Med dolk och gift eller Guldets förbannelse : Drama i 8 akter och 30 tablåer (1912)

Media (2 st)

Greve von Löwenstein har testamenterat tusen miljoner kronor till sin dotter Elvira under förutsättning att hon gifter sig med den skurkaktige markisen Al. Fres!co. Men Elvira älskar den fattige vicomten Hennesy. För att bli av med rivalen uppsöker Al. Fresco en orientalisk giftblandare och får av denne en flaska med dödande gift. (Vid denna punkt i handlingen kommer ett stillbildsinserat med reklam för Carlshamns Flaggpunsch.)

Två apacher ligger och super i en backe, när Al. Fresco kommer förbi i sällskap med gamle von Löwenstein. Apacherna rånmördar de fina herrarna, finner giftflaskan och tömmer den i tron att den är drickbar. De avlider under våldsamma kramper. (Reklaminserat för Mazettis Ögoncacao.)

Polisen ledd av detektiven Nick Carter tar upp fallet och gör den orientaliske giftblandaren till föremål för en husundersökning. Denne rymmer genom en lönndörr och förföljs till domkyrkan i Lund (som avses föreställa Notre Dame i Paris). Polisen spränger kyrkan i luften och giftblandaren finner sin grav i ruinerna.

Familjeadvokaten öppnar grevens testamente, men Elvira överges av sin älskade vicomte, när denne får veta dess lydelse. Av misstag går vicomten ut genom ett fönster och störtar till marken från sex våningars höjd. Kvar på gatan ligger endast hans kostym.

Pressreaktion Svensk filmografi

Karnevalsfestligheternas filmevenemang omnämndes i SDS i följande ordalag: "Universitetets gymnastiksal hade apterats till biografteater och den hvita duken återgaf bl a ett förskräckligt kombineradt 'Bof-Sherlock Holmes-Polishunddrama', som sig bör naturligtvis slutande med bofvens ändalykt."

Även Lunds Dagblad ägnade karnevalsfilmerna några rader: "I gymnastiksalen spelades ideligen, ideligen två nya biografdramer Kärlekens list och Med dolk och gift eller Guldets förbannelse. Vare det nog sagdt att dramerna höllo hvad dessa titlar lofvade och att salongen var den mörkaste och på grund däraf för sitt ändamål lämpligaste biografsalong vi någonsin sett. Där var naturligtvis alltid fullt hus".

Kommentar Svensk filmografi

Denna karnevalsfilm var en parodi på tidens kärleks- och detektivmelodramer, inte så förfärligt överdriven i jämförelse med förlagorna. Filmen var delvis finansierad med reklaminslag, som uppges ha kostat 100 kr per "annons". Sprängningen av Lunds domkyrka är iscensatt med hjälp av vykort och fototrick. Malmöproducenten Frans Lundberg som bistod lundastudenterna med denna filmen och den föregående (1912/17) tog för sitt deltagande i produktionen två kronor metern, vartill kom fem öre metern för toning av kopiorna.

Tilläggas kan att Mikaël (Micke) Söderström och Sigge Bergh blev med tiden mycket kända spexare i Lund.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se