Döden i grytan (1978)

Maximilian Vandervere är chefredaktör för en gastronomisk månadstidskrift och han lever som han lär - han älskar lukulliska måltider. Hans läkare ger honom order att banta, för annars kommer han inte att kunna leva länge till. Maximilian har i tidskriften valt ut fyra kockars recept till "Världens ljuvligaste måltid" och han står samtidigt för komponerandet av en middag för drottningen på Buckingham Palace. Där finns två av kockarna, Louis Kohner och Natasha O'Brien. Natashas f d man, Robby Ross, miljonär på snabbmat, vill ha hennes namn och välsignelse till en ny kedja av restauranger som skall servera en speciell omelett som han skapat. Hon vägrar och råder Robby att försöka med någon annan kock. På morgonen efter drottningens middag hittas Louis mördad - mördad på det sätt som påminner om hans specialrätt: ugnstekt duva. Senare mördas även Fausto Zoppi (hummer) och Jean-Claude Moulineau (pressad anka) på ett sätt som påminner om deras specialiteter. Vid upptäckten av samtliga mord finns både Robby och Natasha i närheten. Natasha tror att morden följer Maximilians komponerade måltid i tidskriften och att hon nu står på tur med sin dessert: Richelieu-bomben. Strax innan Natasha ska laga till bomben i tv, får Maximilian ett samtal om att mördaren är infångad och att Natasha kan vara lugn. Men Robby upptäcker att så inte är fallet och kan i sista stund rädda Natasha från den exploderande bomben. Maximilian misstänks ligga bakom morden, men det visar sig sedan vara hans trogna sekreterare, Miss Beecham.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Det är alltså en fars - världens första köttfars? - och den filmkonsument som äger förmågan att med ett milt ironiskt leende inandas snobbdofterna från de matkonstens högborgar som heter Maxim's, Tour d'Argent, Cafe Royal, Cipriani och mycket annat, bör kunna gå från bordet med en rätt behaglig mättnandskänsla.

Visst kan det stabba till sig här och där i George Segals och Jacqueline Bissetts mördarjakt, men vad gör det när matsmältningen befrämjas av en sån härlig magborstare som Robert Morley?" Åke Cato i Aftonbladet

"Maten får inte den huvudroll den borde ha haft.

Det beror inte på att den är för allvarlig att skämtas kring, utan på att lustigheterna i DÖDEN I GRYTAN inte tar maten på tillräckligt stort allvar. Den saknar alltså fullständigt sådana filosofiska kvaliteter som Ferreris BRAKFESTEN hade.

Våra djupa behov och lustar lämnas åt sitt oantastade öde i ett otillfredsställt kurrande tomrum.

I sin helhet en dyster anrättning, således." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Thriller-ingredienserna är ganska enkla. Men de är anrättade med den mest utsökta elegans till en utmärkt komedi." Bernt Eklund i Expressen

"DÖDEN I GRYTAN är en anrättning som inte är alltigenom smaklig. Ingredienserna blir stundom väl saftiga för en person med livlig fantasi och inlevelseförmåga. Nu är det förstås inte meningen att man skall leva sig in i en thrillerkomedi. Man förväntas bara skratta åt den. Det gör man också om inte oavbrutet så punktvis åt DÖDEN I GRYTAN." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se