Margareta Vinterheden

Svensk regissör, manusförfattare och legitimerad psykolog. Född i Gällivare, Norrbottens län. Fil. kand 1967. Dramatiska Institutets regilinje 1970-1972.  Psykologexamen, Stockholms universitet 1988. Svenska Filmakademiens stipendium 1978 och Svenska Filminstitutets stipendium 1994.

-

Driven av sitt filmintresse började Margareta Vinterheden göra kortfilm i Uppsala studenters filmstudio under slutet av 1960-talet. När den stora gruvarbetarstrejken bröt ut i Malmfälten 1969 gjorde hon dokumentärfilmen Gruvstrejken 69/70 (1970) tillsammans med Alf Israelsson. Därefter följde spelfilmen Man måste ju leva… (1978) om det svenska folkhemmet i förvandling, och om vad som händer när samhället centraliseras och företagen globaliseras. Filmen visades vid Cannes Filmfestival 1979. Dokumentären Blinka lilla stjärna (1987) handlar om barn som lär sig spela fiol och visades på Folkbildarnas världskongress i Argentina 1987.  

Vinterheden har varit aktiv inom Svenska Kvinnors Filmförbund och gjorde tillsammans med bl.a. Suzanne Branner utredningen "Rapport om kvinnor i svensk filmproduktion" (1991) som presenterades bland annat för Riksdagens Jämställdhetsråd. Hon följde upp den med "Film är kvinnogöra" (2001) åt Svenska Filminstitutet.

Margareta Vinterheden har erhållit Filminstitutets kvalitetsbidrag för långfilm 1971 och 1979, Kurt Linders stipendium 1978, Kungl Vetenskapsakademien, Hierta-Retzius stipendium 1986 och Sv Filminstitutets stipendium 1994.