Tala med mig systrar! : Om kampen mot apartheid (1999)

Originaltitel	Tala med mig systrar! : Om kampen mot apartheid
Svensk premiärtitel	Tala med mig systrar! : Om kampen mot apartheid
Samproduktionstitel	Speak to Me Sisters! : Of the Struggle Against Apartheid (Sydafrikanska republiken)
Inspelningstitel	Modiga kvinnor

Regi	Maj Wechselmann
Producent	Maj Wechselmann
Foto	Joachim Hallman
Klippning	Mattias Wallin Kajsa Grandell Lisa Ekberg
Research	Prudence Phashe Nise Malange Adrienne Folb
Medproducent	Barry Feinberg
Inspelningsledare	Tanja Johansson
Filmkonsulent	Reidar Jönsson (Svenska Filminstitutet)
Ljudläggning	Klas Engström
Mixning	Leif Westerlund
Övrig medarbetare	Andi Loor (on line)
Speaker	Marika Lagercrantz

-	Medverkande:
Norma Mfkto India	ordförande i Kapstadens kommunfullmäktige
Lydia Kompe	fackföreningsorganisatör, parlamentsledamot
Florence de Villiers	fackföreningsgrundare
Maud Mfusi	ANC-ledare, överste i South African Defense Force
Tandi Shazi	ombud för offer för apartheid
Pregs Govender	parlamentsledamot, tidigare motståndskvinna
Sheena Duncan	medlem av Black Sash i drygt 35 år
Ela Gandhi	parlamentsledamot, tidigare bannlyst och utsatt för attentat
Tenjiwe Mtintso	ANC-ledare, vice generalsekreterare i ANC
Zizile Cothosa	hushållsarbetare, tidigare motståndskvinna
Geraldine Fraser-Moloketi	ANC-ledare, socialminister
Ray Alexander	grundare av 6 fackföreningar, återkommen efter 30 år i exil
Phyllis Naidoo	advokat
Tryphina Mboxela	tidigare motståndskvinna, tillbringade 8 år i fängelse
Eulalia Stott	medgrundare av Black Sash
Fatima Meer	professor i sociologi
Ivy Ccina	parlamentsledamot, tidigare motståndskvinna
Pauline Podbrey	fackföreningsgrundare, återkommen efter 40 år i exil
Winnie Simlone	änka efter sin man, dödad av Inkatha
Betty Davenport	medlem av Black Sash i 35 år
Hilda Shange	grundare av ett bykooperativ
Emma Mashianini	fackföreningsgrundare, medlem av Commission of Land Reclaim
Dorothy Nyembe	motståndsledare

Produktionsbolag	Produktionsgruppen Wechselmann AB		(©)
Samproduktionsbolag	Mayibuye Centre
Produktionsstöd	Det Danske Filminstitut
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1999
	Sida (Swedish International Development Authority)
	Landsorganisationen
	Tjänstemännens Centralorganisation
	FNV
	LO
	Kvindeligt Arbejderforbund i Danmark
	Svenska Målareförbundet
	Lärarförbundet
	SEKO
	Svenska Livsmedelsarbetareförbundet
	Svenska Metallindustriarbetareförbundet
	Samorganisationen för Nordiska Kommunalarbetareförbund
	Handelsanställdas Förbund
	Svenska Träindustriarbetareförbundet
	Svenska Lantarbetareförbundet
	Industrifacket
	Diakonia
	Nätverk Södra Afrika
	Olof Palmes Internationella Centrum
	Utan Gränser
	FilmTeknik AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Triangelfilm AB	1999
	Kulturföreningen Kedjan	1999
Laboratorium	FilmTeknik AB

Filmen skildrar den långa kampen mot apartheid i Sydafrika i ett kvinnoperspektiv. Berättelsen är strukturerad i intervjuer med ett tjugotal sydafrikanska kvinnor i olika åldrar mellan 18 och 87 år, vita, svarta och med indisk bakgrund, de flesta representerande politiska eller fackliga organisationer. Alla har de straffats - ibland med tortyr, suttit i fängelse, bannlysts eller tillbringat många år i exil på grund av sin politiska övertygelse.

Filmen är också en resa i tiden från Sydafrika 1929, där journalfilmer tjänar till att konkretisera boernas väg till makten och de svartas väpnade kamp och uppror mot regimen med dess blodiga repressalier, till våra dagar.

Kvinnorna har också ordet när det gäller att beskriva utvecklingen av det nya Sydafrika. Det finns inget entydigt svar. Åsikterna går djupt i sär.

Filmen utnyttjar både stillbilder och arkivfilm från olika tider, det mesta i svartvitt, medan intervjuerna i nutid är i färg.

Censurnummer	135985
Datum	1999-03-16
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2339 meter
Kommentar	Aktlängder: 494-345-548-408-543

Bildformat	Vidfilm
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Dolby Stereo
Färgtyp	Svartvit och färg
Hastighet	24

Pressreaktion Svensk filmografi

Gripande, skickligt gjord och effektiv dokumentär var det övervägande omdömet om filmen från kritikerna, som särskilt framhöll det konsekventa kvinnoperspektivet.

Johan Croneman, DN: "Maj Wechselmann berättar, beskriver och rekonstruerar Sydafrikas politiska 1900-talshistoria genom dessa kvinnoröster - delvis skriver hon också ett nytt, nödvändigt, kapitel för oss: Kvinnornas kamp och oerhörda betydelse för allas frihet, i ett fritt Sydafrika, har inte alls den plats i nutidshistorien som de förtjänar. Kvinnornas uppoffringar för ANC, demokratin, anti-apartheidrörelsen, den fackliga rörelsen, deras effektiva protester mot passlagarna, bannlysningarna, deras framträdande roller i gerillakriget och så vidare, kan inte nog poängteras.

Det är ingen märklig film Maj Wechselmann lagt sin hand vid; inga nya grepp, inget överdådigt formspråk, inga nya inlägg i diskussionen om verklig verklighet kontra dokumentärens verklighet. Nej, Tala med mig systrar är mer en ovanligt lyckad historielektion. Och en helt nödvändig sådan. (-)

Som skolfilm torde den bli oumbärlig."

Astrid Söderbergh Widding, SvD: "Berättandet är enkelt, med tydlig wechselmannsk signatur. Människor som sitter framför kameran och talar. Tydliga inklippsbilder, förklarande texter och speakerröst. De sammanfattande eftertexterna i filmen erbjuder ett blandat sortiment av presentationer. Någon får rubriken 'Överste i ANC', en annan 'Två barn dödade av polisen', ytterligare någon 'Motståndskvinna'. Sådan är filmen: osorterad i mycket, men med starkt patos.

Och i dag, då? Apartheid är borta, ett nytt Sydafrika skall byggas upp. Här talar en kvinna om hat och hämnd, medan en annan talar om att inte ge upp den kamp som förts under så lång tid utan tålmodigt arbeta vidare, nu i parlamentariska former. Hittills har filmen kartlagt det förflutna. Nu glimtar det till för ett ögonblick: det handlar plötsligt om nuet och framtiden. Men så tar det slut. Och frågetecknen som står kvar är många.

Vad händer i den till synes omöjliga försoningsprocess som pågår? Förvisso är det viktigt att inte glömma. (-) Ändå gör filmens tonvikt på det förflutna att det är lätt att rikta samma fråga till Wechselmanns film som ställdes av kvinnan i dess inledning: Varför kom detta nu?"

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Det mesta är välbekant och konfirmerar bara än en gång med vilken förödande effektivitet det rasistiska vita Sydafrika år ut och år in kunde utöva sin ickemänskliga, brutala makt.

Det som emellertid gör filmen unik är att Maj Wechselmann låter enbart kvinnor tala och berätta. Kampen var lika mycket deras, fast som vanligt har männen stått i förgrunden. (-)

Det är alltså kvinnoperspektiven som gör Maj Wechselmanns film viktig och jag kan bara önska att Tala med mig systrar! kommer att visas i TV, där den rätteligen borde höra hemma."

Maria Rudberg, Arbetet: "Behållningen är främst kvinnornas starka och färgstarka personligheter, deras för oss mesiga svenskar närmast ofattbara mod och kraft. Var och en av dem har upplevt stor dramatik, många har själva utsatts för brutala övergrepp och/eller fått se sina barn dödade. (-)

Som vanligt drivs Maj Wechselmann av ett brinnande engagemang som är värt all respekt. Om fler filmare hade detta kanske världen skulle se lite annorlunda ut.

Dock, också som vanligt frestas man säga, är hon mindre noga med formen för presentationen. Det börjar lovande men slutar i en tröttsam upprepning.

Berättandet är inkonsekvent. Ibland redovisas plats och årtal för händelser, ibland inte. Ibland tycks urvalet slumpartat. Ibland uteblir informationen helt, som då i en bisats nämns att på senare år svarta bekämpar svarta. Men hur - och framför allt varför? Inkathapartiet, ANC:s rival om makten, nämns inte, inte heller hur Winnie Mandela mist sin gloria. (-)

Värdet av filmen ligger alltså i kvinnornas unika vittnesmål, som kompletterar den traditionella rapporteringen från Sydafrika.

Och man kan väl förundras över hur bristfällig denna rapportering tydligen varit. Maj Wechselmann är mer journalist än filmregissör, och hennes film passar bäst i TV."

Kommentar Svensk filmografi

Om Tala med mig systrar! och situationen i Sydafrika yttrade sig Maj Wechselmann i en intervju (Arbetet 3.2.1999) i samband med filmens visning på Göteborg Film Festival:

" - Det tvärpolitiska organiserandet, med alla raser, kommer för lite fram i filmen. Det är en brist, anmärker Maj. (-)

[Hon] beskriver den besvikelse som brett ut sig sedan Mandela blev president.

- Mandela är bra på försoning, men inte på att 'deliver', att uppfylla andra löften. De fattiga blir bara fattigare. Jag känner igen det från Indien, om du själv inte har något blir det en provokation att se vad andra har.

Hon nämner också hotet från Inkhata, en konservativ svart organisation, som bekämpar ANC.

Maj Wechselmanns far var aktiv i det danska motståndet mot nazisterna under kriget.

- Jag har väl fått pippi på motståndskamp, säger Maj som påstår att hon själv är för feg.

- Det kom jag fram till redan som liten när farsans kamrater kom hem från koncentrationslägren. Jag vill leva, inte dö."

Vid Berlinfestivalen i februari 1999 erhöll Tala med mig systrar! den ekumeniska juryns pris för bästa film i Panorama-sektionen.

Sverigepremiär	1999-03-18	Fågel Blå	Stockholm	Sverige	85 min
TV-visning	2000-01-29	SVT1		Sverige

Festivalpris	Berlin	1999		Maj Wechselmann	(ekumeniska juryns pris på 5.000 DM för bästa film i sektionen Panorama)

Dokumentärfilm

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2339

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Färg papper	4
Album	Nej