Sent om hösten - en dag i Sverige (1987)

Media (1 st)

Originaltitel	Sent om hösten - en dag i Sverige
Svensk premiärtitel	Sent om hösten - en dag i Sverige

Regi	Ulf von Strauss
Manus	Ulf von Strauss
Producent	Ulf von Strauss
Foto	Lasse Wallin Staffan Lindqvist
Musik	Jan Wallgren
Klippning	Lisskulla Moltke-Hoff
Ljudtekniker	Erland Beskow
B-ljud	Lars Säfström Anders Holt
B-foto	Roland Lundin
Orkester	Stockholmskvartetten Rolf Wikströms Hjärtslag
Musiktekniker	Torkel Odéen
Mixning	Per Carleson
Musiker	Jan Wallgren Jan Kling

-	Medverkande:
Bror Hellström
Hans Kullberg
Kristina Kullberg
Tove Kullberg
Anna Kullberg
Arne Johansson
Nisse Johansson
Sixten Snell
Krister Hag
Berth Nordin
Bengt Silfverberg
Kerstin Andersson
Ali Nai
Tasse Nai
Anna Larsen
My von Strauss
Mattias Lagebäck
Lina Lindström
Linda Bergman
Mikael Åkerlund
Robert Ek
Malin Åkerström

Produktionsbolag	Ulf von Strauss Film		(med stöd av)
Laboratorium	AB Film-Labor
	FilmTeknik AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Folkets Bio AB
Musikmixning	Klavertramp AB		(musik)
Ljudläggning	Studio Lagnö AB
Stöd	Konstnärsnämnden
	Sveriges Television AB
	Svenska Institutet
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Garantinämnden för långfilm (B1)

Filmen inleds med en åkning in över ett fjällmassiv, sedan tranor som faktiskt gör några ansatser till dansrörelser; en äldre man vaknar mödosamt med rökhosta och stiger upp i sin enrummare, en direktörsfamilj äter frukost i sin villa; en man drar upp nät; en gammal vedspis tänd i en liten norrländsk stuga där två småbrukare bor; åkning över fjällmassivet, bilder från gruvorna i malmfältet. I matsalen säger en gruvarbetare att Sverige är på rätt väg för de arbetsfria inkomsternas män, "vårt Sverige är inte på rätt väg". Mannen med rökhostan återkommer och det visar sig att han arbetar med socialt utslagna människor och säger att de gubbarna behövs för att vanliga människor ska kunna säga att riktigt så risigt har vi det i alla fall inte. En pojke med Downs syndrom leker med ett blad; bilder på funktionsnedsatta barn som äter, en bild på en hjort följs av bilder från en skola och en bild på ett klassrum, där eleverna sitter på ett sätt som tydligt alluderar på Peter Tillbergs tavla "Är du lönsam, lille vän?". Vattenfall, en häst som springer, i en ladugård har en gris slaktats och nu bärs den ut, skärs upp och skållas. Bilder från en fabrik där människor passar febrilt arbetande maskiner. Direktörer på sammanträde och en av direktörerna gör en inspektionsrunda i verkstaden. Bild på pojken med Downs syndrom och interiör från riksdagen med statsminister Ingvar Carlsson i talarstolen. Två mycket berusade män vinglar omkring i en väntsal. Gruvan och gruvmaskiner. Från en kameraåkning över fjället klipp till vatten och vågor som slår. Begravning: en kista sänks ned genom golvet och förs in i krematorieugn. Havet. Rolf Wikström och hans Hjärtslag spelar på en fest för funktionsnedsatta. Kor råmar i skymningen, en kalv förs upp på en transportbil. Måsar, solnedgång. Middag i direktörsvillan. Socialarbetaren pratar med uteliggare. Fjäll, havsvik, måne. Restaurangvagnen på ett tåg där några välklädda män konverserar om förvaltning. Klipp till uteliggarna som gjort upp en brasa i det fria och samtalar om frihetens pris. Slutbilderna visar kvällshimlar, måne, hav.

Censurnummer	127285
Datum	1987-12-18
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	827 meter
Kommentar	Aktlängder: 332-305-190 m.

Bildformat	1.37:1
Färgtyp	Färg
Bärare	16 mm
Hastighet	24
Längd i meter	827 meter
Längd i minuter	75 min
Akter	3 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen fick ett huvudsakligen negativt mottagande.

Hanserik Hjertén, DN: "Det är en vacker, medmänsklig och förbryllande film Ulf von Strauss denna gång åstadkommit. Han fogar samman sina bilder av människor och natur som i en mosaik eller ett poem. Vad han vill säga verkar i förstone någorlunda klart, men blir efter hand mera dunkelt. (-)

Bitvis upplevs filmen som en känsligt hopfogad Nils Holgersson-resa genom ett svenskt ögonblick vid 80-talets mitt. Men den landar aldrig i någon definierbar tanke, bara i en förvirrande fragmentisering och upprepning.

Det finns för all del något tilltalande i Ulf von Strauss försök att fånga vårt nu med ett filmspråk som skyr det övertydliga och lämnar det mesta åt publikens fantasi.

Men skall det lyckas måste man nog själv veta bättre vad man vill än vad Ulf von Strauss tycks ha gjort i Sent om hösten."

Sven-E Lindberg, GP: "Ulf von Strauss börjar med att svepa in över de väldiga vidderna i norr - han anlägger redan från början fågelperspektivet och svävar fram över Sverige som en nutida Nils Holgersson - och gör sedan nedslag i alla tänkbara och otänkbara vrår av det svenska samhället. (-)

Men ur många starka enskildheter växer aldrig något helt och gripbart. Det hela mynnar inte ut i något annat än ett vemodigt konstaterande att så här är det, så här rinner livet förbi. Och när Ulf von Strauss melankoliska höstsonat tonat bort från bioduken så känns det lite grand som om filmen, precis som livet som skildras i den, rusat förbi utan att man riktigt förstått avsikten."

Nils-Erik Landell, SvD: "Den långsträckta inledningsscenen med tranorna i Sent om hösten är bevisligen inspelad på våren, vilket nog de flesta fågelkunniga kommer att misstänka. De oförklarade vildsvinen ser mest ut som grisar i ett hägn och hela filmen blir tämligen tam utan ett kraftfullt och synbart tema. Det räcker inte med betraktarnas och djurens stora, runda och blänkande ögon.

Någon hävdar i filmen att de svårt alkoholiserade behövs i samhället så att alla kan känna att några har det värre. När de frihetsälskande sedan tänder ett väldigt bål i nattmörkret längst ut på Riddarholmen medan tågen går förbi är Sent om hösten ¿ en dag i Sverige redan på glid mot en smygande verklighetsförfalskning."

Björn Samuelsson, AB: "De poetiska freskmålarna inom den svenska dokumentärfilmen är ett släkte med pretentioner. Deras tro på den dokumentära bilden som sådan äger närmast besvärjelsens övertygelse.

Hos dem stavas Livet alltid med stort L, Döden med stort D och vårt Sverige är kärvt och avfolkat och ligger hundra mil från närmsta pizzabageri.

Ulf von Strauss´ Sent om hösten - en dag i Sverige är en film i den traditionen. (-)

Jag misstror gravt den här typen av ödesmättade rundmålningar över så kallad 'verklighet'. Jag tror inte att tio minuter stramt fotograferad solnedgång över havet vid Gotska Sandön lägger ett uns till min förståelse av 'Sverige', eller ens till min förståelse eller upplevelse av svenska solnedgångar.

Jag tycker dokumentärfilmare borde försöka kommunicera i stället för att suggerera. Och välja konkreta och hanterbara ämnen."

Sven E Olsson, Arbetet: "Jag kan inte riktigt acceptera en naturlyrik som ljuger med biologin. Trandans på hösten? Trastar som sjunger mot en kvällshimmel kramad till rosa av en påtagligt kall sol? En råbock (eller en hjort i hägn) som plötsligt skyggar bort, skrämd, förmodligen, av det abrupt inklippta vattenfallet.

Jag har dessutom lite svårt att ta fram än djupare känslor eller tankebanor för varje gång helikoptern rusar över samma fjällmotiv - eller den femte minuten med likartat silvrade havsdyningar.

Det där är svärmeri och knappast poesi. Precis som när kameran nere i gruvan förälskar sig i gasslingorna från traktorn eller i vattnets dropplekar i gruvbrotten.

Sånt är vackert nonsens - och långt ifrån den civilisationskritiska attityd regissören talar om."

Jan Aghed, SDS: "Under stigande otålighet frågar man sig vad det är för tvingande saker von Strauss vill ha fram, eftersom han valt denna rapsodiska, uppstyckade form, där sociala klichéer växelklipps med rena vykort.

Möjligen är han helt nöjd med att hävda att människor med slitsamt och lågavlönat arbete har stor värdighet, att människolivet är dyrbart och vackert även då det råkar vara mentalt skadat, att även de utslagna som kvartar i varmluftsgarage är våra medmänniskor och som sagt att vår flora och fauna gör sig väldigt bra på bild uppifrån och från sidan.

Kan en nationalfilm om dagens svenska folkhem ha ett mer tilltalande budskap än så? Bara hopplösa cyniker, naturhatare, idioter och moderater kan väl ha något att invända.

Kan den bli mindre analytisk? Mer välvilligt schablonmässig? Mindre präglad av formvilja och argumentation. Mer bekräftande? Mindre kreativ? Jag tar inte ställning, säger regissören i en intervju. Varför inte? Varför tar 1968 års vänsterfilmare inte längre ställning? Varför gör de så här menlösa filmer?

Överväldigad av fosterlandskärlek inför von Strauss´ färgfotovariant av 'Du gamla, du fria', beklämd över hans grumliga politiska hållning men fullt kapabel till mumlande instämmande i hans sociala medkänsla frågar jag mig samtidigt vad han sysslar med som filmare nuförtiden och varför, vad det än är, det måste vara så tråkigt."

Mest positiv var Jonas Sima i Film & TV: "Jag menar att Ulf von Strauss har gjort en mycket fin och poetisk film om n u v a r a n d e t. Men eftersom inget liv är endimensionellt – och tiden har fyra dimensioner enligt kvantfysiken – så arbetar von Strauss med postulatet att livet äger rum på flera plan s a m t i d i g t. Därför lyfter han bokstavligen och flyger med sin kamera, högt som hökens hjärta, över landet och ser vad som i samma tid äger rum: såväl hos direktörsfamiljen i förorten som på Gotska Sandön, hos gruvarbetare i Kiruna, uteliggare i Stockholm och innesittare i riksdagen. (-)

Ulf von Strauss agiterar inte eller vrålar varningsrop, som till exempel Stefan Jarl i dennes ekologiska filmpamfletter. Någon skrev om Sent om hösten, att i filmen finns en ovilja att moralisera. Det stämmer. Däremot är det ganska obegripligt att von Strauss anklagats för att ha gjort en 60-talsfilm för 80-talet. Precis som om anknytningen till 60-talets estetik och ideologi på något sätt i dag blivit komprometterat. Jag tycker att filmaren visar konsekvens och trohet mot sitt tema: att spana efter vårt samtidiga liv.

Kanhända von Strauss kan bli en aning spröd och vag. Han är en genuin lyriker; men missar ibland en metafor när känslan blir stark. Somliga bilder bär inte lika bra som andra. Han har använt sig av olika utmärkta fotografer; men kanske är det bäst att bruka en och samma pensel.

Som filosofiskt tidsdokument är dock filmen tankeväckande och unik."

(redigerad 2019-11-19, ursprungligen publicerad 1997 i bokverket "Svensk filmografi 8")

Kommentar Svensk filmografi

I eftertexterna avtackas bl a Dan Korn, vars bok "På Böggda", som handlar om levande kulturhistoria i Västergötland, ledde Ulf von Strauss till bröderna Nisse och Arne Johansson i Botten, nära Fritsla, som medverkar i filmen. I en intervju med Kristina Torell i GP 1987-12-22 kommenterar von Strauss brödernas liv utan de bekvämligheter de flesta människor i Sverige anser självklara. ¿Detta är något de bestämt sig för, de har gjort ett existentiellt val."

I en intervju med Elisabeth Sörenson, (SvD 1987-09-10) svarade Ulf von Strauss om drivkraften bakom filmen: "Det är väl den gamla konstnärsdrömmen om att kunna fånga samtidigt liv på många platser och genom alla samhällsskikt: En dag i Sverige. Formellt har jag önskat göra en film med en konstnärligt fast ram som är kontrollerbar så att kvaliteten blir den högsta möjliga, men därinnanför skall det finnas ett dokumentärt hjärta med närheter och råheter och estetiska utmaningar. En dikt om ett tillstånd."

Och i programbladet till filmen skrev Ulf von Strauss: "Filmen vill inte besvara frågor. Bara ställa dem. Om den kan få åskådaren att höja ögonlocket ett snäpp, att se på tillvaron och medmänniskorna nästa dag med en liten grads förskjutning, om filmen lyckas bidra till det - ja, då tycker jag att jag har lyckats."

		Sverige		1983	1986
Stora sjöfallet
Sarek
Kutjaure
Gotska Sandön
Bohuslän
Blekinge
Västergötland
	Stockholm
Vindelälven
Hornborgasjön
	Kiruna
	Sigtuna

Stockholmspremiär	1987-12-26	Folkets Bio		Sverige	75 min
Sverigepremiär	1987-12-26	Hagabion	Göteborg	Sverige	75 min
	1987-12-26	BIAN	Malmö	Sverige	75 min
Annan visning	1988-11-20	Bio Mauritz	Stockholm	Sverige	75 min	(Filmens Dag)

Färjesång (2015)

Sent om hösten - en dag i Sverige (1987)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm
Längd i meter	255

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Lågkontrastkopia
Bärare	16 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	En film av Ulf von Strauss SENT OM HÖSTEN EN DAG I SVERIGE
Affischdesign	Christer Jonsson

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	En dag i Sverige. (Sent om hösten).
Omfång	14 s. 2 s. inledning ingår.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	En dag i Sverige. (Sent om hösten).
Omfång	14 s. 2 s. inledning ingår.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	2
Färg papper	Nej
Bakombild papper	Nej
Dia	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska