Som i drömmar (1954)

Originaltitel	Som i drömmar
Svensk premiärtitel	Som i drömmar
Alternativtitel	As in Dreams (engelsk version) Comme en rêves (fransk version)

Regi	Carl Gyllenberg
Manus	Carl Gyllenberg
Idé	Carl Gyllenberg Lasse Söderberg (som Lars Söderberg)
Foto	Jan Lindeström Åke Westerlund
Klippning	Carl Gyllenberg
Övrig medarbetare	Lars Ekborg (röst) Eva Engström (röst)

Carl Gyllenberg	Prometeus
Birgitta Bergendahl	Pallas Athene
Barbro Björkdahl	den ljusa människan
Marianne von Baumgarten (som Marianne Groth)	den mörka människan
Lars Burman	Hefaistos		(se kommentar)
Göran Stenström	Hermes		(se kommentar)
Magiro Grendahl	Pandora		(se kommentar)

Produktionsbolag	Lars Burman
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Europa Film	1954
Laboratorium	AB Film-Labor

Det är sommar. Det är hav. I havet ligger några öar. På en av dem reser sig en stor fyr. Här ute lever fiskarflickan Pallas. Hon känner sig ensam. Med solen och värmen lockas människor från staden ut till öarna, flickor som helt kan förvända synen på öarnas unga män. Pallas finner sig övergiven t o m av sin egen Prometeus.

Pallas har sökt sig upp i fyren, till dess om natten lysande öga. Här får hon förmåga att se in i det fördolda. Och hon vägleds hur hon ska finna Prometeus.

Pallas ser Prometeus komma upp ur havet. Han stannar på stranden och fyller händerna med sand och ger den form efter bästa förmåga. Pallas ser att han format två gestalter. Som Pallas Athene har hon nu gudomlig kraft. Hon hjälper till att ge gestalterna liv och skänker dem en del av sin egen gudomliga ande. De första människorna har kommit till.

Prometeus undviker Pallas. Han engagerar sig i stället i människornas välbefinnande. De har ännu svårt att ta vara på sig själva. Prometeus börjar tålmodigt undervisa dem. Han delger dem kunskaper och erfarenheter. Han lär dem tänka. Det skrämmer honom inte att han på detta sätt yppar gudomliga hemligheter.

Människornas liv fortsätter dock att vara svårt, och ett beslut mognar inom Prometeus. Han ska stjäla eld från gudarna och skänka människorna.

Prometeus seglar i väg till den gudomliga fyren där elden finns. Han smyger sig fram till elden och plockar åt sig ett brinnande stycke. Med eldslågor slående upp ur handen rusar han till stranden och hoppar ombord på sin båt. Han hissar segel.

Pallas ser elden brinna på människornas strand. Den ena människan värmer händerna över lågorna. Den andra smeker Prometeus' arm.

Med stölden har dock Prometeus gått för långt. Den kräver gudomlig hämnd. Med Pallas och Hermes som intresserade åskådare skapar Hefaistos en bild av en oemotståndligt vacker kvinna, Pandora. Och bilden får liv. Pandora blir till den fullkomliga illusionen av skönhet.

Pandora, som har fått med sig en liten ask, sätts av en båt i land på människornas strand. Här kommer hon vandrande mot Prometeus och människorna. När han får syn på henne, går han mot henne. Han tar henne i armarna -- varpå hon tappar sin ask. Människorna tar upp och öppnar den. Här finns maskar och cigarrettfimpar som strax i ormars gestalt börjar kräla över människorna. Mot en sådan övermakt kan de inte försvara sina liv.

Pandora är borta. Prometeus söker efter henne men finner inga spår. Han ger sig ut med sin båt.

Hermes befinner sig vid fyren. Plötsligt upphör dess blinkande ljus. Hermes har släckt det.

Prometeus lider skeppsbrott. Båten spolas i land, sedan också Prometeus. Livlös ligger han i vattenbrynet.

I stället återvänder nu livet till människorna. De ska inte behöva bli offer för en guds nyck, säger en röst.

Och Pallas grips av medlidande med Prometeus och ger sig av för att förena sig med honom i dödsriket.

Vid en bryggkant ser Pallas en båt ligga under vatten. Hon finner också Prometeus' jacka. Kanske är hon nu inte längre gudomen Pallas utan åter fiskarflickan Pallas.

En del av oss är kanske gudar i människogestalt, säger en röst.

Kanske kan något som det vi just bevittnat hända igen, här och nu. (Referatet baserat på filmens engels!ka version, As in Dreams.)

Censurnummer	83936
Datum	1954-03-08
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2480 meter
Kommentar	Speltid: 91 minuter. Aktlängder: 570, 480, 460, 545, 425.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2480 meter
Längd i minuter	91 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Recensenterna mottog Som i drömmar mycket positivt utan att därför uttrycka sig helt samstämmigt om filmens kvalitet. Men alla hälsade filmaren Carl Gyllenberg varmt välkommen med sin första långfilm.

SvD (Ulf Hård af Segerstad): "Filmen är inte bara en ny teknik för bildframställning utan ett fullständigt nytt och unikt poetiskt medium. Dess egenart liknar drömmens, och för den, som upplever film, är kameran ett själens öga. Men den filmiska drömmen är en objektiverad dröm, där åskådaren intar drömmarens plats. Ungefär så sammanfattar Susanne K. Langer sin syn på den yngsta av de sköna konsterna i sin lysande bok 'Feeling and Form'.

Det ser ut som en tanke att den nyaste av svenska filmer, den unge experimentatorn C a r l G y l l e n b e r g s första långfilm, fått titeln Som i drömmar. Och likheterna i grunduppfattning mellan filosofen Langer och teoretikern-praktikern Gyllenberg sträcker sig långt djupare än till blott och bart en benämning. I Gyllenbergs film blir drömtemat ett bärande element i uppbyggnaden, samtidigt som hela det komplicerade skeendet också tenderar mot ett slags objektivering, en strävan efter sträng filmatisk allmängiltig lagbundenhet. Detta grepp om uppgiften är sällsynt. Den ordinära spelfilmen har endast skenbart befriats från scendramats teknik, och dess problem ligger i nittio fall av hundra på det naivt berättande planet. Det är karakteristiskt för filmens betänkliga nuläge att man söker 'förnyelse' i det trivialt tekniska, i väldiga panoramadukar och tredimensionella trick, vilket allt hör till filmkonstens utanverk. Och nu kommer alltså en ung amatör tillsammans med en liten grupp liktänkande ungdomar med en mycket allvarligt menad och inte mindre talangfullt framförd protest. (-)

Som i drömmar är fotograferad med stumfilmskamera, vilket tvingat Gyllenberg att arbeta pantomimiskt med rollframställarna. B i r g i t t a B e r g e n !d a h l, B a r b r o B j ö r k d a h l, L a r s B u r !m a n, G ö r a n S t e n s t r ö m och M a r i !a n n e G r o t h, samtliga amatörer och med en genomsnittsålder på sjutton år. Bildkompositionen är sällsynt sträng, och även i de mest dramatiska scenerna har fotograferna J a n L i n d e s t r ö m och Å k e W e s t e r l u n d h vägt diagonalerna på ett iskallt korn och dragit ut dem spikrakt i hörnvinklarna. Det finns partier i denna film, som bjuder på överlägset säkert byggda bildsviter. Musiken har signerats av Sibelius, Rachmaninov och Béla Bartók, vilket ger en lysande akustisk bakgrund till det visuella skeendet. Eftersom musiken fanns före filmen, har den senare bit för bit anpassats och klippts för att stämma med den förra -- ett arbete som i och för sig är en bragd. Filmen har också en 'ordbeledsagning', där L a r s !E k b o r g och E v a E n g s t r ö m står för rösterna. Med beundransvärd och hårdnackad konsekvens har Gyllenberg flätat dessa element till en helhet, som i hög grad bär hans egen stämpel -- reminiscenser från Cocteau till Deren kan måhända spåras på sina håll, men de blir på intet sätt någon belastning."

MT (Jurgen Schildt): "Låt oss inte störta fram med någon mästarvimpel -- men äras den som äras bör. Carl Gyllenberg har på sina håll rönt mothugg och i skilda sammanhang beskyllts för teoretisk överbelastning, intellektuell flugighet etc. Men frågan är om inte denna film, som är hans första långfilm och egentliga debutarbete, kommer att dämpa tonen hos opponenterna. Det är en bilddikt av alldeles utsökta kvaliteter, logiskt genomtänkt och genomarbetad i kompositionen och samtidigt med spontana lyriska värden, som ger sig också för den som inte en sekund intresserar sig för tanken bakom verket. (-)

Det sällsamma är att det utmanande i själva företaget aldrig överskrider tröskeln till det löjliga; inför filmens purunga kvinnobarn har man faktiskt ibland en känsla att de är 'de första människor världen skådat', vaknande på en försenad skapelsemorgon. (-)

Men det vore orättvist att tiga om fotot. Det är signerat Jan Lindeström och Åke Westerlundh, två nya förmågor som visar sin obestridliga begåvning både när det gäller rent 'experimentella' sekvenser och i de ömsom varma och friskt vindfyllda vyerna från havsbandet.

Kanske är det ändå Carl Gyllenberg som kan ta åt sig största delen av äran för denna samtidigt lyriska och uppkäftiga filmskapelse. Än så länge är han väl ingen Prometevs, som stulit elden från gudarna. Men han har haft fyr tillräckligt för att tända en liten brasa som värmer -- mitt i den svenska filmens kyliga natt!öken.

Expr (Staffan Tjerneld): "Någon konstnärligt helgjuten experimentfilm har inte Lars Burman, Carl Gyllenberg och deras unga medhjälpare lyckats åstadkomma. Men det är väl å andra sidan för mycket begärt. Det är vackert så att deras film bitvis gör intryck. Och det är inte bara de lättköpta intryck som bilder av hav, stränder och unga flickor alltid förmedlar, man får också känsla av det centrala i prometeusmyten, från vilken filmen lånat sitt motiv: människornas övergivenhet och gudarnas obegripliga kallsinnighet.

Betydligt bättre skulle filmen varit om den fått vara en halvtimme kortare. Då hade inte de enskilda bilderna liksom hela miljön behövt pressas så långt över sin bärkraft. Den överlitterära och yviga taltexten hade också behövt tuktas en smula."

Kommentar Svensk filmografi

Det var 1953 som Carl Gyllenberg (f 1924) fick möjlighet att göra sin första långfilm, som därtill skulle få möta vanlig publik på kommersiell biograf. Skivbolaget Metronomes direktör Lars Burman satsade pengar på projektet, och i början av 1954 var filmen, Som i drömmar, färdig, för övrigt med Burman själv bland de medverkande i rollen som Hefaistos.

Inspelningen skedde med knappa ekonomiska resurser utan att det därmed kan påstås att detta innebar konstnärlig tvångströja. Inga professionella skådespelare användes. Inget synkront ljud spelades in; filmen har över huvud taget ingen dialog. Det flitiga utnyttjandet av musik kunde ske på förmånliga ekonomiska villkor.

Filmen berättas alltså i bilder utan dialog och naturljud. Bilderna samspelar genomgående med musik. Två röster, som aldrig förkroppsligas i bild, förtydligar situationerna och för händelseförloppet framåt.

Filmen framställdes förutom i svensk version också i engelsk och fransk med titlarna As in Dreams respektive Comme en rêves; förtexterna och rösterna skilde versionerna åt. Den sammanlagda produktionskostnaden inklusive de utländska versionerna uppges ha stannat vid 98 000 kr.

Efterarbetet med Som i drömmar skedde hos filmens distributör Europa Film (Europa Studio, Sundbyberg). På grund av detta förhållande fick filmen ett produktionsnummer hos Europa Studio (nr 5--53). Därav ska dock inte dras slutsatsen att filmen har några ateljébilder. Alla tagningar gjordes på plats.

Som i drömmar bygger till stor del på Prometeusmyten som litterärt skildrats av bl a Hesiodos (verksam omkring 700 f Kr) i dikten "Theogonien" -- och av Aischylos' (525-456 f Kr) i "Den fjättrade Prometheus". Filmen följer dessa förlagor ganska nära.

Om Gyllenbergs (Gyllens) manus till Som i drömmar berättade Caj Andersson i ett inspelningsreportage i Expressen (10.8.1953): "Det är egentligen bara Lasse Burman och Gyllen som vet vad filmen handlar om. I Gyllens manuskriptpärm finns 2 200 teckningar, diagram, rörelsescheman och rollpresentationer som är rena chiffret. För en oinvigd snurrar Gyllens form-toncirklar, förnimmelsecirklar och känslocirklar lite väl hastigt, men huvudsaken är ju att regissören själv har alla trådar i sin hand. De övriga skådespelarna ska i den här filmen helt enkelt hållas okunniga om det som ligger utanför deras roll."

I samband med en TV-visning av Som i drömmar berättade Gyllenberg för Torsten Jungstedt i Röster i radio/TV (12/1975) hur musiken tog plats i filmen redan före inspelnigen av bilderna: "Här finns stora portioner Sibelius, vidare Bartók, Rachmaninoff och Tjajkovskij. Allt levererat från Lars Burmans inspelningar på märket Metronome. Burman hade bl a fått en berömd beställning från USA på 'hela Sibelius', vilket han sedan genomförde under Sixten Ehrlings ledning. Från detta och annat material mätte jag upp exakt tidsavsnitt för min film och prickade in det i ett bildmanus med alla format och bildvinklar markerade, precis som om det gällt en animerad film..."

Trots det noggranna förberedelsearbetet med musiken, gjorde Gyllenberg vissa ändringar sedan bilderna inspelats.

För Jungstedt i Röster i Radio/TV berättade Gyllenberg också om den mystiska person i rollistan som bär namnet Magiro Grendahl, hon som spelar Pandora: "I filmen är hon ett collage av delar från fem flickor och alltså inte en enda levande person. Hennes namn består av bitar lånade från flickornas namn. Magiro t ex består av bitar lånade från Marianne, Birgitta och Barbro." Marianne, Birgitta och Barbro återfinns på andra platser i rollistan.

Som i drömmar blev alltså Gyllenbergs långfilmsdebut. Dessförinnan hade han gjort flera experimentella kortfilmer som rönt uppmärksamhet och belönats med priser både i Sverige och utomlands. Efter det har han gjort ytterligare en mängd kortfilmer; hur många som visats offentligt är dock oklart. Om antalet långfilmer ger han dock precisare besked. Medräknat Som i drömmar är det tre stycken. Jungstedt redovisar data om de senare två:

"Nummer två blev Som i verkligheten, enligt Carl Gyllenberg var den byggd på Odyséen och blev klar ända fram till det klippta negativet 1963. Slutligen Som i somras skildrande flickor på seglats sökande det gyllene skinnet enligt samma intrigtrådar som sagan om argonauterna. Den blev klar för ett par år sedan, men om den skall visas för publik fordras några dagsaktuella avsnitt. Annars är den som sagt klar."

Det år, som åsyftas för färdigställandet av Som i somras, måste rimligen vara 1972 eller 1973.

	Sandhamn	Sverige
Grönskärs fyr	Grönskär	Sverige

Sverigepremiär	1954-03-29	Anglais	Stockholm	Sverige	90 min
Urpremiär	1954-03-29	Anglais	Stockholm	Sverige	90 min
Sverigepremiär	1954-03-29	Grand	Uppsala	Sverige	90 min
Urpremiär	1954-03-29	Grand	Uppsala	Sverige	90 min
TV-visning	1958-03-03			Sverige	87 min
	1975-03-17	TV2		Sverige	87 min
	1987-08-03	TV2		Sverige	87 min

Originaltitel	Sonat, piano (2), slagverk, Sz.110, BB 115
Kompositör	Béla Bartók	(1937)

Originaltitel	Symfoni, nr 1, op. 13, d-moll
Kompositör	Sergej Rachmaninov	(1896)

Originaltitel	Symfoni, nr 2, op. 43, D-dur
Kompositör	Jean Sibelius	(1902)

Originaltitel	Symfoni, nr 3, op. 52, C-dur
Kompositör	Jean Sibelius	(1907)

Originaltitel	Symfoni, nr 4, op. 63, a-moll
Kompositör	Jean Sibelius	(1911)

Originaltitel	Symfoni, nr 7, op. 105, C-dur
Kompositör	Jean Sibelius	(1924)

Originaltitel	Stormen, symfonisk fantasi, op. 18, f-moll
Kompositör	Pjotr Tjajkovskij	(1873)

Experimentfilm

Fyr

Grönskärs fyr

Gudar/grekiska

Hefaistos

Hermes

Mytologi/grekisk

Pallas Athene

Pandora

Prometeus

Sandhamn

Skeppsbrott

Zeus

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2473

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2474

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2483

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2565

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOM I DRÖMMAR
Tryckeri	Nylunds lito
Affischdesign	Nisse Skoog

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	SOM I DRÖMMAR
Tryckeri	Nylunds lito

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	Ca 135 s. Teckenförklaringar (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	19 s. Rollista, innehållsförteckning, symbolbeskrivning (4 s.) ingår.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Album	Nej