El Salvador - folket ska segra (1980)

En analys av konflikten i El Salvador dokumenterande bildandet av folkfronten under 1930-talet, som leddes av Farabundo Marti och dess kamp fram till konflikten med den USA-stödda juntan 1980. Filmen visar frihetskämpar i träning och i strid och den avslutas med enrolleringen av en ung föräldralös till Farabundo Marti Liberation Front.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Brutaliteten som visas är vämjelig. Men dokumentärfilmen tycks ha föga eller inget val i sitt arbete. Att beskriva El Salvador i dag är att avbilda enhelvetets förgård.

Bilder av detta slag kan naturligtvis inte anmälas med de måttstockar som gäller för sedvanlig biofilm. Som dokumentär skulle "El Salvador" då behöva kallas för bitvis amatöristisk. Som klipparbete gör den ingen cineastisk revolutin. Men det är heller inte dess syfte.

Verkligheten är dess arbetsfält. Och det den visar väcker harm och vrede. Den är film som journalistiskt vapen. Ett effektivt vapen." Mario Grut i Aftonbladet

"Styrkan i den här filmen ligger i dess känsloengagemang. Den som ser den kan inte förbli kallt oberörd. Känslotrycket hålls uppe i en effektiv berättarteknik som vid några tillfällen, särskilt i slutet, slåt över i det revolutionsromantiska.

"El Salvador -- folket ska segra" ger inte hela bilden av befrielsekampen i El Salvador. Men det är ett viktigt dokument om världspolitikens senaste brännpunkt." Anders Mellbourn i Dagens Nyheter

"Medan Reagans PR-män åker runt för att vinna gehör för USA:s stöd till El Salvadors militärjunta, kommer här välbehövlig motpropaganda. Det är, med all nödvändighet, en blodig kampfilm. Denna dokumentär skildrar ju ett land, föga större än Värmland, där bara under förra året tiotusen människor mördades . . .

Att det har mördats dessförinnan och därefter vet vi: detta sanslösa massakrerande har i princip pågått i femtio år. Vad vi därtill här ser är den oerhörda folktätheten, fattigdomen och de feodala ägarförhållandena." Camilla Lundberg i Expressen

"El Salvador -- folket ska segra är en film som vädjar mer till hjärtat än till hjärnan med sina många bilder på krigets offer, blödande, böende och stympade. De flesta är obeväpnade, unga pojkar eller medelålders kvinnor som demonstrerat eller bara råkat komma i skottlinjen för förvirrade soldaters kulor.

Filmen vill också ge en analys av landets historia och det politiska dagsläget. Men det fungerar sämre och blir mest ett försök att beskriva en revolutionär enighet som är lite svårförståelig eftersom man för det senaste decenniet tvingats redovisa en rad revolutionära vänsterorganisationer som de flesta i sina bokstavskombinationer hade ord om enighet.

Även om bevisföringen rymmer svagheter visar filmen så mycket att man blir övertygad om att en ökad export av vapen och militära rådgivare från USA till regimen inte hjälper den till största delen mycket fattiga befolkningen ur dess problem, utan bara den lilla politiska och sociala överklassen att behålla sina privilegier." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se