Jag är inte rädd (2003)

Italien, sommaren 1978. En dag när barnen som vanligt fördriver tiden med att tävla mot varandra i vetefälten når de en plats där de aldrig varit tidigare. Ett öde hus. I tävlingen har tioårige Michele kommit sist för att han varit tvungen att stanna och hjälpa sin lillasyster och den som kommer sist måste bestraffas. Vanligtvis är det Barbara som kommer sist, men den här gången slipper hon straffkommenderingen. Michele tvingas balansera på uppruttnande golv genom ödehuset för att sedan hoppa ut genom ett fönster på andra våningen, ut i ett träd. Av en slump upptäcker han senare en grop som täckts över och då nyfikenheten tar över undersöker han gropen. Han ser ett människoben och tror att han upptäckt ett lik. Men benet rör sig och Michele upptäcker att en pojke i hans egen ålder hålls fånge i gropen. En smutsig blodig liten pojke som sitter fastkedjad, vars ögon är igenmurade och vars hår är stelt av smuts. Trots sin rädsla börjar Michele besöka pojken för att ge honom vatten och bröd. Pojken är till att börja med förvirrad och övertygad om att han är död. Han tror att Michele är en ängel, men till sist förstår han att han är verklig.

Hemma hos Michele försiggår underliga saker; en främmande man, Sergio, som är hotfull och otäck kommer och bor hos dem. Micheles pappa kommer och går och på kvällarna har man möten i deras hus, möten under vilka de vuxna med intresse studerar nyhetssändningar på tv och som ofta slutar med att de vuxna råkar i gräl med varandra. När Michele tjuvlyssnar på en nyhetssändning en kväll förstår han hur det ligger till. En kvinna ber för sin son Filippos liv. Ber sonens kidnappare att behandla honom väl och säger att hon och hennes man ska göra sitt bästa för att få fram lösensumman.

Michele berättar om pojken för sin vän Salvatore, som i sin tur skvallrar för sin pappa. Michele tas på bar gärning i gropen. Hans pappa förbjuder honom att återvända dit. Senare hör han hur Filippo flyttats till en övergiven gruva och att de måste döda pojken som sett för mycket. Michele tar sig till gruvan och hjälper Filippo att fly. Själv blir han kvar där. Hans pappa, som fått i uppdrag att döda Filippo, skjuter i stället Michele, som tycks överleva. Karabinjärerna kommer och hämtar Sergio. Micheles och Filippos händer möts.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se