkarlshotellet (1975) eller Stumpen (1975) som han i bland brukade gestalta fick något av vardagsfilosofisk prägel. I övrigt bar merparten av hans roller något av eftertänksamhet över sig vare sig han var författare i Puss & Kram (1967), kriminalpolis som i Mannen på taket (1976), advokat som i TV-serien Bevisbördan (1981) eller orgeladjunkt i Bang! (1977). På något sätt kom han därigenom att uttrycka något som kunde kallas fundamentalt svenskt.

1977 fick han en Guldbagge för sina roller i Mannen på taket och Bang!. 1965 tilldelades han Teaterförbundets Vilhelm Moberg-stipendium.

P O Qvist (2004)