Stand by Me (1986)

Fyra unga pojkar får reda på att det finns ett lik i skogen. Tillsammans ger de sig ut för att hitta kroppen. Efter en självbiografisk novell av Stephen King.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Filmen bygger på Stephen Kings självbiografiska långa novell "Höstgärning" från boken "Vinterverk" -- och är kanske den mest lyckade King-film som någonsin gjorts, trots, eller kanske just för, att det inte finns några skräckeffekter att ta till den här gången.

Vem ska man hylla?

Kanske regissören Rob Reiner -- här i Sverige mest känd för den sanslösa rockfilmsparodin "This is Spinal Tap".

Eller också de fyra pojkarna, omöjliga att inte älska: Wheaton som den känslige Gordie, Phoenix som den kloke Chris, Feldman som den vilde Teddy och O'Connell som den fege Vern.

Men varför måste alltid huvudpersoner i USA-filmer ta till våld för att nå sitt mål? Det finns ju andra sätt än pistoler och knytnävsslag för att visa att barnet blivit vuxet. Är det Rambo som barn vi ser i "Stand by me"?" Arne Norlin i Aftonbladet

"Det är en ltien välgjord och välspelad film, med en doft av Tom Sawyer och Huckleberry Finn. Men den är för beskedlig för att gripa tag. Dess unga oro blir föga mer än lätta lövskuggor i sommarskogen.

På något sätt står regissören Rob Reiner med ena benet i en social berättelse och det andra i en nostalgisk, utan att kunna fösa ihop dem med tillräckligt eftertryck.

Kings novell inbjuder väl inte heller till såna prestationer. Jag tvivlar till och med på att den blivit filmad om den inte fått status av en stjärnförfattare!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"De fyra pojkarna för de mest osannolika samtal, där de "talar ut" och till och med "gråter ut" hos varandra. Det är ett känslopjunk som är en vuxenkonstruktion, inte ett avlyssnande av hur det verkligen är att vara tolv och på väg i n i puberteten.

De falska tonfallen gör "Stand by me" stundom rent plågsam. Effekten blir något märklig när de känslosamma avsnitten ibland avbryts av överdrivet vidriga inslag, helt i den stil man kan förvänta sig av Stephen King, som skrivit novellen filmen bygger på." Britta Svensson i Expressen

"Att göra film av Höstgärning är egentligen ett rätt omöjligt jobb. Det är en mycket snackig King-berättelse, pojkarna minns, berättar, drömmer. Läser man den och skapar bilderna själv i sin "inre regi" har man stor behållning.

Därmed vill jag inte påstå att filmen är dålig. Främst lever den på de fyra pojkarnas fina gestaltning av rollerna. De är verkligen sig själva, den lite dumme, den lite fege, den karske etc.

Som ett pojkäventyr med mörka undertoner är det en i många stycken fascinerande och smått gripande film, med ett ben i barndomens underbara värld, ett i puberteten eller nära nog i vuxenlivet." Sven Malm i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se