Stig Wesslén
Table of contents
- Basic facts
- Links and resources
- Biography
- Awards
- Films
- Original work
- Soundtrack listing
- Groups
Basic facts
| Director |
|
|---|---|
| Director of Photography |
|
| Show all films |
Biography
Svensk regissör och forstmästare. Född i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Död i Kungsholms församling, Stockholm.-Stig Wesslén var naturforskare och dokumentärfilmare. Med sin kamera dokumenterade han ofta och gärna samernas liv och kultur. Efter att 1930 ha avlagt jägmästarexamen - med titeln forstmästare - vid Skogshögskolan i Stockholm verkade han som debattör och författare. Vid sidan av skrivandet började Wesslén även skildra naturen på film. "Kamerajakt" var hans egen term för den oblodiga form av jakt som skulle komma att bli hans...
Biography
Svensk regissör och forstmästare. Född i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Död i Kungsholms församling, Stockholm.
-
Stig Wesslén var naturforskare och dokumentärfilmare. Med sin kamera dokumenterade han ofta och gärna samernas liv och kultur. Efter att 1930 ha avlagt jägmästarexamen - med titeln forstmästare - vid Skogshögskolan i Stockholm verkade han som debattör och författare. Vid sidan av skrivandet började Wesslén även skildra naturen på film. "Kamerajakt" var hans egen term för den oblodiga form av jakt som skulle komma att bli hans adelsmärke. Redan 1932 blev han internationellt uppmärksamhet för filmen Ardnas - Nordfjällens konung. Mycket omtalad blev också I Lapplandsbjörnens rike (1940) i vilken Wesslén blev först med att fånga vilda brunbjörnar på film i Sverige. Intresset för den samiska kulturen kommer främst till uttryck i den nyfikna studien Från vinterviste till sommarfjäll samt i spelfilmen Sampo Lappelill (båda från 1949). 1950 påbörjade Stig Wesslén arbetet med sitt mest ambitiösa projekt – ett verkligt stålbad som han skulle komma att ägna 16 år av sitt liv åt – färgfilmen Den levande skogen som skildrar djur och natur i hela Sverige. Den levande skogen hade premiär 1966 och blev Wessléns sista långfilm.
Mats Skärstrand (2011)
