Familjen (1973)

När Jamies mormor dör stundar ännu hårdare tider för honom och hans bror Tommy. Tommy sänds till ett barnhem och Jamie flyttar till sin farmor och farbror. Farmodern blir en plåga för Jamie. Den ende som visar någon vänlighet mot honom är farfadern som återvänder hem efter att ha tillbringat en tid på sjukhus. Jamie upptäcker att hans far, som nu är omgift och har en son med den nya kvinnan, bor granne med honom. Förhållandena blir till sist ohållbara för Jamie och även han flyttar till ett barnhem.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Bill Douglas behärskar sitt stoff med knapphetens briljans. Replikerna är få. Landskap, ansiktsuttryck och torftiga hemmiljöer får säga desto mera.

Förhållandet mellan människor och natur är starkt. Det skotska landskapets fria vidder verkar vara den enda fristaden i dessa människors plågade liv. Men Bill Douglas är skicklig nog att inte bara suga på lidandet. Det åtföljs av ljupunkter, muntra scener, plötslig ömhet mellan människor som ger relief åt andra." Gunilla Boëthius i Aftonbladet

"I ljuset av allt detta mörka ljuder således titlar som "Barndomen" och "Familjen" med smärtsam ironi, som ett slags självgodhetens eko från en avlägset belägen "normal" värld. Orden, själva språket, avslöjar sig här som den idealistiska och inadekvata konstruktion den är: mellan de betecknande abstraktionerna och det de söker beteckna -- Jamies verklighet -- öppnar sig en gapande avgrund.

Valet av filmtitlar tycks så uttrycka en misstänksamhet mot språket som också Jamie delar. Det är först i sista delen -- som betecknande nog heter "Vägen hem" -- Jamie kommer ut ur ordlösheten och in till språket -- och människorna: en bit av det hem han aldrig ägde som barn.

Douglas trilogi är en i alla bemärkelser märklig filmupplevelse som är värd att ses i sin helhet -- inte minst på grund av sista delens dämpat "lyckliga slut". Maaret Koskinen i Dagens Nyheter

"Bill Douglas berättar om total misär. Han gör det med en renskalad berättarteknik -- i svart-vitt med hårt kontrastrika bilder. Här finns inte en sentimental ton, inte ett smickrande eller förföriskt drag. Bara en ren, naken bit liv -- registrerat utan frågor." Bernt Eklund i Expressen

"Hur märkligt det än kan låta är Bill Douglas filmtrilogi ingen nedslående, deprimerande skildring; tvärtmom handlar den om frihet. Dels på ett enklare sätt: historien visar, antyder så småningom en väg ut för Jamie.

Men den verkliga frihetsdimensionen, den som också kommer att inbegripa oss som åskådare ligger i Douglas formspråk: hans förmåga att mejsla ut sina scener med en skön, vibrerande grafisk skärpa i det svart-vita fotot, sättet han låter ljud spela med på, en tågvissla, en sked som klingar mot en kopp, en sång som sjungs för barnen under en flygraid (början av filmen utspelas under kriget)." Carl-Johan Malmberg i Stockholms Tidningen

"Det är till den svartase delen av gråskalan Bill Douglas förlagt de två första delarna av sin triologi och skildrar sin barndom utan försonande eller förlåtande drag. Douglas presenterar en sådan tristess och ett sådant själsligt armod att risken naturligtvis finns att han inte blir trodd eller att åskådaren avvisar hans film eftersom han begär att vi direkt skall försätta oss i Jamies situation, att vi skall placera oss i Jamies värld och acceptera att vi vet lika litet om oss själva som Jamie och huruvida det lyckas är i ovanligt hög grad beroende av den enskilde betraktarens bredvillighet, vilja och förmåga att försöka förstå Jamie och hans situation." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se