För katten (1959)

På ön Sommarland, som ligger i ett lagom stort hav, finns många barn. De trivs synbarligen med sitt sommarliv. På ön finns också fru Ensam som bor i en enslig stuga med sin katt Bolle. Och så finns här herr Stor som bor i ett slott -- ja, i varje fall i en större villa.

Herr Stor har besök av tavelförsäljaren herr Filur, när ett kattskrik stör lugnet. Herr Stor hämtar sin bössa för att skjuta katten. Det är Bolle. Han får också i väg ett skott, men Bolle undkommer.

Herr Stor drar med sig herr Filur till dennes bil. De ska ha tag i katten.

De kommer till Fru Ensams stuga dit Bolle återvänt. Herr Stor vill ta hand om katten. Den jagar fåglar, säger han.

Några barn kommer fram till bilen där herr Filur sitter och väntar. Ett av dem släpper luften ur en ring.

Vid stugan passar samtidigt ett par andra barn på att försvinna med Bolle i ett obevakat ögonblick. De beger sig ned till sina cyklar nära bilen, där de och Bolle upptäcks av herr Filur som genast ropar på herr Stor.

Några barn cyklar i väg. De har Bolle med sig. Herr Stor kommer till bilen för att uppta förföljandet. Men han tvingas konstatera att bilen är oduglig, innan man har bytt hjul.

De cyklande barnen för Bolle till en kvarn. Där lämnar de katten gömd och går för att hämta mat till den. Men kvarnen har stått under uppsikt av tant Skvaller, och hon ger sig nu av till herr Stor.

Herr Stor vill genast åka till kvarnen, när han hört vad tant Skvaller berättat. Men bilen är fortfarande omgiven av barn, och de fördröjer framfarten.

Sent omsider når bilen kvarnen. Herr Stor och tant Skvaller går fram till den. Herr Stor har sin bössa i handen. Då översköljs de plötsligt av en massa vatten från ovan. Barnen som gömt Bolle står uppe i kvarnen och skrattar.

Herr Stor misstänker att hans bössa tagit skada av vattnet och lägger den åt sidan -- varpå ett av barnen, Maria, passar på att lägga beslag på den. Utan att någon av de vuxna förmår hindra det hamnar bössan med ett plask i havet.

Nu är herr Stor upprörd på allvar. Han tänker vända sig till polisen.

Herr Stor, herr Filur, tant Skvaller och alla barnen frågas ut av en polis på polisstationen. Men situationen utvecklar sig inte som herr Stor tänkt sig. Det är inte bara det att han har försökt skjuta en annans katt. Han saknar vapenlicens, och när han dessutom skjutit med sitt olagliga vapen, finns det bara ett straff -- fängelse.

Men Maria vädjar till polisen att herr Stor ska slippa straff. Bössan finns ju inte mer. Och när herr Stor visar ånger och lovar bättring och vänskap, går polisen med på att släppa honom.

Polisstationen genljuder av hurra-rop.

Allt återgår till den idylliska ordningen på Sommarland. Barnen badar som förr. Och fru Ensam berättar att allt är så fint sedan herr Stor blivit snäll.

Pressreaktion Svensk filmografi

För initiativet (att göra en barnfilm) gavs det genomgående kritikerberöm åt För katten. Men det klagades på de flesta håll över att filmen måst göras så billigt att det märkbart gått ut över berättandets kvalitet.

Expr (Staffan Tjerneld): "Gunnar Skoglund har gjort en riktigt trevlig barnfilm. Då det gäller åskådare under 10 år måste det ju hända något för att de inte skall tröttna. Och här händer det sannerligen stup i ett. Det finns till och med en bov som är en så äkta teaterbov man gärna kan begära, eftersom han heter Hilton och är hämtad från Operans kansli."

AB (Hof): "En svensk barnfilm hör inte till vanligheterna. Gunnar Skoglunds För katten är på så vis en ganska ensamstående företeelse -- lovvärd i avsikten, inte riktigt så lyckad som filmprodukt.

Filmen är en anspråkslös sommarbagatell, där den illasinnade jägaren herr Stor (Operans ekonomichef Arthur Hilton!) smider dolska planer att skjuta den snälla tant Ensams katta . . .

Inte så mycket som story förstås, men nog står den sig i den ringa konkurrensen om de allra yngsta biobesökarna."

SvD (Margareta Sjögren): "Det finns ingen i svensk film som har en så naturlig och värmande berättarton som Gunnar Skoglund. Därför är det fullt naturligt att denna mångfrestare kommer på tanken att producera en film för barn och gör det i form av en av honom själv berättad, bildackompanjerad sommarhistoria från ett leende sommarland: det blir aldrig monotont eller stereotypt med den skoglundska rösten spinnande i bakgrunden.

Annars får det ju sägas vara en besparingsåtgärd som en bra bit överstiger gränsen till rena snålheten att det ska behöva vara på det viset när vi ska göra film för barn i det här landet. För katten, som Gunnar Skoglunds film helt okonstlat heter, bygger på en visst inte oävet turnerad thrillerstory om en viss herr Stor som i kraft av sin makt och myndighet (och innehav av skjutvapen) beslutar sig för att skjuta sommarlandets katt. (-) Men denna story har satts i händerna på ett par vänligt sinnade amatörer, som ömsom får sina röster dubbade av berättaren och ömsom eftersynkroniserade på det mest haltande vis. Det har visserligen sin bestridliga charm att se Operans Arthur Hilton som dramats sig bättrande skurk -- med en inlevelse och en omedvetenhet om kameran som är helt betagande. Men en och annan professionell hade nog inte precis skadat för att bära upp det hela . . .

Tilltron till unga personers tacksamt okritiska anammande av vad som helst har alltid gjort sig gällande inom barnboksproduktionen här i landet. Nu har den fortplantat sig till filmindustrien (där de produkter i genren som tidigare bjudits nog har varit få, men åtminstone konstnärligt bäriga). Detta kan, trots nämnda förtjänster, inte nog beklagas."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen godkändes av Barnfilmjuryn, och var alltså befriad från nöjesskatt.

För katten blev Gunnar Skoglunds (1899-1983) sista långfilm både som regissör och manusförfattare - om nu filmen ska kallas långfilm med sin speltid på ca 48 minuter. Skoglund blev framför allt känd som SF-journalens klassiske speaker.

Huvudrollsinnehavarinnan Birgit Lindkvist (f. 1923), som debuterade 1943 i Gunnar Skoglunds En vår i vapen (1943), hade i tidigare roller kallats omväxlande Bibi Lindqvist och Bibi Skoglund. Rollen i För katten var hennes sista roll i långfilm. Däremot har hon både tidigare och senare ofta medverkat i kort-, industri- och PR-filmer.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se