Originaltitel | Revolutionens kvinnor |
---|---|
Filmtyp | Kortfilm |
Kategori | Dokumentär |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Dialogspråk |
|
En film om livsval i skuggan av den ryska revolutionen.Rosa Luxemburg, Emma Goldman och Alexandra Kollontaj var de första att sammanföra socialismen med...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Projektledare | |
Foto | |
Ansvarig utgivare | |
Digital ljussättning | |
Redigering, klippning | |
Mixning |
Aleksandra Kollontaj | |||
Emma Goldman | |||
Rosa Luxemburg | |||
Björn Linnell | kommentator | ||
Pia Laskar | kommentator | ||
Agneta Pleijel | kommentator | ||
Lena Einhorn | berättare (röst) | ||
Jessica Liedberg | röst | ||
Ann Victorin | röst | ||
Jessica Zandén | röst | ||
Rolf Lindberg | statist | ||
Fred Forsström | statist | ||
Theo Molnar | statist | ||
Adrian Ringström | statist | ||
Sascha Ringström | statist | ||
Werner Schmidt | kommentator |
Produktionsbolag | Lena Einhorn Film | ||
---|---|---|---|
Samproduktionsbolag | Sveriges Television AB | ||
Digital bearbetning | International Pictures | (online) | |
Arkiv | Rosa-Luxemburg-Stiftung | ||
Sveriges Television AB | (Filmarkivet) | ||
Internationaal Instituut voor Sociale Geschiedenis | (Emma Goldman Papers) | ||
Sveriges Television AB | (Bildarkivet) | ||
University of California in Los Angeles | (Film Archive) |
En film om livsval i skuggan av den ryska revolutionen.
Rosa Luxemburg, Emma Goldman och Alexandra Kollontaj var de första att sammanföra socialismen med feminismen. Men också annat förde dem samman. De var alla från det tsarryska riket och jämnåriga - födda runt 1870.
Att de alla rotlöst flackade runt jorden, förespråkade fri kärlek och var passionerade för vad de såg som sina uppdrag var också viktiga förenande faktorer.
- Om jag inte får dansa så är det inte min revolution! lär Emma Goldman ha sagt när den ryska revolutionen var på tal. Hon var tillsammans med Rosa Luxemburg och Alexandra Kollontaj en av de stora revolutionära ledarna under 1900-talets början.
De tre föddes nästan samtidigt - 1872, 1871 och 1869. Dessutom inte långt ifrån varandra, alla föddes i de västra delarna av det tsarryska riket. Men de växte sedan upp i helt olika länder och i helt olika miljöer. Ändå skulle de helt oberoende av varandra komma att utveckla tankegångar och liv som i mångt och mycket kom att likna varandra, trots att de var så nydanande i sitt uttryck.
Det revolutionära bestod inte bara i att dessa tre kvinnor runt förra sekelskiftet blev några av de få kvinnliga socialistiska portalfigurerna, och som sådana synnerligen produktiva författare. Det bestod också i deras liknande livsstilar - ett förespråkande av fri kärlek, en passionerad arbetsnarkomani, ett stundtals rotlöst flackande runt jorden - och, vissa säger framför allt, i deras tidiga försök att förena socialismen med feminismen. Framför allt gäller det Kollontaj och Goldman.
Deras vägar skulle så småningom komma att korsas - men också skilja sig åt radikalt. När det som från början såg ut som utopiernas lyckliga förverkligande - den ryska revolutionen - kom att förvandlas till något helt annat än vad de tre kvinnorna kämpat för, så kom de att reagera mycket olika. Från totalt avståndstagande till medlöperi.
Färgtyp | Färg |
---|---|
Längd i minuter | 58 min |
TV-visning | 2006-12-15 | SVT2 | Sverige | 58 min | ||
---|---|---|---|---|---|---|
2006-12-17 | SVT2 | Sverige | 58 min | |||
2006-12-21 | SVT2 | Sverige | 58 min |