Ungkarlspappan (1935)

Media (259 st)

Originaltitel	Ungkarlspappan
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Gustaf Molander
Manus	Gösta Stevens Gustaf Molander
Förlaga	The Bachelor Father (Pjäs)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Åldersgräns	Barntillåten
Dialogspråk	Svenska Spanska Danska Norska
Sverigepremiär	1935-01-24

Medverkande

Olof Winnerstrand
greve Kristian Örnklo, f.d. militärattaché, ägare till Ekenäs gods

Birgit Tengroth
Kerstin Bergman, växeltelefonist

Aase Clausen
Dagmar Pedersen

Stein Grieg Halvorsen
Olav Lykke

Mario Osward
Enrico Chilenos

Allan Bohlin
John Lundgren, inspektor på Ekenäs

Visa fler

Handling

På fädernegodset Ekenäs sitter greve Kristian Örnklo och grinar illa åt den dietmat som hans betjänt Fredrik serverar honom. Greven måste avstå från spriten, tobaken och biffarna...

Visa hela handlingen

Press

StT (Robin Hood): "Att Gustaf Molander kan göra filmkomedi och pressa fram doft och färg ur varje scen, det vet man. Och att Råsunda kan skära till en elegant och välsittande dress åt...

Visa all press

På fädernegodset Ekenäs sitter greve Kristian Örnklo och grinar illa åt den dietmat som hans betjänt Fredrik serverar honom. Greven måste avstå från spriten, tobaken och biffarna enligt hans läkares order. Godsets lantbruk sköts av John Lundgren, läkarens äldste son, som sitter med vid bordet. Kristian säger han är nöjd med Johns sätt att sköta godset. Johns far kommer på besök. Greven avslöjar att han har haft förbindelser med flera kvinnor som resulterat i barn i olika länder under sina år som militärattaché. Han har gett mödrarna understöd men inte haft mer med dem att göra. Han har definitivt inte velat fylla huset med en massa ouppfostrade ungar.

Greven går ner till sjön där trädgårdsmästarens son Olle sitter och metar. Olle lär honom meta och han blir på bättre humör än han var under middagen.

Efter en del funderande sänder greven ut John i världen för att hämta hem de kringspridda avkomlingarna som finns på en lista:

Enrico Chilenos, Barcelona
Olav Lykke, Oslo
Dagmar Pedersen, Köpenhamn
Kerstin Bergman, Stockholm

John börjar med den sistnämnda damen, som är telefonist på det hotell där han bor i Stockholm. De träffas i hotellets skrivrum. Hon är nyfiken på hur det är på Ekenäs och samtycker till att resa dit. Hon blir intresserad av John. John besöker därefter den musikbegåvade Olav Lykke i Oslo. Han finner Dagmar Pedersen i Köpenhamn, grälande med en balettmästare. I Barcelona får han tillstånd av Enrico Chilenos mor att få "låna" sonen som ska bli tjurfäktare.

Alla är med på tåget till Ekenäs. Det uppstår förvirring med de fyra språken. På godset är greven först blyg inför sina barn men morskar upp sig när han funnit att de brutit av hans rosor och gjort en bukett på bordet. Det resulterar i ett gräl som slutar med att barnen överlägger om de ska stanna alls. De beslutar sig för att stanna på prov i fem veckor.

Barnen njuter av sommaren på godset och det blir mycket ridning och nöjesliv. Grevens reumatiska ben blir bättre och han lever upp på nytt. Han visar dem godset de ska ärva. Kerstin visar allt större intresse för John, men han har svårt att besvara hennes känslor. Kerstin frågar greve Kristian om John, och denne säger att John inte vet att ens stava till kärlek.

Men så måste Olav till musikstudierna i Olso, Dagmar till sin balett i Köpenhamn och Enrico till tjurfäktningsarenan i Barcelona. Kerstin stannar kvar och vinner grevens hjärta. Grevens advokat upptäcker emellertid att Kerstin inte är dotter till greven. Hennes framlidna mor hade påstått det efter att den riktiga dottern dött. Greven tänker dock adoptera henne. Han svär advokaten till tystnad.

Kerstin känner dock redan till sin rätta härkomst. När Kristian ber henne kalla honom pappa på hans födelsedag blir hon rådvill och lämnar godset för att resa sin väg. Greven och John hinner ifatt hennes tåg. Kerstin och John förlovar sig.

Pressreaktion Svensk filmografi

StT (Robin Hood): "Att Gustaf Molander kan göra filmkomedi och pressa fram doft och färg ur varje scen, det vet man. Och att Råsunda kan skära till en elegant och välsittande dress åt scenerna, det vet man också. Men inte ens den skickligaste parfymmästare kan pressa fram väldoften ur maskrosor, och ingen kostym gör sig på personer som ej äro gentlemän. Det är därför dubbelt roligt när Gustaf Molander och Råsunda få det rätta materialet att arbeta med -- ett bra filmämne. Deras egna talanger blomma. Men inte nog med det. Själva filmen blir bra. Man märker i Ungkarlspappan hur en stjärnskådespelare som Bullen Berglund underordnar sig helheten helt enkelt för att helheten här är värd att offra sig för. Han spelar sin andraplansroll så anspråkslöst och osjälviskt att den -- konstnärligt sett -- åker upp i första planet. Bullen har kanske aldrig varit så odelat sympatisk i film. (-)

Denna filmbörjan är en aning långsam. Och ändå njuter man. Slottsmiljön, som hittills nästan alltid misshandlats i svensk film (skomakarna i Gamla sta'n har varit mera aristokratiska än de svenska filmgrevarna, vilkas prakt verkat hyrd i den kända affären för glädje och sorg). Även här karikeras slottslivet en smula, men medvetet, och hur älskvärt och kultiverat. Dessa slottsgemak vittna om god smak (bättre än på det verkliga Tyresö). Och den lilla scenen med Winnerstrand och pojken metande aborrar på båtbryggan är förtjusande i sin mänsklighet. Vad vi haft litet sådana scener i svensk film."

SvD (Eveo): "Olof Winnerstrand, som på sin tid förde 'Ungkarlspappan' till en långvarig teatersuccé, har här fått sin gamla roll, av vilken han gör en rolig och trovärdig karaktärsstudie. Jag har bara en anmärkning mot honom -- liksom mot de flesta scenskådespelare på film --: han använder scenens talteknik, han är så högljudd som om det gällde att höras över en teaterparkett, och replikerna accentueras från samma fiktiva utgångspunkt. Bullen Berglund har däremot en replikteknik, som passar filmen och han har ju också en stor erfarenhet av dess särskilda krav. Birgit Tengroth har här fått en munter roll och hon är bättre än någonsin, hon talar till och med naturligt, vilket man kan säga om få av den svenska filmvärldens unga flickor. För övrigt äro alla agerande bra på sina platser. Utmärkta äro de utländska medlemmarna av syskonkretsen och alldeles särskilt gäller detta om norrmannen, Stein Grieg-Halvorsen. Den unge svenske hjälten, Allan Bohlin, vill man också gärna återse. I hans fack är det just ingen trängsel, men alltid ett stort behov av goda krafter."

Kommentar Svensk filmografi

Manus baserades dels på en pjäs, dels på en film. Pjäsen "The Bachelor Father" författades av Edward Childs Carpenter (1871-1950) och hade premiär på Belasco Theatre i New York den 13.2.1928. Första amerikanska filmupplagan med samma titel gjordes av MGM 1931 med ett manus av Laurence E. Johnson och regi av Robert Z. Leonard med bl a Marion Davies och Ralph Forbes. I Tyskland spelades den in 1933 under titeln Gl!k im Schloss av R.N.-Filmproduktion i regi av Hasso Preis efter ett manus av Hans H. Zerlett och med Luise Ullrich och Eduard Wesener i de ledande rollerna. I SF-programmet kring filmen heter det på sid 5 att pjäsen har filmats i Amerika, England, Tyskland och skall filmas i Frankrike, men endast de här två nämnda har kunnat spåras.

I Aftonbladet den 29.1.1935 intervjuas Gustaf Molander om filmen och han säger att den är ett naturligt led i den utveckling han försöker ernå: "Jag vill försöka skapa en svensk motsvarighet till Lubitschs eleganta och spirituella komedier, vilkas både form och ämnesval jag betraktar som mycket lyckligt.

Nu säger det sig självt, att det inte är så lätt att skapa de svenska motsvarigheter till Lubitsch som jag talar om. Dels är de svenska skådespelarnas kynne och temperament ett annat, dels har det också sina besvärligheter med att finna den rätta miljön och den rätta handlingen. Ungkarlspappan har ju för mig inneburit ytterligare ett försök att övervinna dessa svårigheter, och därför gläder det mig alldeles särskilt att premiären slog så bra ut. Jag har velat att filmen mera skulle framkalla leenden än flatskratt och ingen är lyckligare än jag om jag lyckats också beträffande den intentionen."

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se