Brandsoldaten (1916)

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

Wester är brandsoldat och lyckligt gift. Som tidsfördriv uppfostrar han två hundar. Hans son älskar hundarna.

Under ett prov med en ny typ av brandstege skadas Wester så illa att hans ena ben blir stelt för all framtid. Det blir omöjligt för honom att behålla arbetet och snart står nöden för dörren.

En tid släpar han sig fram med korgflätning. Som en sista utväg tvingas han sälja sina hundar. De köps av polisen för utbildning till spårhundar.

När Sten kommer hem, letar han efter sina kära hundar. Under letandet råkar han ramla i älven. Fru Wester, som gett sig ut att leta efter honom, hör hans rop och genom att sätta en båt i sjön lyckas hon i sista minuten dra upp honom. Samtidigt råkar hon dock tappa årorna. Snabbt glider båten mot den skummande forsen.

När herr Wester kommer hem läggar han sig att sova. Han blir mycket förvånad över att inte fru och barn är hemma när han vaknar. Hade han nu bara någon av sina hundar, skulle problemet snabbt vara löst. Beslutsamt beger han sig till polisstationen. Hans begäran att få låna en av hundarna bifalles, och snart är han ute och letar efter de saknade.

Han finner dem, utmattade men vid liv, på en klipphylla. Samtidigt fattar en lada i närheten eld. Polisen misstänker mordbrand, och med hjälp av den återstående hunden ger de sig ut på spaning. Utanför ladan hittar de en näsduk, och hunden spårar den till Wester. Misstankarna mot honom skingras dock snabbt.

Hundarna har visat vad de duger till. Poliskommissarien engagerar därför Wester som utbildare av hundarna. Med fast anställning för Wester randas det bättre tider för familjen. (Bearbetning av program.)

Pressreaktion Svensk filmografi

Utmärkt spel av Hilda Borgström väger upp en tunn handling.

"Innehållet är mycket tunt, intresset fångas huvudsakligast af en eldsvåda, en ganska lifsfarlig drunkningsscen, upptagen vid Älfkarlebys vattenfall, samt af fröken Borgströms som vanligt intelligenta spel." (Colibri i SvD)

"Själva handlingen är tunn och innehållslös men uppväges naturligtvis af fröken Borgströms utmärkta spel." (NDA)

Chinoise i StD är mest positiv: "Ett svenskt Pathé-skådespel (-) utmärker sig för en synnerligen förtjänstfull inspelning. Handlingen har dessutom ett par mycket spännande moment, och stycket får ökat intresse genom två polishundars medspel." (StD)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se